Alla inlägg av Martin Bensch

Skivor

Haken – Affinity

Lämna en kommentar

imageARTIST: Haken
TITEL: Affinity
RELEASE: 2016
BOLAG: Inside Out

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

2013 recenserade jag HAKENs “The Mountain” och tyckte då att det progressiva gänget visade på stor nyfikenhet och hantverksskicklighet på ett sätt som jag uppfattade som aningens bättre än rätt mycket annan progressiv musik.

2016 är det dags igen – “Affinity” är en både snyggare och aningens mer tillbakalutad affär än “The Mountain” och även om det ibland är lite för strömlinjeformat så är topparna rejält bra och njutbara.

Att det såklart finns låtar som spänner bågen hårt på skivan tror jag inte att någon är förvånad över. 15-minutersmonstret The Architect är en sådan, och visst, den har sina förtjänster, även om det är andra låtar som väsentligt höjer “Affinity”. De är de där låtarna som vi skulle kunna kalla bagatellartade, utan att mena något illa med det.  Nä, detta är låtarna då jag märker att bandet har slappnat av och “bara” haft roligt. Vi har fina 1985 som med tydliga nickningar åt DREAM THEATER kommer undan med att vara gravt underhållande och baka in mycket By Demons Be Driven-gillande trummor i slutet, majestätiskt refrängstarka och nästan euforiska Earthrise som jag lyssnat vanvettigt många gånger på just av dessa anledningar, skönt djentiga The Endless Knot och ljuva avslutaren Bound By Gravity. Detta är låtar som jag misstänker att jag kommer att återvända till under 2016.

HAKEN visar återigen att de är ett band som är värt att lägga lite tid och uppmärksamhet på. Även om bandet inte har fått till ett album som jag genomgående kan hylla så finns det tillräckligt med bra musik på “Affinity”, precis som det har gjort på de tidigare skivorna, för att jag ska plocka fram ett betyg på den övre delen av skalan.

Skivor

The Hypothesis – Origin

Lämna en kommentar

imageARTIST: The Hypothesis
TITEL: Origin
RELEASE: 2016
BOLAG: Inverse Records

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Finska THE HYPOTHESIS väljer sannerligen inte en enkel väg att vandra då de lirar melodisk dödsmetall, en subgenre där det verkligen krävs extraordinära insatser för att tränga igenom både bruset från den övriga musiken i världen, samt de minst sagt uttjatade tongångarna  från den egna subgenren.

THE HYPOTHESIS  lyckas hyfsat. Det finns betydligt sämre skivor än “Origin”, men också betydligt bättre. Bandet lyckas övertyga mig om att de faktiskt kan spela. Mest imponerar gitarristerna Juuso Turkki och Asko Sartanen med sitt sympatiska lir. Även de andra musikerna, trummisen Waltteri Väyrynen basisten Markku Ruuskanen och sångaren Antti Seppälä, lirar så pass bra som vi bör förvänta oss.

Det är såklart i låtmaterialet bristerna finns, för även om “Origin” bjuder på en stunds trevlig förströelse så är det svårt att skaka av sig känslan av att ha hört detta innan. Alla subgenrer blir, nästan som en naturlag, efter ett tag inkrökta i sig själva och som följd väldigt urvattnade och slentrianmässiga. Jag tror visserligen inte att THE HYPOTHESIS närmar sig sitt värv slentrianmässigt, men som landet ligger så kämpar de redan nu i motvind.

Stundtals glimrar bandet till som i fina Atonement och Weak Story.  Även om de andra låtarna är sympatiska så är detta inget som verkligt fäster sig i sinnet och får nackmuskulaturen  att börja jobba.

“Origin” funkar fint som en stunds god underhållning, men förvänta er inget banbrytande.

Skivor

Abnormality – Mechanisms Of Omniscience

Lämna en kommentar


Mechanisms Of OmniscienceARTIST: Abnormality
TITEL: Mechanisms Of Omniscience
RELEASE: 2016
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Grisighet med ackuratess skulle jag kunna sammanfatta ABNORMALITYs andra fullängdare “Mechanisms Of Omniscience”.

Brukar ni avfärda teknisk brutal dödsmetall som ej värd er tid och uppmärksamhet så kan det vara läge att omvärdera den positionen då ABNORMALITY har flera saker som talar för sig. Det första är kapaciteten att skriva verkligt genomarbetade låtar med faktiska tankar bakom. Det är ju, som ni vet, en tidigare käpphäst för undertecknad att det inte räcker att lira tekniskt – låtmaterialet måste hålla hög klass för att polletten verkligen ska trilla ner. Och det gör den här. Bäst är bandet när de faktiskt drar ner på hastigheten – spana in Synthetic Pathogenesis och ni får höra ett band som kan lira med ett fullödigt sväng utan att tappa ett uns i aggressivitet. Föredrar ni höghastighetslir så finns det i drivor på skivan. Men det blir sällan ointressant då ABNORMALITY ser till att framför allt riffen håller högsta klass.

Sångerskan Mallika Sundaramurthy svarar för en uppvisning i den högre skolan då hennes insats fullständigt pulvriserar alla invändningar. Allt från avgrundsdjupt growl till grisiga illtjut bemästrar hon till fulländning.

“Mechanisms Of Omniscience” är det bästa jag har hört i brutalsvängen i år – och garanterat det bästa från Metal Blade under 2016.