Etikettarkiv: 8/10

Skivor

Accept – Blood Of The Nations

Lämna en kommentar

Accept 2010ARTIST: Accept
TITEL:  Blood Of The Nations
RELEASE: 2010
BOLAG: Nuclear Blast

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Janne Sandstén

Med stor spänning och ett uns av tvivel trycker jag på play för att inhalera det klassiska heavy metal-bandet ACCEPTs nya platta ”Blood Of The Nations”. Det är över 14 år sedan senaste plattan ”Predator” såg dagens ljus så förväntningarna är rätt höga med tanke på den bejublade spelning gossarna bjöd på i våras som gav en god fingervisning mot kommande album.

Jag trodde jag tillhörde den skara som inte kan tänka sig ett ACCEPT utan Udo Dirkschneider men när jag hör den f.d. TT QUICK-sångaren Mark Tornillo blir jag glatt överraskad. Den lilla killens sång och tillvägagångssätt är utomordentligt väl anpassad till ACCEPTs stil. Tornillo har en bättre räckvidd än sin föregångare vilket visas tydligen när han inte morrar som UDO, fast när han väl gör det är det skrämmande likt.

Plattan brakar loss med öppningsspåret Beat The Bastards en riktig muskelbit av klassisk ACCEPT-manér vilket inte går att ta miste på, visst tusan är det här ACCEPT. Plattan dundrar vidare med tunga Teutonic Terror, The Abyss och sju och en halv-minuters Shades Of Death och den vackra ballad-liknande pärlan Kill The Pain.

Skivan är fylld med vackra och smutsiga ACCEPT-riff och en hel del mycket väl byggda gitarrsolon av en väloljad gitarrduo bestående av Hermann Frank och Wolf Hoffmann. Bandet har använt sig av producenten Andy Sneap för att lägga ner rätt frukter i korgen. Andy Sneap, som har jobbat med bland annat MEGADETHs två senaste verk.

ACCEPT har uppenbarligen funnit den heliga elden igen och gjort en kompromisslös och äkta heavy metal-skiva. Det är bara att acceptera att ACCEPT är tillbaka med ett album som är mer än acceptabel, det är nästan fenomenalt.

Bästa spår: No Shelter, Beat The Bastards

/ Janne Sandstén

Skivor

Animals As Leaders – Animals As Leaders

Lämna en kommentar

ARTIST: Animals As Leaders
TITEL: Animals As Leaders
RELEASE: 2009
BOLAG: Prosthetic Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

När jag skrev recensionen av FLESHWROUGHTs ”Dementia/Dyslexia” stötte jag på bandnamnet ANIMALS AS LEADERS där Navene Koperwies är live/sessionstrummis.

Bandets självbetitlade debut från 2009 är annars totalt sett en enmansshow från multiinstrumentalisten Tosi Abasin som även lirar i REFLUX. Och tro mig när jag säger att han kan spela! För lyssnare som gillar progressiv musik kan jag utlova en stunds ren lyssnarglädje i famnen på Abasins ljudlandskap. För er som gillar mer rakt på kanelenmetal kan musiken på ”Animals As Leaders” nog te sig lika irriterande som att det börjar klia på näsan när man bär på något man absolut inte kan sätta ner just i det ögonblicket. För lyssnare som gillar Steve Vai, CYNIC och DREAM THEATER kan jag rekommendera denna skiva.

På tal om DREAM THEATER, en sak som har fått mig att distansera mig från det bandets musik är att jag steg för steg har tröttnat på sångaren James LaBries stämma – i fallet ANIMALS AS LEADERS är risken för att man ska tröttna på sångarens röst lika med 0 då skivan är helt instrumental. Tråkigt? Inte en chans, då det finns gott om faktorer som gör att skivan är en ren njutning. Man får skira gitarrstämmor, brötspel, rytmiskt sett mycket intressanta grejer – och allt förpackat i en produktion som ger gåshud.

För mig personligen ligger musiken inom de parametrar som gör att jag ska finna den intressant utan att bli för introvert – många progressiva band tar i så till en milda grad att när man har kommit till låt nummer fyra är man så utmattad av mängden toner att man inte kan ta in mer. ”Animal As Leaders” rymmer 12 stycken musik, som trots att de aldrig går över 7 minuter, är späckade med precis den mängd riff, taktbyten och tonartsförändringar som man som lyssnare orkar ta in.

Snart sagt varenda låt på skivan innehåller grejer som jag gillar, men mest gillar jagCAFO, Inamorata, Tempting Time och Soraya – låtar som fullkomligt ångar av kreativt skriven musik och fruktansvärt läckert gitarrspel.

”Animal As Leaders” är en vansinnigt bra skiva som om jag hade vetat om dess existens 2009 hade hamnat högt upp på årsbästalistan det året.

Skivor

Eyecult – Morituri Te Salutamus

Lämna en kommentar

eyecult2009ARTIST: Eyecult
TITEL: Morituri Te Salutamus
RELEASE: 2009
BOLAG: Ewiges Eis Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Amelie

EYECULT – ”Morituri Te Salutamus” (”vi som ska dö hälsar dig”)

På debutalbumets dryga 32 minuter hinner Västeråsbandet EYECULT med att både göra mig nyfiken, ge mig en del att fundera på och få mig att vilja ha mer av samma vara. Det är bra jobbat.

”Morituri Te Salutamus” drar igång Aeternum med ett intro som ger löfte om precis de ingredienser som genuin black metal består oss med. Hög musikalitet, rå produktion, mycket sinnlighet och djup känsla. När sedan texterna visar sig äga både vitalitet och klartänkthet blir jag än mer tillfreds.

Jag fastnar djupt i texternas teman där både katolsk mytologi, asa-trons ödesgudinnor och romersk historia tar plats. En favorit är andraspåret, betitlat Saligia, en akronym för de sju dödssynderna, som musikaliskt är en riktigt ”catchy” låt där EYECULT åberopar det onda i sina olika skepnader (Leviathan, Belphegor, Satan osv) för var och en av de sju synderna. En annan höjdare är Furor där åkallan går ut till ”earth mother”. Det ger reminiscenser till SATYRICONs i genren smått klassiska Mother North, och handlar om hur kassa vi är att ta hand om det vi fått att förvalta; det är bara att välkomna det oundvikliga slutet, inse tillvarons tomhet och varandets meningslöshet. Religionskritiken är vass och uppenbar i Oblivion där det konstateras att ”the Swastika and the cross goes hand in hand”. Därmed dras också en tydlig rågång gentemot nazistiska tongångar, vilka som bekant en mindre del av banden inom genren inte drar sig för att flirta med.

Nu har jag uppehållit mig vid texterna, som överrumplade mig med sitt djup och sin intensitet, vilket inte betyder att musiken är mindre intressant. Mixen av lättare, mer melodiska spår, som nämnda Saligia och Oblivion, och tyngre stycken såsom malande Skuld och Slave ger en perfekt avvägd, intensiv halvtimme i sällskap med EYECULT. Gillar du traditionell black metal i modern skrud bör du obönhörligen låna detta album ditt öra.

”Morituri Te Salutamus” gavs ut i december 2009. Bandets båda musiker, Patrik Carlsson och Andreas Åkerlind, gör även musik ihop under namnet ANACHRONAEON, ett band som gett ut tre album, det senaste, ”The Futile Quest For Immortality” recenserades nyligen här på WeRock. Även det intressant musik, men för min del hoppas jag att Carlsson och Åkerlind prioriterar om lite, och snart nog kommer med en ny EYECULT-skiva. ”Victuri Te Salutant!”

/BiblioteKarin