Ghost – Meliora


Ghost - MelioraARTIST
: Ghost
TITEL: Meliora
RELEASE: 2015
BOLAG: Loma Vista Recordings

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Hade jag haft ork att sammanställa en årsbästalista över albumomslag, så hade “Meliora” hamnat väldigt högt upp. Misstänker jag. GHOSTs tredje platta är skivan som ser bandet växa ut till den institution jag misstänker att bandet lett av Papa Emeritus nummer III i ordningen alltid har eftersträvat att vara.

Låtarna har en annan tyngd – och då pratar jag inte enbart om den fina och väldigt värdiga produktionen – än på de två föregående plattorna. I stort sett varenda låt på “Meliora” andas självförtroende och mäktighet. Om ni hade förmånen att se bandet under sommarens turnéer så vet ni med er att bandet spelade hela fyra låtar från skivan innan den var släppt. From The Pinnacle To The Pit, Cirice, Majesty och Absolution var när jag såg bandet på Copenhell helt magiska, och jag undrade verkligen om jag skulle kunna bortse från minnena från den konserten med den suveränt uttänkta showen bandet alltid har stått för i livesammanhang, och enbart fokusera på låtarna. Och, jag får väl erkänna det, när jag lyssnar på  From The Pinnacle To The Pit och Absolution är det svårt att inte minnas konserten. Därmed inte sagt att dessa är albumets starkaste låtar – en låt som He Is har ett närmast vänt anslag, men övertygar med sina rent fenomenalt genomarbetade melodier. Refrängen är helt oemotståndlig, förföriska Mummy Dust med inledande versen

I was carried on a wolf’s back
Here to corrupt humanity
I will pummel it with opulence
With corpulence and greed
In God you trust

framväst på ytterst teatraliskt vis har fallit mig på läppen varenda lyssning och avslutande Deus In Absentia hamrar in att detta är det bästa som GHOST har klämt ur sig.

Krisiun – Forged In Fury

Krisiun - Forged in FuryARTIST: Krisiun
TITEL: Forged In Fury
RELEASE: 2015
BOLAG: Century Media

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Dödsmetallens svar på MOTÖRHEAD återvänder med ett nytt album. Brödrabandet KRISIUN har en imponerande arbetsmoral. Sedan formerandet i början av 1990-talet har bandet producerat skivor med imponerande intervall.

Det finns många band som är betydligt mer intressanta än KRISIUN, men likt MOTÖRHEAD, är detta inget band som ni ska lyssna på om ni vill ha något nydanande. Premisserna för KRISIUNs musik är att du vet vad du får, och du får det levererat med osviklig frenesi och övertygelse.

Gillar du bandet sedan innan kommer du att uppskatta “Forged In Fury” också. Det är också här bandets styrka ligger. KRISIUN har inget intresse av att lira snabbast, mest originellt. De vet hur de vill ha sin death metal, och de är bra på detta. I mycket är bandets musik en trygghetspunkt för väldigt många av bandets fans. Och det är i sanning ingen dålig sak.

 

Cattle Decapitation- The Anthropocene Extinction

Cattle Decapitation - The Anthropocene ExtinctionARTIST: Cattle Decapitation
TITEL: The Anthropocene Extinction
RELEASE: 2015
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Jag måste säga att jag är överraskad av CATTLE DECAPITATIONs senaste alster, “The Anthropocene Extinction”. Jag uppskattade bandet storligen när “The Harvest Floor” kom ut 2009, och gav skivan en betygsåtta. När “Monolith Of Inhumanity” kom tre år senare var jag inte lika imponerad, men tyckte ändå att skivan bjöd på stunder av genialitet.

Nu har bandet fått ordning på skutan och levererar en stringent högkvalitativ skiva som på ett väldigt övertygande sätt inkorporerar tyngd med hastighet och vrede.

Varenda låt, med undantag för korta – nästan pausartade stycket – The Burden of Seven Billion uppvisar ett band som fyllt av självförtroende manglar ut den bästa dödsgrindskivan sedan MISERY INDEX “The Killing Gods” som kom förra året. Då ni kanske vet med er att just den skivan föll mig synnerligen väl på läppen, så förstår ni kanske att “The Anthropocene Extinction” är en väldigt imponerande skiva.

Balansen mellan det extremt piskdrivna liret och den brutala tyngden med tydligt sväng är fullständigt häpnadsväckande. Kolla in förträffliga Plagueborn, som har en väldigt episk inledning för övrigt, så lovar jag er att nackmusklerna kommer få sin dagliga dos och mer därtill.

Gitarrarbetet signerat Josh Elmore är precis så skruvat som vanligt, och trumspelet från David McGraw exakt så brutalt som denna typ av musik tarvar. Kul också att basisten Derek Engemann ges tydligt utrymme i ljudbilden.

Men den som imponerar mest är sångaren Travis Ryan vars insats är av det mer häpnadsväckande slaget. Registret som Ryan besitter borde få flertalet av sångarna inom extremmetallen att rodna av avundsjuka och gör att skivan blir synnerligen varierad utan att för sakens skull avvika från den extrema foran.

“The Anthropocene Extinction” visar med kraft att CATTLE DECAPITATION är ett band att räkna med. Jag utesluter inte att skivan kan dyka upp på en framtida årsbästalista.

Worship the Riff!