Kategoriarkiv: Skivor

The Ferrymen- The Ferrymen

ARTIST: THE FERRYMEN
TITEL: The Ferrymen
RELEASE: 2017
BOLAG: Frontiers Records

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Gubbvarning utfärdas!

THE FERRYMEN gör självbetitlad debut, och den demografiska undersökningen gör gällande att det är klassisk mjukishårdrock av melodiskt snitt, av gubbar – för gubbar. Undertecknad faller förstås väl in i den tilltänkta lyssnargruppen och gillar’t. Fattas liksom bara annat när en av mina favoritlåtskrivare i genren – Magnus Karlsson, som även har akter som ALLEN/LANDE, MAGNUS KARLSSON’S FREE FALL och PRIMAL FEAR på sitt CV – står får skapande och gitarrspelande. Gubbtrion fullbordas av Mike Terrana (trummor, och med AXEL RUDI PELL, MASTERPLAN, RAGE och allehanda tyska akter i resumén) och Ronnie Romero (sång, kanske mest känd för gapandet med RAINBOW), och på det hela är det här en alldeles typisk Frontiers Records-release.

Melodisk hårdrock av musiker ihopsatta i projektet, med en habil produktion och låtar som sätter sig rätt hårt. Egentligen vill man ju förkasta det, men det är helt enkelt för bra för det. Spela låtar som Fool You All, Still Standing Up, Cry Wolf eller The Darkest Hour och försök bibehålla en sur min om du kan! Känslan påminner mig faktiskt en hel del om förra årets giv med SUNSTORM, även om Ronnie Romero är en mindre karismatisk rocksångaren än Joe Lynn Turner. Men känslan är lite samma. Det är trevlig lyssning. Trivsam. Lätt. Och man blir på bra humör av den. Ibland behövs inte speciellt mycket mer faktiskt.

12 låtar får man, och även om ingen är dålig så kanske ett par färre hade höjt betyget. Topparna är riktigt bra dock, och framförallt första halvan av plattan har en tendens att hamna på repeat. Speciellt om man är en gubbe som gillar det lite enklare, rakare och snyggare…

 

The Night Flight Orchestra – Amber Galactic

ARTIST: The Night Flight Orchestra
TITEL: Amber Galactic
RELEASE: 2017
BOLAG: Nuclear Blast

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Det säger en hel del om vilket rykte som Björn Strid och Sharlee D’Angelo åtnjuter att deras sidoprojekt THE NIGHT FLIGHT ORCHESTRA ligger på Nuclear Blast, en label känd för betydligt hårdare grejer än den hårda, hårt svängande rock som har presenterats på bandets skivor sedan debuten “Internal Affairs” som kom 2012.

“Amber Galatic” är en svårt beroendeframkallande skiva, som tydligt visar att THE NIGHT FLIGHT ORCHESTRA har hittat tillbaka till den kraftiga form som uppvisades på debuten. Mellanskivan, “Skyline Whispers” hade sina förtjänster utan att egentligen engagera mig nämnvärt. På “Amber Galactic” märks det att bandet tänder på alla cylindrar när de fyrar av låtar med feeling nästan rakt av. Det finns en tydlig känsla för melodi, som jag verkligen kan känna igen från medlemmarnas huvudband, men här iklädd en betydligt mer retroartad och snäll kostym. Inget fel i det, om ni frågar mig.

I låtar som Gemini, Sad State Of Affairs, Josephine, Something Mysterious och min personliga favorit Jennie är THE NIGHT FLIGHT ORCHESTRA så bra att jag får gåshud. Övriga låtar ligger också på en högst angenäm nivå.

Björn Strid visar, återigen, vilken rent magisk röst han har. Allt från poweryl till mer mollartade tonlägen behärskar han med samma självklarhet. I ett band bestående av hantverksmässiga ess är han den klart lysande stjärnan. David Anderssons fina och känsliga gitarrspel lyfter också flera av låtarna några snäpp.

Gillar du THE NIGHT FLIGHT ORCHESTRA sedan innan så har du med stor sannolikhet koll på den här skivan redan. För alla er andra så är “Amber Galactic” en väldigt bra startpunkt.

Avatarium – Hurricanes And Halos

ARTIST: AVATARIUM
TITEL: “Hurricanes And Halos”
RELEASE: 2017
BOLAG: Nuclear Blast Records

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Svenska AVATARIUM är inne på tredje varvet nu, och det är helt klart att de har hittat sin grej. Jennie-Ann Smith som står för sången har växt ut från att vara “lovande” i samband med debuten till att stå stadigt med båda fötterna på rockscenen och vara helt självklar bland de främsta kvinnliga rockrösterna aktiva idag. Kungen av riff, Leif Edling (CANDLEMASS, KRUX, THE DOOMSDAY CONSPIRACY) finns fortfarande med som en trygg bakgrundsfigur och låtskrivare, men bandet i sig har klivit ur skuggan och är nu redo att stå i rampljuset “på riktigt”. Gissningsvis kommer AVATARIUMs popularitet att öka lavinartat de kommande åren, speciellt då bandet faktiskt är ännu bättre live än på skiva (!), och extra paradoxalt är det då att den pinfärska “Hurricanes And Halos” (2017) faktiskt inte alls är den starkaste given i bandets relativt korta diskografi. Genombrottsplattan (okej, det är väl inte helt klart än att det blir genombrott med den här skivan, men det känns så…) är alltså som helhet snäppet svagare än de två första skivorna!

Åtta låtar serveras, och det som gör att undertecknad tror att detta blir den stora succén är enkelheten i låtskrivandet. Mer än tidigare är bandet raka i sitt uttryck, och här finns gott framtida favoriter som kommer göra sig fantastiska live. Spår som Into The Fire/Into The Storm, The Starless Sleep, The Sky At The Bottom Of The Sea eller A Kiss (From The End Of The World) är klassisk heavy metal snarare än mögliga doom-mackor. De kräver ingen förkunskap eller intensivt lyssnande för att sitta som en smäck, och klockar för det mesta in på bekväma 4-5 minuter. Perfekt. Samtliga dessa har för övrigt Leffe Edling skrivit, och nu kommer vi in på kruxet (phun intended!) med “Hurricanes And Halos”: den håller inte riktigt hela vägen. Visst, herr Edling skriver embryon och grunderna till en dunderlåt lika enkelt som vi andra äter frukost och jag är övertygad om att det är maestro Marcus Jidell  (gitarr, produktion) som förverkligat och utvecklat dessa embryon till färdiga låtar, men det betyder också att exempelvis titelspåret eller Medusa Child samt av Jidell/Smith skrivna Road To Jerusalem är speciellt roliga. Kort sagt, jag tycker nog att såväl den självbetitlade debuten som EP’n “All I Want” och 2015 års “The Girl With The Raven Mask” var jämmnare och på det hela mer solida skapelser.

“Hurricanes And Halos” är ändå AVATARIUM på alla sätt och vis, och det finns få band med lika eget och högkvalitativt uttryck inom dagens hårdrocks/doom-scen. Speciellt live, där man enkelt blir väldigt förälskad i Jennie-Ann Smith och hennes förmåga att leda hela bandet. Har du inte sett eller hört AVATARIUM innan är det här skivan du startar med för att sedan leta dig bakåt i diskografin!