Med “The Inheritance” drabbade WITHERSCAPE en ganska oförberedd publik med inte bara growl från Dan Swanö, utan också otroligt fina låtar med briljant strängspel från Ragnar Widerberg. Med nytt album på gång i “The Northern Sanctuary” är bandet åter aktuella. Martin Bensch skickade iväg ett gäng frågor till Ragnar Widerberg. Detta blev resultatet.

För oss som kanske inte känner till dig lika väl som vi känner till Dan, vem är du egentligen?

Förutom bas och gitarr i WITHERSCAPE delar jag gitarrlirandet med Peter Huss (SHINING) i SHADOWQUEST och lirar trummor på en del olika projekt men är också gitarrist i hårdrockscoverbandet PIGS IN SPACE.

Hur kom du med i bandet?

-Danne och jag jobbade båda på Musikbörsen (idag 4Sound) i Örebro och delade intresset för äldre JUDAS PRIEST-låtar och mer proggiga band. Ibland satt jag och plinkade på lunchrasten och fick glada tillrop från Danne som gillade det han hörde. Jag hade också samlat på mig en stor hög med riff som hade blivit över efter jag och Ronny Milianowicz (SHADOWQUEST, ex-SAINT DEAMON, DIONYSUS) skrivit till första och andra SAINT DEAMON-plattorna och mycket annat som inte passade in i “vanlig” metal. Han bad mig skicka allt jag hade och han tyckte att mina och hans riff och idéer funkade bra ihop. Det fanns redan en plan för att starta ett projekt så det blev början på WITHERSCAPE.

Om du skulle välja tre band som har lite extra betydelse för dig vilka skulle de bli och varför?

-JUDAS PRIEST är husgudarna! Sen är det IRON MAIDEN och BLACK SABBATH. Alla de tre har influerat mig från starten och gör det än i dag när jag lyssnar på de tidigare albumen. Jag kommer väl ihåg när jag först lyssnade på dessa band och hur uppfylld jag blev av riffen, solona och energin i musiken. Det var mest NWOBHM som snurrade hemma under uppväxten men den blandades upp med dödsmetall och annat så småningom. Det är en blandning mellan de tre bandens basister som influerat mig mest för mitt basspel.

Hur är det att jobba med Dan?

-Intensivt och otroligt roligt! Den mannen har energi som ett kärnkraftverk och jobbar alltid för att få allt så bra som det kan bli.
Eftersom tid är en bristvara för oss båda, inte nog med att Danne har åkt från Tyskland varje gång vi har spelat in för den här skivan, så blir det väldigt långa inspelningsdagar fyllda med en massa riff, kaffe och många skratt. Danne skriver alla sina riff med gitarren “felvänd”, dvs tunnaste strängen är högst upp för honom eftersom han lirar vänsterhänt men inte ändrat ordningen på strängarna. Det har varit knepigt att naila vissa av hans riff för det blir bakvänt för mig rent speltekniskt med vissa fingersättningar men det har också inspirerat mig till hur jag skriver själv.

Hur går det till när ni skriver låtar, och har processen ändrats något på “The Northern Sanctuary” jämfört med “The Inheritance”?

-När vi startade så skrev vi alla låtarna i replokal. Jag spelade trummor på Dannes riff och vice versa för att leka med idéer och testa olika inputs. Efter det satte sig Danne bakom trummorna med en mikrofon och vi skrev låtarna här och nu i repan helt old school. Otroligt kul! Innan “The Inheritance” släpptes så flyttade Danne till Tyskland så vi visste redan då att det inte skulle funka att jamma fram nästa skiva på samma sätt. Skillnaden har också varit att det kom snabbare på med andra skivan än jag hade planerat. Jag var i full fart med att skriva till nya SHADOWQUEST så Danne lirade in ett par demolåtar som han skickade till mig och sen dundrade det på med flera svinbra grejer så det var bara att njuta av inspirationen han hade! Jag skickade det jag hade och han satte ihop det så fick jag lyssna och komma med inputs men det var så bra att det behövdes aldrig fixas något. Mannen är ett unikum!

All er musik känns som ett veritabelt smörgåsbord med mängder av nyfikenhet och ystra krumsprång – men finns det något som ni har testat musikaliskt som sedan har strukits från musiken i de färdiga produkterna?

-Egentligen inte. Om något har strukits så har det varit för att riffet eller melodin inte klaffade med låten men vi har haft allt vi gillar i låtarna från vocoder till black och döds-riff till handklapp och för oss klassiska synthljud så det mesta har fått stanna. Jag tror vi strök ett visselparti i ett tidigt stadium på någon låt på “The Inheritance”. Kanske lika bra? Ha ha ha!

När “The Inheritance” släpptes så fick den fina recensioner. Var ni beredda på den grad av beröm som skivan fick?

– Inte det mista. Vi fattade ju att den skulle få uppmärksamhet eftersom det var så länge sedan Danne släppt någonting med growl, men inte att det skulle bli så mycket som det blev. Själv fick jag en glad chock över att den blev så uppskattad eftersom det var min skivdebut som gitarrist och basist inom genren.

När jag lyssnar på ditt gitarrspel så njuter jag både av din teknik och känsla. Hur skulle du själv beskriva din spelstil?

-Tack! Största influensen i mitt gitarrspel är nog Glenn Tipton från JUDAS PRIEST. Jag har suttit och nött alla hans riff och solon otaliga timmar under min uppväxt så det har nog satt sig i min spelstil. Han har en grymt bra ton och bra blandning mellan blues och neo-klassisk stil. Jag gillar att spela hårt och tar i väldigt mycket. Det i kombination med ett tjockt plektrum tycker jag ger ett bra klipp och ton, i alla fall i vanlig 440Hz-stämning, som inte går att fuska fram med effekter och stärkare. När det kommer till plock och finlir byter jag till olika tunnare plektrum beroende på hur det passar i låten. Jag gillar att artikulera riffen så de lever lite mer och även när det bara ska tuggas vill jag få fram dynamik genom att accentuera olika slag i underdelningarna.

När jag lyssnar på “The Northern Sanctuary” så tycker jag att du tar mer plats än på “The Inheritance”. Håller du med? (Om svaret är ja, hur kan det komma sig?)

-Det har jag faktiskt inte tänkt på…

Jag tycker att “The Northern Sanctuary” är en fin skiva. Har du själv hunnit smälta plattan, och vad tycker du själv om den egentligen?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-Tack! Den är på många sätt tvärtom från första plattan eftersom vi båda inte vill göra samma skiva en gång till. Om “The Inheritance” var torr och med få effekter så är den här precis motsatt produktionsmässigt. Jag tycker också att “The Northern Sanctuary” är svartare och mer elak än “The Inheritance” som var lite mer vemodig och 70-talsinfluerad.

Har du några låtar på skivan som du gillar mer? Vilka och varför?

-Svår fråga… Divinity har ett fantastiskt driv som jag går igång på och In The Eyes Of Idols var speciellt kul att spela in. Varje låt har ju sin egen personlighet fastän de sitter ihop storymässigt, som olika kapitel i en bok. Jag lyssnar gärna från början till slutet.

Jag tycker att nya skivan är mer eftertänksam än den första. Var det något ni hade bestämt er för från början?

-Nej, inget uttalat…

Ni är ju ett tvåmannaband. Har ni funderat på att ta in fler medlemmar? (Varför/varför inte?)

-Till första skivan hade vi några gästartister: Eddie Risdal (LEGACY OF EMPTINESS) Paul Kuhr (NOVEMBERS DOOM) som också skrivit all text till alla skivor, Joel Selsfors (Joel Selsfors Trio) och Morten Jørgensen (SPECTRAL MORTUARY). På den nya plattan har vi Uwe Osterlehner (DEATHROW) och Tino Kallionemi som gästlåtskrivare på en låt. Förnyelse är intressant så om det blir fler skivor kanske vi tar in andra musiker för att det ska bli någon slags annat sound men det får framtiden utvisa.

Kommer WITHERSCAPE någonsin spela live? (Varför/Varför inte?)

-Det har aldrig funnits planer på det. Vi bestämde oss i början att det bara skulle vara ett studioprojekt.

Det intryck jag har fått av dig när vi chattat inför intervjun är att du gillar att sköta ditt hantverk, men egentligen mest föredrar att befinna dig lite i bakgrunden. Hur kommer detta sig?

-Det är nog ett personlighetsdrag. Jag har aldrig brytt mig om medial uppmärksamhet. Jag är hungrig på musiken och fokuserar på att skapa och spela in. Det andra runt om är inte så intressant.

En av webzinets skribenter undrar om det är du som lirar trummor i WITCHCRAFT under namnet Rage Widerberg?

– Ha ha! Ja det är det. Det var Magnus Pelander (WITCHCRAFT) som fick den briljanta idén att byta mitt förnamn för att passa med bassistens efternamn (Tobias Anger) För övrigt en otroligt talangfull basist från 2 TON PREDATOR och ALL HELL. Värt att kolla upp för den som gillar hårdare grejer!

Det var alla frågorna! Tack så hjärtligt!
– Tack själv!