Etikettarkiv: 2020

Bantha Rider – Binary Sunset Massacre

ARTIST: Bantha Rider
TITEL: Binary Sunset Massacre
RELEASE: 4/12 2020
BOLAG: Egen utgivning

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Det är lika bra jag kommer ut och säger det med en gång: jag älskar Star Wars, så när jag hittade BANTHA RIDER på Bandcamp så ryckte det ju till i kroppen av intresse.

För de av er som inte känner till Star Wars-universumet så är Banthas de riddjur som the Tusken Raiders använder sig av. Tuskens ser sig själva som Tatooines enda sanna invånare och alla andra som inkräktare. Att ett polsk stoner/sludgeband tar sig namn efter detta folk kanske får många att höja på ögonbrynen. Det fick mig att göra det i alla fall.

BANTHA RIDER spelar helt instrumentellt, och det kanske kan irritera er som gärna hade haft än mer Star Wars-innehåll med sången som verktyg, men för egen del så tycker jag det kan vara skönt att enbart ha musiken att koncentrera sig på. Faktum är att den här skivan passar så bra som läsmusik, då den har precis rätt intensitet för att den inte ska bli bakgrundsbrus, men inte heller ta för mycket plats. Gott så.

 

Eternal Champion – Ravening Iron

ARTIST: Eternal Champion
TITEL: Ravening Iron
RELEASE: 6/11 2020
BOLAG: Egen utgivning

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Om man ska kunna komma undan med ett omslag som det som pryder “Ravening Iron”, så får man se till att man lirar old school heavy metal, och vill drömma sig tillbaka till 1980-talet då dylika omslag var omfattande till antalet. ETERNAL CHAMPION lirar episk heavy metal, och de gör det så pass bra att betygsjuan åker fram med illa dold iver.

Tack och lov är musiken inte ett dugg cringeig, för det här bandet från Texas vet vad de sysslar med. Med ett drivet gitarrarbete ser de till att hålla mitt intresse uppe nästan hela skivans speltid. Första låten på plattan A Face In The Glare är så helvetiskt episk att jag har tokdiggat den sedan första lyssningen. Det är inte det att ETERNAL CHAMPION gör något särdeles originellt, men deras hantverk är så skickligt utfört att det funkar fullt tillräckligt med Blake Ibanez och Nujon Powers gitarrspel och Jason Tarpeys sång för att skivan ska kännas rolig att lyssna på. Att bandet verkligen tror på vad de gör uträttar storverk för skivan, för annars hade textrader som At dawn we strike, rend mail and flesh, stack the slain, climb the gate, burn the altar down kunna falla platt till marken.

Gillar man episk heavy metal så ska man kolla in ETERNAL CHAMPION, de är betydligt mer charmiga än mycket annat inom genren.

Nawabs Of Destruction – Rising Vengeance

ARTIST: Nawabs Of Destruction
TITEL: Rising Vengeance
RELEASE: 1/4 2020
BOLAG: Pathologically Explicit Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Fan ta er NAWABS OF DESTRUCTION. Varför har jag inte kollat in er skiva tidigare? Kan det vara för att ni ligger på en väldigt liten label? Det tycker jag är synd, för er “Rising Vengeance” är en skiva som förtjänar så oerhört många lyssnare än vad er label kan hjälpa er med.

Det är inte bara det att ni har lyckats med att skriva en progressiv pärla till skiva, sprudlande av musikaliska krumsprång, men också en skiva som känns så hemtam att tiden nästan stannar när jag lyssnar på den. Det är inte heller det faktum att varje låt briserar av kreativitet och i vilka jag hittar nya grejer vid varje lyssning, eller att ni lyckas göra detta med en besättning på endast två medlemmar som briljerar på varenda moment, och som kommer få andra band att slita sitt hår i frustration. Faktumet är att ni lyckas sammanfoga allt detta till en magisk enhet med fantastisk produktion som kommer få folk utanför ert hemland Bangladesh att vilja besöka just er studio.

Fan ta er – er skiva är så bra att jag högst sannolikt kommer att bli tvungen att möblera om i min årsbästalista – men just det bekymret ser jag som kärt besvär.

P.S. Gott folk – ni måste kolla in den här skivan.