Etikettarkiv: 7/10

Skivor

God Dethroned – Illuminati

Lämna en kommentar

ARTIST: God Dethroned
TITEL: Illuminati
RELEASE: 2020
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Jag fick sådan sjuka associationer till Dan Browns bok ”Änglar och Demoner” när jag såg titeln till holländska GOD DETHRONEDs senaste album. Och det väckte en ganska obehaglig känsla, då Dan Brown är en högst medelmåttig författare med vurm för konspirationsteorier av religiös karaktär.

Och i ärlighetens namn tyckte jag att holländarna inleder den här skivan ganska lamt – versen i titellåten gillar jag fortfarande inte – men resten är tack och lov så oerhört mycket bättre.

Efter det minst sagt episka arbetet med hela tre skivor på temat Första Världskriget är det kanske inte så konstigt att GOD DETHRONED återvänder till mer välbekanta och traditionella ämnen för dödsmetall. Det gastas om förstörda glorior, Beelzebubs ande, Satans avkomma, Horus – ja ni fattar. Och även om textmaterialet är traditionellt så funkar det utan att störa. Jag begär liksom inte episk poesi av ett dödsmetallband.

Även musiken är traditionell, men satan vilket ställ det är allt som oftast. Satan Spawn ger mig både vibbar av MORBID ANGEL och hemtam death metal av skandinaviskt snitt.

Att hantverket sköts skickligt rakt igenom och med övertygelse är det som höjer ”Illuminati” över rätt många death metalskivor. Det finns aspekter av skivan som känns lite skavande, men som helhet så är detta riktigt nöjsam och bra dödsmetall. Att produktionen är fint organisk – jag gillar hur Michiel van der Plichts trummor låter, och gitarrljudet är fint köttigt – gör att lyssningen blir njutbar.

”Illuminati” släpps fredagen den 7/2, och gillar man GOD DETHRONED sedan innan så kommer man gilla denna skivan också. Alla andra bör kolla in den för dess fina hantverk och fina ställ.

 

Skivor

Midnight – Rebirth By Blasphemy

Lämna en kommentar

ARTIST: Midnight
TITEL: Rebirth By Blasphemy
RELEASE: 2020
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Det rent groteskt fula omslaget till ”Rebirth By Blasphemy” fick mig att undra vad i hela helvetet MIDNIGHT vill med sin musik. Dessbättre att omslaget – i det här fallet – inte reflekterar enmansbandets kapacitet att skriva bra musik.

Kombinationen mellan black och klassisk speed metal funkar riktigt bra. Det är ärligt, innerligt menad musik utan speciella åthävor. Och det är gjort med en tydligt blinkning till det gyllene 1980-tal som många förknippar med en storhetstid för metallen.

Här står referenserna som spön i backen: spontant tänker jag på tidiga IRON MAIDEN, MOTÖRHEAD och METALLICA när jag lyssnar. Allt är gjort med ett helvetiskt schvung som bara förstärks ju mer jag lyssnar på skivan. En sådan sak som att jag faktiskt gillar Jamie ”Athenar” Walters sång efter 5 lyssningar, trots att den sannerligen är yxig, är ett gott tecken på att ”Rebirth By Blasphemy” är en skiva som växer vid varje lyssning.

Letar du efter introspektiv musik då kommer du sannolikt att avsky den här plattan. Som en rak, rå och ärligt menad partyplatta funkar den alldeles utmärkt.

Skivor

Unbounded Terror – Faith In Chaos

Lämna en kommentar

ARTIST: Unbounded Terror
TITEL: Faith In Chaos
RELEASE: 2020
BOLAG: Xtreem Music

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Skivor som släpps i början av ett år är skivor som skivblolaget/bandet tror extremt mycket på. Eller så struntar de blankt i hur skivan tas emot.

Men med spanska gammeldödsgänget UNBOUNDED TERROR kan det vara annorlunda.  Jag närmar mig ”Faith In Chaos” med en rejäl skopa skepsis – trots att bandet tillhör det gamla gardet av spanska dödsmetallband så har bandet totalt seglat under min radar.

Men detta är inte så tokigt faktiskt, märker jag efter bara några låtar. Visst, detta är musik som inte kommer ha någon större betydelse i framtiden, men för stunden funkar den alldeles förträffligt.

Sångaren Vicente Payá har en härlig pondus i sin röst, och den passar in finfint oavsett vilken typ av dödsmetall UNBOUNDED TERROR lirar. För maken till bredd i det musikaliska uttrycket som finns här: det är blastbeats, långsamdöds, tvåtakt, riktigt bra och intressanta solon och fint riffarbete som gör att det i stort sett hela tiden är riktigt skoj att lyssna på ”Faith In Chaos”.

Letar ni efter en skiva som tydligt visar att bandet bakom kan sitt hantverk utan att för den sakens skull ha några andra pretentioner än att underhålla väl för stunden, ja då tycker jag ni ska kolla in ”Faith In Chaos”.