Skivor

Marionette – Nerve

Lämna en kommentar

Nerve MarionetteARTIST: Marionette
TITEL: Nerve
RELEASE: 2011
BOLAG: Pivotal Alliance

BETYG: 5/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Jag recenserade MARIONETTEs förra släpp ”Enemies” för två år sedan. Trots vissa brister så tyckte jag att skivan hade sina förtjänster och var riktigt imponerad av begagnandet av harmonier som gruppen uppvisade. Därför var det med glädje som jag tog mig an uppföljaren ”Nerve”.

Jag kan konstatera att nivån på bandets musicerande i sanning inte har sjunkit under de två åren sedan jag hörde bandet senast – det är fortfarande väldigt snygga ackordmässiga lösningar som bandet bjuder på. Jag har alltid gillat musik med lite episkt anslag utan att för den sakens skull totalt snöa in på symfonisk musik. I MARIONETTEs musik får man en väldigt väl avvägd mix av det episka och det mer köttigt metallartade, vilket jag verkligen uppskattar. Nytt är att bandet har rekryterat både ny sångare i Alexander Andersson och ny trummis i Jimmie Olauson och de sköter sig alldeles utmärkt.

Jag vill så gärna tycka om ”Nerve” men tvingas konstatera att det inte har hänt mycket i MARIONETTEs värld de gångna två åren. Det presenteras fortfarande ganska habil musik på plattan, men originaliteten är inte speciellt hög. Det kommer snarare bli så att om man lyssnar på skivan så kommer man förmodligen tycka att den låter helt okej, men den är inget man kommer att komma ihåg om två år. Så känns det i alla fall för mig efter 10 genomlyssningar.

Skivor

All Shall Perish – This Is Where It Ends

Lämna en kommentar

ARTIST: All Shall Perish
TITEL: This Is Where It Ends
RELEASE: 2011
BOLAG: Nuclear Blast

BETYG: 4/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Att det verkligen frestar på att lyssna på deathcore är jag inte den förste att upptäcka misstänker jag. Inte för att musiken är speciellt svårtillgänglig, utan för att man så snabbt tröttnar på musiken, som alltsomoftast verkar vara stöpt i samma mall. Detta gäller även ALL SHALL PERISHs nya platta som visserligen bjuder på gött lir, men som jag ledsnar ganska snabbt på.

I mycket har det att göra med att jag tycker att skivan är alldeles för lång, 12 låtar, vilket i detta fall är 4 för mycket. Men mest har det att göra med att musiken blir efter cirka 10 genomlyssningar så förbannat tråkig att lyssna på. Det tas i, det spelas fort, det breakdownas så till den milda grad att man blir lack, det sjungs om hur fruktansvärt påfrestande livet är. Jösses vad man har hört allt detta förut, och i sådana mängder att jag stänger av efter ett tag.

Jag misstänker att min aversion mot ”This Is Where It Ends” har att göra med att jag faktiskt har hört alltför mycket deathcore för att tycka att ALL SHALL PERISH faktiskt har något nytt att komma med, för trots att musikerna lirar på i föredömlig god stil så berör verkligen inte musiken nämnvärt.

Nä, detta är inte min kopp te överhuvudtaget även i fall jag misstänker att ALL SHALL PERISH kommer att nå intresserade lyssnare trots detta. Gott så.

Skivor

Djerv – s/t

Lämna en kommentar

djervstorARTIST: Djerv
TITEL: Djerv
RELEASE: 2011
BOLAG: Indie Recordings

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Amelie

Agnete Kjølsrud har en benådad röst som ljuder ömsom klar som vatten, ömsom hård som is och emellanåt vass som krossat glas. Efter succégästandet på DIMMU BORGIRs senaste giv ”Abrahadabra” kommer hon nu i egen rätt under bandnamnet DJERV tillsammans med slagverkaren Erlend Gjerde, tidigare i STONEGARD, samt gitarristen Stian Kårstad som även spelar i black metal-bandet TRELLDOM med bland andra Gaahl. Medlemmarnas skilda bakgrund är säkert en av grunderna till att bandet framgångsrikt leker fritt i det musikaliska gränslandet mellan rock, heavy metal och black metal.

DJERVs självbetitlade debutalbumet har några urstarka låtar såsom inledande Madman tillika förstasingel, samt Headstone och Ladder to the Moon, medan andra spår inte fullt ut har den styrka i låtarna som behövs för matchning med Kjølsruds röstkrafter och musikernas skicklighet. Något av energin går förlorad någonstans på vägen under skivans nio spår.

Således utmärkta insatser av bandets musiker, men ett stundom något svagt låtmaterial gör att jag inte delar ut de allra högsta betygen – denna gång. Räkna dock lugnt med att vi får höra mer av Agnete Kjølsrud och DJERV i framtiden, vilket finns all anledning att se fram emot.

/BiblioteKarin

Worship the Riff!