Alla inlägg av Martin Bensch

Listor

Hot or not? – Februari 2023

Lämna en kommentar

Att få utbyta tips och tankar kring ny musik är alltid ett sant nöje för musiknördar. Därför kör vi på WeRock varje månad en spaningsrunda bland nysläppt material, och plockar några potentiella russin ur kakan.

Dock är det ju inte givet att alla alltid är överens om vad som är bra, så frågan som måste ställas är uppenbar: Briljant eller stenkol? Svängigt som satan eller guuud så tråkigt?  Smält stål eller ljummen folköl? Helt enkelt… HOT OR NOT?

LÅT: The God Furnace
ARTIST: Child
VALD AV: Amelie

Martin: Jag hade förhoppningar på CHILD och de har infriats varenda en. Satan så bra detta är! Jag inser att jag har längtat efter bra grindcore från Sverige, och det är bara att gilla läget. CHILD är helt enkelt lika bra som hypen säger. Röj undan möblemanget, nu blir det mosh!
Robert: Bästa låten i en totalt sett stark omgång – det här röjer faktiskt satan så hårt! CHILD har ”bara” sin EP om 7 minuter och 17 sekunder att hålla sig i, men… ärligt – jag undrar om man kan göra något bättre med sina dryga sju minuter än att skruva upp volymen på max och röja järnet? Stekhett!
Fredrik: Knappa två minuter med käftsmälls-intensivt metal-moshande. CHILD hinner faktiskt med ett par tempoväxlingar på de tvenne minuterna, vilket får sägas vara bra jobbat. I övrigt death/grind som varken är vansinnigt fantasifull eller överdrivet välproducerad, men energinivån är så pass imponerande att helhetsintrycket ändå blir påtagligt gott, The God Furnace röjer fint!

LÅT: Third Eye Catalyst
ARTIST: …And Oceans
VALD AV: Fredrik

Amelie: Fint som snus från finska kombon! Hade ändå gärna avstått blipp-bloppet i inledning och avslut men i övrigt en godbit detta, där helheten är så smått beroendeframkallande och jag lyssnar gärna från start igen och igen.
Martin: Fruktansvärt bra, precis som hela skivan. Jag har varit svårt nerknarkad på …AND OCEANS senaste alster, en skiva som jag tycker är årets hittills starkaste. Detta, gott folk, är hetare än lava! Melodierna, stämningen, insatserna på instrumenten, sången – jag gillar prick allt.
Robert: Hela plattan är riktigt bra, och att ett spår som detta ligger som extranummer säger rätt mycket va? Finska …AND OCEANS levererar, och förväntningarna på nya skivan har infriats med råge. Hett, detta!

LÅT: Mammut
ARTIST: Late Night Venture
VALD AV: Martin

Robert: Ooooohhhhh… Jag gillar detta! Kargt, med ett ben i doom, ett i sludge och ett i total undergång. (Hmm… hur många ben blev det där egentligen?) LATE NIGHT VENTURE är för undertecknad en ny bekantskap, men det är riktigt vasst!
Fredrik: Ljudbilden är väl ungefär lika fluffig som pälsen på bandnamns-djuret, vilket gör att en del nyanser går aningen förlorade om man inte verkligen lyssnar koncentrerat. Men den malande känslan är maffig, och tyngden oklanderlig. Så absolut ganska hög temperatur här.
Amelie: Tungt och doomig och likaså något tungsint. Lite känsla av ”dansk CULT OF LUNA” över låten Mammut. Kan gott vara värt att ta en lyssningsvända med hela femte albumet av LATE NIGHT VENTURE efter detta.

LÅT: Steps Of Damnation
ARTIST: Ontborg
VALD AV: Robert

Fredrik: Har svårt att bestämma mig för om bandnamnet är småtöntigt hyperkitchigt eller charmigt coolt? (Eller kanske lite av varje?) Signatur-riffet i Steps Of Damnation är hursomhelst riktigt snyggt, sånginsatsen bra, och låten överlag ganska trivsam. Lite för jämntjockt tempo, och lite för lång, men ändå på det hela taget värd lyssningen.
Amelie: Ja men, ännu en förbaskat trevlig låt som avslutar månadens fält. Visst, det känns som en hört den förut men vad gör det när det är så här bra? Överlag utmärkt låtval denna gång där jag måste utse Steps Of Damnation till omgångens hetaste spår!
Martin: Jag anade att Robert skulle välja en låt från ONTBORGs senaste platta, haha! Det gör mig alls ingenting, för satan vad sympatiskt detta är! Stämningen är det i alla fall inget fel på, och även om låten lunkar på i lite för såsigt tempo och känns aningen för trygg så är det inte svårt att gilla detta. Ganska varmt, men inte hett.

Skivor

Riverside – ID.Entity

Lämna en kommentar

ARTIST: Riverside
TITEL: ID.Entity
RELEASE: 20/1 2023
BOLAG: InsideOut Music

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Lång väntan – 2018 släpptes RIVERSIDEs senaste skiva ”Wastelands”, en helt fantastisk skiva som på allvar fick mig intresserad av bandet. Den svärta som den plattan bjöd på, utkommen som den var efter det att minst sagt viktiga medlemmen Piotr Grudziński dog 2016 gjorde att jag såg oerhört mycket fram emot ny musik från polackerna. Inte för att jag trodde att det skulle bli mer av samma, utan för att jag förväntade mig att ny musik inte skulle låta som tidigare skivor.

Och ”ID.Entity” är en skiva som känns både nymodig och hemtam på samma gång. Inledande Friend Or Foe? som med sitt nästan A-HA-minnande tonspråk, för att inte tala om att Mariusz Dudas sång stundtals påminner om hur Morten Harket låter, har delat upp fans i för eller emot. Själv ser jag låten som en lekfull inledning till en skiva som sedan börjar spreta åt rätt så många håll.

RIVERSIDE har alltid fått mig att associera till GENESIS i början av karriären, fast betydligt hårdare. ”ID.Entity” får mig inte att vika från denna tanke. Visserligen är RIVERSIDE ett band som tar i betydligt mycket mer när det gäller riffandet än GENESIS, men det finns ändå något som gör att jag kopplar ihop banden.

”ID.Entity” är en storvulen skiva – men allra mest tar bandet i under The Place Where I Belong ett tretton minuter långt mästerstycke som verkligen är ett tvärsnitt av vad RIVERSIDE är bäst på. En svinsnygg, skir inledning, hisnande i rymd, innan låten ändrar karaktär och börjar svänga utav bara helvete och Hammondorgeln kommer i spel igen. Jag älskar det!

”ID.Entity” visar ett band som är fullständigt trygga i sitt skapande, och som vet vad de vill göra. Det finns inte mycket på skivan som känns överflödigt eller krystat. Den flödar fram på ett oerhört fint sätt, hjälpt på ett icke ringa sätt av produktionen.

Gillar man RIVERSIDE sedan innan så vågar jag lova att man kommer gå igång på ”ID.Entity” rätt så rejält. Som ni förstår så gjorde jag det.

Skivor

Kollaps\e – Phantom Centre

Lämna en kommentar

ARTIST: Kollaps\e
TITEL: Phantom Centre
RELEASE: 13/1 2023
BOLAG: Trepanation Recordings

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Jag upptäckte KOLLAPS\E under pandemin 2021, och tänkte att här är ett band som passar som hand i handske för vad som pågick i världen. En krossande tyngd i musiken, men ändå oerhört tröstande i sitt uttryck gjorde tvålåtars-EP:n ”The Pandemic Sessions” till en skiva jag återkom till gång efter annan under förra året.

”Phantom Centre” känns – trots att jag hört flera av låtarna innan – som en helt fräsch skiva som med tung relevans kommer rama in ett år som verkar bli lika fruktansvärt som ett år under pandemin, fast av andra anledningar. Då behövs skivor som denna, och band som KOLLAPS\E. Att bandet dessutom kommer från Helsingborg får mig att känna ytterligare för bandet.

”Phantom Centre” är en skiva som med stor skicklighet kommer se till att folk som gillar CULT OF LUNA sedan tidigare nu kommer att få ytterligare ett band att följa, och följa med intresse.

Skivan klockar in på en speltid på 36 minuter, och varenda en av de minuterna känns som en present. Närvaron är total, inlevelsen i det närmaste episk. Brytpunkten mellan sången från Daniel Wallenborg – underbart desperat i sin köttighet – och de visserligen tunga, malande riffmattorna som ändå har så mycket underbara melodislingor – är något som lyfter skivan till otroliga nivåer. Kolla bara in Beautiful Desolate så kommer ni förstå vad jag menar.

Produktionen är rena drömmen. Maken till mäktighet i Johannes Landgrens trummor och Dennis Åkessons bas – de låter stundtals som ett instrument och bildar en så pass trygg grund att jag kommer på mig själv att tänka på IF THESE TREES COULD TALKs ljudbild, vilket ni sannerligen ska se som en komplimang.

”Phantom Centre” sätter redan nu standarden för 2023 – jag är oerhört imponerad av vad jag hör här – och jag vill verkligen uppmana till att kolla in KOLLAPS\E om ni gillar sludge/post-metal. Ni kommer inte att bli besvikna.