Beyond Creation – The Aura

ARTIST: Beyond Creation
TITEL: The Aura
RELEASE: 2011
BOLAG: PRC Music

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Rubriken på recensionen ska inte uppfattas som en pik på bandets musik på något sätt. ”The Aura” är en av de där plattorna som man förbannar sig själv för att ha missat under 2011 då skivan är en förkrossande upplevelse. Det är såklart självskrivet att Quebecianerna besitter superkrafter som instrumentalister – Guyot Begin-Benoit (trummor), Kévin Chartré (gitarr), Simon Girard (sång och gitarr) och Dominic Lapoint (bas) – lämnar inget övrigt att önska vad gäller att spela på ett oerhört imponerande vis. Mer nörderi – Lapoint spelar på bandlös bas. Det blir inte nördigare eller mer kompetent än så om ni frågar mig.

BEYOND CREATION går aldrig över den gräns som gör att musiken blir en affär för inbördes beundran i en scen som annars brukar söka sig till just denna zon. De gör det med ett knippe låtar som får mig att knyta nävarna i extas: ta No Request For The Corrupted exempelvis. Denna låt erbjuder, vågar jag påstå, något för de flesta – ett riffande att dö för, briljant spel, solon som får det att svartna för ögonen och ett driv som får en att tappa andan. Bandet får det att låta så lätt att det är skrattretande.

”The Aura” är en skiva som satte krokarna i mig från första lyssningen – och det är en skiva som – rätt gissat – växer något enormt för varje lyssning.

”The Aura” är en skiva att dyrka om man likt undertecknad uppskattar DECREPIT BIRTH och NECROPHAGISTs tonala övningar. Det som gör skivan bättre än just dessa gruppers alster är att den känns stringent till vansinnets yttersta gränsmarker, och att den känns som om den tillför subgenren något nytt.

Jag undrar bara, främst på grund av att ”The Aura” är bandets debut, hur i hela världen BEYOND CREATION ska kunna toppa detta?

Persona Non Grata – Quantum Leap

ARTIST: Persona Non Grata
TITEL: Quantum Leap
RELEASE: 2011
BOLAG: Massacre Records

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Kitty Rossander

Vissa skivor blir man inte klok på och jag måste erkänna att PERSONA NON GRATAS ”Quantum Leap” är en sån. Jag har lyssnat och lyssnat och lyssnat lite till men inget fastnar.

Bandet har funnit sedan 2003 och det här är andra albumet. Jag kände inte till dem innan och överraskas av att läsa att det är progressiv rock från Grekland! Det är inte mycket grekiskt i min playlist, det erkänner jag. Mycket spännande.

Skivan drar igång med ett par basknäpp, några slag på trummorna, en ylande gitarr och sedan kommer det som för mig är bandets allra starkaste kort; Aris Pirris röst! Han sjunger på ett sätt som känns nytt för mig. Det är varierat, högt och lågt om vartannat och ibland känns det som att han bara visar vad han kan men ibland är det riktigt effektfullt (och ibland får jag ALANIS MORISSETTE-vibbar). Musiken är pampig och när Aris tar de riktigt höga tonerna är det nästan så jag får gåshud. Evil Feelings hade jag markerat som en favoritlåt tidigt och den och Redemption Of Sins ärnog fortfarande mina favoriter. Inledningen på 9 AM News med den talande rösten (nyhetsreporter, antar jag) tilltalar mig å andra sidan inte alls. Jag gillade det inte när DISTURBED gjorde det, jag gillade det inte när SABATON gjorde det. Det är inte min grej, jag tycker det är störande.

Jag tycker någonstans synd om skivor som denna. Den är bra, det är något nytt (för mig i alla fall) och inte minst är det en magnifik röst. Ändå har jag slitit för att kunna skriva något alls, för att ha en åsikt om den. På något vis faller den, platt, magplask. Något saknas och jag vet inte vad. Kanske är det bara ett grekiskt sound som jag inte är van vid. It just doesn’t do it for me. Jag blir mer än gärna motbevisad.

 

Animals As Leaders – Weightless

ARTIST: Animals As Leaders
TITEL: Weightless
RELEASE: 2012
BOLAG: Prosthetic Records

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Martin Bensch

När man närmar sig en skiva av ANIMALS AS LEADERS bör man vara medveten om två saker, ingen sång kommer ges plats vilket leder till den andra saken – instrumentalister i kaliber med bandmedlemmarna kommer ta varenda chans att visa prov på exakt hur bra de är.

Vissa köper detta rakt av. Andra avfärdar musiken som ett symptom på att musiker i vissa fall inte inser att det kan vara idé att emellanåt hålla igen något.

För det kräver ett visst kynne om man ska gilla denna typ av musik. Förutsättningarna: två gitarrister som lirar på åttasträngade gitarrer – grundaren Tosin Abasi och Javier Reyes samt en trummis i form av Navene Koperweis som ni kanske känner igen från FLESHWROUGHT visar under 46 minuter upp prick vad de går för. I stora delar gillar jag vad jag hör – ”Weightless” är fylld med ekvilibristik vad gäller instrumentella färdigheter – bristerna uppdagas snarare i att det att jag upplever att låtarna som sådana inte är av samma kaliber som föregående skiva.

Och då tappar man ju sugen efter ett tag trots att låtar som An Infinite Regression, Earth Departure och Isolated Incidents är alldeles förträffliga. Jag märker gång efter annan att jag ibland stänger av hjärnan och tänker på annat för att haja till när partier jag gått igång på sedan lyssning ett dyker upp.

”Weightless” är en helt okej platta – men jag vill gärna hålla ANIMALS AS LEADERS till högre nivåer än så – så denna gång blir det inte ett fullt så högt betyg som till debuten.

Worship the Riff!