Etikettarkiv: thrash metal

Skivor

The Crown – Royal Destroyer

Lämna en kommentar

ARTIST: The Crown
TITEL: Royal Destroyer
RELEASE: 12/3 2021
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Det är inte svårt att tycka om THE CROWN som med ”Royal Destroyer” har kämpat sig fram till skiva nummer 10 och som har charmat fans med klassiker som ”Deathrace King”, ”Crowned In Terror” och senast med ”Cobra Speed Venom” som kom 2018.

Och banne mig om de inte fortsätter sin fina kurva med den här skivan. Inledande Baptized In Violence är en underbar öppnare med sin grindcore-kärna och ett lika effektivt som heavy metal-anstruket gitarrsolo.

Och det är just i detta som THE CROWN excellerar – kombinationerna mellan grind, death metal, heavy metal och melodiska inslag som smälts ihop på ett nästan magiskt sätt, och som gör det till en i det närmaste total njutning att lyssna på ”Royal Destroyer”. Breaket i Let The Hammering Begin med sin gitarrstinna matta har fått mig att headbanga vid varje lyssning, charmiga Motordeath som får mig att tänka aningens på det tidiga METALLICA fast på dödssteroider och Ultra Faust där trummisen Henrik Axelsson lägger ut en baskaggematta av episka mått i början av låten är bara fyra exempel på hur bra THE CROWN är på den här plattan. Jag kan helt uppriktigt säga att resten av skivan är lika bra.

Vill ni ha finkänslig lyrik så får ni lyssna på något annat – Johan Lindstrand har ett välartikulerat growl som gör att man hör vad som sjungs, men det är inte här som vågen väger över till THE CROWNs fördel. Det är med den totala övertygelsen som Lindstrand gastar. Lägg till detta Axelssons trumspel som sömlöst växlar från fart till tyngd och det stundtals helt glödande spelet från strängsektionen Magnus Olsfelt, Marko Tervonen och Robin Sörqvist och ni får en skiva där vi inte kan klaga på musikernas hantverksskicklighet.

Kolla in den.

Skivor

Paranorm – Empyrean

Lämna en kommentar

ARTIST: Paranorm
TITEL: Empyrean
RELEASE: 26/2 2021
BOLAG: Redefining Darkness Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Jag har haft uppspelningen av ”Empyrean” satt på ”repeat” de senaste dagarna, och varje gång som skivan har startat om med ett snärtigt trumfill av Samuel Karstrand i låten Critical Mass så har ett leende brutit ut på mina läppar.

Om ni inte har hört en ton från det här Uppsala-gänget så tycker jag att ni ska föreställa er en mix av MEGADETH i början av 1990-talet, mer bestämt ”Rust In Peace” blandat med en hälsosam dos av SLAYER och framför allt DEATH. Tre band som har satt standarden för progressiv döds och thrashen, och som är episkt svåra att toppa. PARANORM, gott folk, kommer oerhört nära och det på en skiva som är bandets fullängdsdebut. Då fattar ni att det här bandet förtjänar er uppmärksamhet.

Låtmaterialet är stringent på en helt otroligt hög nivå – jag känner att varenda en av de åtta låtarna inte har ett uns av överflöd eller alibispel.  Det PARANORM lyckas så oerhört väl med är att tydligt visa var bandets musikaliska hemvist är men också demonstrera att det går att ingjuta sjudande liv i  framför allt thrashen. Och som all bra thrash så excellerar PARANORM i gitarrspel. Fredrik Kjellgren och Markus Hiltunen (även sång) lirar besjälat genom hela skivan. Riffen glöder och solona får mig att knyta nävarna i extas. Trumspelet är drivet och basspelet från Marcus Blom tillåts ta plats i låtarna och ljudbilden.

”Empyrean” är en sagolikt bra skiva som förtjänar att höras av många. Kolla in den.

Skivor

Angelus Apatrida – S/T

Lämna en kommentar

ARTIST: Angelus Apatrida
TITEL: S/T
RELEASE: 5/2 2021
BOLAG: Century Media

BETYG: 3/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Spanska ANGELUS APATRIDA är bandet som har lyckats med bedriften som exempelvis LEGION OF THE DAMNED också har gjort – bli ett band i mellanklassen som blir bokade till paketturnéer när det behövs något lagom thrasigt – och utan att ha producerat speciellt mycket originell musik. Utfyllnad helt enkelt.

Nu har AA faktiskt åstadkommit ett antal ganska okej låtar genom karriären så helt bortkastat är det inte att lyssna på bandets musik. Men, och detta är ett stort men, när jag lyssnar på senaste skivan som kommer idag så blir jag betänksam. Inte bara för att bandet följer trenden att döpa ett album efter sig själva – och det inte håller alls – utan för att bandet låter så fruktansvärt likt ett idisslat TESTAMENT och framför allt PANTERA. Öppnande låten Indoctrinate låter exakt som PANTERA och det hjälper inte att Guillermo Izquierdo låter till förvillelse likt Phil Anselmo. Att samma låt återkommer under ett annat namn, Rise And Fall, på plats fyra stärker inte direkt bandets aktier.

Resten av skivan låter bandet mest som TESTAMENT.

ANGELUS APATRIDA lyckas med bedriften att visa vilka band de influerats av, men det måste gå att begära mer av ett band som är hela 6 plattor in i karriären.

Vill ni lyssna på ett band som inte är TESTAMENT eller PANTERA men som låter som dessa kolla då in ”Angelus Apatrida”, annars kan ni låta bli.