Etikettarkiv: black metal

Ninkharsag – The Dread March Of Solemn Gods

ARTIST: NIKHARSAG
TITEL: ”The Dread March Of Solemn Gods”
RELEASE: 2021
BOLAG:  Vendetta Records

BETYG:8/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Den här skivan låter exakt som som omslaget ser ut. Tycker du att det ser ut som en korsning av ”The Somberlain” och ”Storm Of The Light’s Bane” från DISSECTION så är du inte ute och cyklar, vilket då också ger en musikalisk vägledning om hur Liverpoolfödda  NIKHARSAG låter. Melodisk black metal med riff och slingor i fokus helt enkelt, och som sådant är detta inget nytt under (den svarta) solen. Det behövs heller inte, för på ”The Dread March Of Solemn Gods” serveras ett pärlband av fina låtar som alla står på egna ben utan att behöva bli unika.

Isande kyla kombineras med riktigt bra känsla här, man får stå ut med inledande och instrumentala Night Watch och komma in på de ”riktiga” låtarna bara, för sen blir det åka av. Under The Dead Of Night, Lunar Hex: The Art Of Mighty Lycanthropy, The Necromanteion, Strigoi Diabolicum, Discipline Through Black Sorcery…  ja, listan på dunderlåtar kan göras i stort sett lika lång som skivan i sig – ett gott tecken på kvalitet. ”The Dread March Of Solemn Gods” är bandets andra fullängdare och imponerar. Detta är ett band att hålla öronen på!

Seth – La Morsure Du Christ

ARTIST: SETH
TITEL: ”La Morsure Du Christ”
RELEASE: 2021
BOLAG:  Season Of Mist

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Black metal är kanske den mest varierade genren inom hårdrocken och rymmer allt från högtravande episk & bombastiska symfonnier till smutsigt punkinfluerat.. oljud. Typ. Lyriken kan handla om allt från djävulen till politik och krig eller den inre resan inklusive lusten att ta sig själv av daga. Det går alltså nästan inte att säga att man ”gillar” eller ”ogillar” black metal då den kommer i så många olika skepnader. Vill man ha lite av allt men förpackat på ett snyggt och sammahållet sätt som minner om de klassiska referensramarna de flesta tänker på när man nämner black metal så är franska SETH och deras ”La Morsure Du Christ” ett alldeles utmärkt val.

Det blästras, det levereras snygga tremoloriff, det varvas lugnare och episka partier med rent satanistisk ondska på ett sätt som värmer fint. Låtar som Sacrifice de Sang, Metal Noir, Le Triomphe de Lucifer eller för den delen det magnifika titelspåret visar med tydlighet att sextetten från Bordeaux vet exakt vad de håller på med. ”La Morsure Du Christ” är inte bara rasande snygg vad gäller produktion och omslag, det är också en av de starkare black metal-skivorna i år. Hur man nu än väljer att definiera genren…

Kanonenfieber – Menschenmühle

ARTIST: KANONENFIEBER
TITEL: ”Menschenmühle”
RELEASE: 2021
BOLAG: Noisebringer Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Det här är ingen lek. Tyska KANONENFIEBER levererar med sin debut ”Menschenmühle” (betyder ungefär ”mänsklig kvarn” på svenska) en synnerligen dyster och blek sammanfattning av den misär som var första världskriget. I en samling svärtade dödslåtar samlar man texter, samplingar och noteringar från överlevare för att skildra eländet och skräcken i kombination med det kamratskap som krävdes för att ta sig igenom kriget. Det hela summeras kanske bäst av Platons citat som pryder insidan av skivans booklet: ”Nur die Toten haben das Ende des Kriegs gesehen”. Bara de döda har sett krigets slut.

För oss som gillar att nörda ner oss lite är det en fantastisk skiva att fördjupa sig i. Inledande Die Feuertaufe (vilket översätts till eldsdop) är ett alldeles lysande öppningsspår som väl representerar skivan. Ett intro, sen brakar det loss på ett väldigt drivet och snyggt sätt. Man tänker lätt på band som MGLA eller för den delen 1914 (speciellt med den liknande lyriken), men de tyska texterna ger en extra dimension. Låtar som Dicke Bertha (tjocka Berta var en kanon så kraftig att den var tvungen att gå på tågräls!) eller Die Slacht Bei Tannenberg (som behandlar den blodiga slakten i Östpreussen år 1914) kombinerar historia och dödsmetall när den är riktigt bra. Och skivan håller hela vägen, det är lätt att man anser just den låten som pågår är den bästa. Der Letzte Flug (Det sista flyget), In’s Niemansland (i Ingemansland), Grabenlieder (skyttegravsmusik)… listan är lika lång som antalet låtar på skivan.

KANONENFIEBER har lagt ribban för krigsbeskrivande dödsmetall ruggigt högt i samband med den här plattan. Därför kör vi på den här recensionen båda: du får en historielektion & en låt i videoform. Håll till godo!