Etikettarkiv: power metal

Skivor

Orden Organ – Gunmen

ARTIST: ORDEN ORGAN
TITEL: ”Gunmen”
RELEASE: 2017
BOLAG: AFM Records

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Werocks skribenter är en brokig blandning. Sällan – enas man om vilka skivor som är verkligt bra, och när det är dags att sammanfatta musikåret som passerat brukar debatterna och åsikterna vara spretigare än en argsint igelkott. En sak har dock visat sig över åren: det är rätt sällan som power metal får sin plats i solen på den här sidan då alla texter skrivs på helt frivillig basis… och samtliga skribenter gärna vandrar i mörkare och brutalare soniska landskap än just power metals glada tillrop. Personligen gillar jag power metal ibland, men det är en hårfin gräns på när det glada och smittsamma drivet fungerar väl, kontra när hockeykörer och hejiga klatschigheter gör mig lätt illamående. Den här skivan, nummer sex i ordningen för tyska (såklart…) ORDEN ORGAN, befinner sig mestadels på den sida som ger mig rysningar av välbehag snarare än andra sortens rysningar. Faktum är att ”Gunmen” har den där kvalitén som gör att den är lite svårt att sluta lyssna på när man väl börjat, även om det kanske inte är bara guldlåtar rakt igenom.

ORDEN ORGAN är Sebastian ”Seeb” Levermann på sång, gitarr, keyboard, Tobi på gitarr, Nils Löffler på bas och Dirk Meyer-Berhorn på trummor. På bilderna i konvolut och booklet är de utklädda till någon form av cowboys, och man gör överlag bäst i att kanske inte lägga fult fokus på bilder och lyrik. Det är inte där man excellerar anser jag, utan i förmågan att skriva melodier som fångar intresset och sätter sig fast. Bäst är Fields Of Sorrow, Vampire In A Ghost Town (…ja… du ser ju liksom hur lyriken kan kännas lite sådär genom att bara kolla på den titeln..), Down Here och The Face Of Silence. Låtar som Forlorn And Forsaken, Gunman och One Last Chance är helt okej de med, och det är kanske bara när man inleder opuset Come With Me To The Other Side genom att försöka låta så lika NIGHTWISH som möjligt som jag tycker att det verkligen spårar ur. Annars håller det här sig bra, och jag gillar drivet. Som sig bör nynnar man gärna vidare på flera strofer och refränger när musiken klingat ut.

”Gunmen” är helt enkelt en habil skiva som visar att ORDEN ORGAN är ett bra band. Trots att de spelar power metal. Återstår att se om fler av WeRock-skribenterna plockar upp ett soniskt leende på läpparna såhär på sensommaren…

Skivor

Firewind – Immortals

Lämna en kommentar

ARTIST: Firewind
TITEL: Immortals
RELEASE: 2017
BOLAG: Century Media

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Förra året var doom-året vad mig anbelangar. Ska 2017 bli året då jag knarkar ner mig på power metal? Om jag ska utgå från hur bra ”Immortals” av FIREWIND är så ska jag inte vara sämre än att säga att det kan mycket väl bli så!

Det här är en skiva som underhåller något så fruktansvärt med bra låtar, helt galet shredspel och en överhängande känsla av att alla inblandade verkligen kan sitt hantverk.

FIREWIND är Gus G, gitarrist åt Ozzy Osbourne, skuta att styra, och han har gjort det med en frenesi som visar att här saknas det sannerligen inte arbetskapacitet. ”Immortals” är skivan att kolla in om du vill ha power metal som förutom att bjuda på gott om knuten i näve i luften, alternativt vinden i håret metal lyfts något så otroligt av den mannens gitarrspel. Visst, gillar du musik med mer nyanser och mer tillbakadraget spel så kommer du sannolikt att avsky ”Immortals”, för det hålls inte igen när det gäller teknik och shred, eller ostighet för den delen.

I mångt och mycket har den här skivan en hel del gemensamt med ett annat verk som handlar om samma sak: kung Leonidas slag mot perserna i slaget vid Thermopyle 480 f. Kr som det gjordes en film på för tio år sedan – ”300”. Det var verkligen en film som med stora överdrifter delade publiken i en grupp som älskade filmen och en som avskydde den med stor avsky. De stora gesterna, överdrifterna, de stora orden – filmmakarna tog i så det räckte och blev över. Och lite så är det faktiskt med ”Immortals”, med den stora skillnaden att jag inte har alls svårt med att ta FIREWIND på allvar. Det finns helt enkelt tillräckligt med bra grejer på den här skivan för att jag utan att begå nåt våld alls på  mig själv kan rekommendera den som en riktigt bra power metal-skiva.

Skivor

Sunburst – Fragments Of Creation

Lämna en kommentar

ARTIST: Sunburst
TITEL: Fragments Of Creation
RELEASE: 2016
BOLAG: Inner Wound Recordings

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Jag behöver inte ledas in i frestelse – jag kan gå själv som Oscar Wilde sade. Det är väldigt lätt att falla för svårt sympatiska SUNBURST från Grekland, då det här bandet lirar med en så frisläppt spelglädje att det är omöjligt att hålla emot.

SUNBURST är ett sidoprojekt för Gus Drax som annars bänder strängar i SUICIDAL ANGELS som ni kanske har hört talas om om ni gillar thrash. I vilket fall, SUNBURSTs mer än lovligt habila power metal med vissa progressiva inslag är i flera instanser helt otroligt bra. Visst, Gus Drax synnerligen drivna gitarrspel tillåts ta mycket plats vilket är mest på gott då han är en väldigt skicklig gitarrist. Men likt Romeo i SYMPHONY X har han vett att hålla igen när det behövs för att inte ta över låtarna fullständigt. I just detta fall är detta väldigt bra för ”Fragments Of Creation” är sannerligen en skiva som skämmer bort lyssnaren med bra och välskrivna låtar som känns fräscha.

Kolla bara in finfina Beyond The Darkest Sun som har en väldigt bra tonträff, ett episkt anslag och, ja exakt, ett väldigt njutbart gitarrspel. Genomgående lyckas SUNBURST bygga in så mycket hooks i sin musik att det är hart när omöjligt att inte börja stampa foten och nicka uppskattande.

Vill du ha en i stort sett genomgående positiv platta är ”Fragments Of Creation” en skiva som är väl värd att kolla in.