Etikettarkiv: hårdrock

High Spirits – Hard To Stop

ARTIST: High Spirits
TITEL: Hard To Stop
RELEASE: 31/7 2020
BOLAG: High Roller Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

När Jonn Palmér Jeppsson för ett antal år sedan skrev om HIGH SPIRITS “Motivator” blev jag lite förvånad över att han var i det närmaste lyrisk över skivan, då det oftast brukar diggas betydligt råare tongångar när det gäller honom. Men då jag har stort förtroende för Jonn, inte bara för blekingars allmänna trovärdighet, utan också för att jag har tappat räkningen på hur många band han har tipsat mig om så kollade jag in bandet.

Och det var då katten vad “Motivator” fastnade. Det var medryckande, öldrickarmusik när den är som bäst. Och det är likadant med “Hard To Stop”. Den här skivan känns så helvetiskt nödvändig just nu – det är musik att stampa foten till och känna att ja, det finns hopp trots allt.

I all sin enkelhet så är det just detta som gör “Hard To Stop” så imponerande – den försöker inte göra sig till och konstra. Detta är rak och ärligt menad hård rock och det rena hantverket från Chris Black som står för hela baletten gör att skivan blir rakt igenom en ren triumfvandring. Den känns som att återse en kär gammal vän.

Behöver du en skiva som klarar av att muntra upp så är “Hard To Stop” skivan för dig – kolla in den!

We Sell The Dead – Black Sleep

ARTIST: We Sell The Dead
TITEL: Black Sleep
RELEASE: 2020
BOLAG: e-a-r Music

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

WE SELL THE DEAD är tillbaka med sitt andra album, och för oss som även har debuten “Heaven Doesn’t Want You… And Hell Is Full” under bältet är det tydligt att sidoprojektet nu verkligen hittat sin form. Niclas Engelin (gitarr), Apollo Papathanasio (sång), Jonas Slättung (bas och sång), Oscar Nilsson (trummor) och Petter Olsson (keyboard) lyckas smälta samman sina digra musikkarriärer i diverse band och genrer till en helhet på ett väldigt bra sätt här. Bandnamnet kan vilseleda, för det som serveras är melodisk hårdrock med en oerhörd känsla. Det lutar mer mot pop än elakheter och dödsmetall – lyssna på Carved In Stone som ett gott exempel.

Personligen är det här en växande skiva. Redan från första lyssningen gillade undertecknad en del av de uppenbara spåren så som titelspåret och Across The Water, men det är något med plattans hela väsen som gör att jag fortsatt lyssna på den – och baske mig om inte hela skapelsen vecklat ut sig till ett helt pärlband av favoriter! Hour Of The Wolf, River In Your Blood eller majestätiska och melankoliska avslutningen Shallow Grave är bra exempel på låtar som rört sig från “bra” till “oumbärliga”, och i speltid har plattan som helhet konkurrerat ut de flesta sedan den kom.

Betyget lutar uppåt, överraskar jag mig själv med att konstatera. Det här är kanske inte nyskapande, men det är innerligt och ruggigt bra!

Kvelertak – Splid

ARTIST: KVELERTAK
TITEL: Splid
RELEASE: 2020
BOLAG: Petroleum Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Norska galningarna i KVELERTAK är inte längre några unga yrväder, och helt klart är det knepigare att agera och skriva låtar som liknar ett knivslagsmål på en bakgata när man är inne på skiva nummer 4 än vad det var vid debuten för tio år sedan. Stavangerbandet har alltid gått sina egna vägar, men hur behåller man sin själ samtidigt som man utvecklas som människa och band?  När det inte bara är fullt ställ och avslagna flaskor och kaoz som är viktigt längre men man samtidigt vill rikta den där inre energin och rebellaktiga upprorigheten någonstans?

Svaret är “Splid”.

Detta fjärde album låter omisskännligt som KVELERTAK, och det spelar mindre roll att man har ny frontman i form av Ivar Nikolaisen. Han passar väl in. Tricket är dock att man lyckas behålla den där punkiga energin men gifta ihop det med en mer melodisk och snudd på episk känsla, och det på ett bättre sätt än föregångaren “Nattesferd” som kanske stundtals var väl tillrättalagd. Vill du veta mer så rekommenderas att startar från början, där Rogaland smyger igång på ett mycket icke-typiskt sätt för att vara KVELERTAK, dryga minuten ren och snygg feeling. Lite som att åka med berg-och dalbanan upp mot högsta punkten innan vagnarna kastar sig ut på ett sätt som gör att man verkligen känner igen sig. Låten övergår sedan snyggt i Troy Sanders (MASTODON)-gästade Crack Of Doom som ytterligare stadfäster att detta är nästa nivå av KVELERTAK.

Chockeffekten man fick första gången det här gänget kraschade festen kan man såklart aldrig få igen, men “Splid” är nog det bästa bandet släppt som helhet. Det är mer komplext utan att tappa känslan. Låtar som Bråtebrann, Necrosoft eller Tevling kan inte bli annat än framtida liveklassiker!