Etikettarkiv: 2020

DGM – Tragic Separation

ARTIST: DGM
TITEL: Tragic Separation
RELEASE: 9/10 2020
BOLAG: Frontiers Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

“Tragic Separation” är en ren dröm när det gäller produktionen. För oss som gillar väl avrundade produktioner med en maffig gitarrton och där sången kommer fram tydligt, ja, då hamnar den här skivan i toppskiktet av de jag hört i år.

Men det hade inte räckt långt om inte låtmaterialet hade hållit samma höga klass. Jag kan med ganska stor övertygelse säga att jag beundrar bandets mod i att släppa den bästa låten på skivan som första singel, och att också lägga Flesh And Blood  som första låt på skivan för dra åt helvete vad bra den är. Det rent episka breaket som kommer 0:58 in i låten gjorde att jag redan då insåg att det här kan komma att bli en fantastisk lyssnarupplevelse. Som ni förstår av betyget så blev det så. Låten tjänar som ett bra exempel på vad DGM vill med sin musik. De vill vara mäktiga likt SYMPHONY X och släpper gärna fram gitarristen Simone Mularoni som inte bara har en gitarrton av yppersta klass utan också lirar i det närmaste besjälat genom hela skivan. De vill vara progressiva och känslosamma likt EVERGREY och de är inte rädda att bre på med melodier som tillåter sångaren Mark Basile att glänsa. Att de också har vett att ge kompet med trummisen Fabio Constantino, basisten Andrea Arcangeli och framför allt keyboardisten Emanuele Casali rejält med spelrum gör att förutsättningarna för att göra en verkligt stark skiva är goda, minst sagt.

“Tragic Separation” sprudlar av kreativa idéer som kanske inte är helt igenom originella, men där genomförandet är så oklanderligt genomförda att de funkar ändå – om man gillar den här sortens musik det vill säga. Refrängen i titellåten är till exempel inte helt magisk, och partier i låten avslöjar att DGM nog har spisat en hel del sentida TOTO, men vad gör det när låten i sig är en ren njutning att lyssna på?

“Tragic Separation” fortsätter den rent fantastiska trend som bandet inledde med “Momentum” från 2013 och fortsatte med “The Passage” tre år senare. Gillar man den här typen av musik så är detta ett band att hålla koll på.

Devin Townsend – Order Of Magnitude

ARTIST: Devin Townsend
TITEL: Order Of Magnitude – Empath Live Vol. 1
RELEASE: 23/10 2020
BOLAG: Inside Out

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Martin Bensch

När jag såg att Devin Townsend skulle släppa en DVD med en filmad konsert från Empath-turnén förra året, då tänkte jag att den ska jag skaffa. Jag har sällan blivit så glad över att få tillgång till en promo som när jag fick denna, för om köpet innan var hugget i sten så blev det nu skrivet i eldskrift över himlen, för detta är så fruktansvärt bra att jag smällde av.

Att lyssna på musiken är såklart också nöjsamt, men det här är en release som ni ska kolla på. Jag kollade på den på en vanlig dator och blev som amerikanarna säger, totally blown away, så om ni kollar på DVD:n på en stor TV med bra ljudanläggning så svarar jag inte för följderna, haha!

Konserten har sitt tydliga fokus i just “Empath” från förra året, men det dyker upp en hel massa musik från hela Devins karriär, och den är framförd på ett sätt som så tydligt demonstrerar att Devin inte ser på sitt låtmaterial på ett särskilt statiskt sätt. Det händer något med låtarna när de framförs av levande musiker, och med en publik som interagerar med bandet. Varenda låt lyfts så makalöst av just detta, men ingen är lika drabbande som den oerhört nedtonade versionen av Spirits Will Collide som är så vacker att jag började gråta av rörelse.

Jag tror ni fattar – detta är en magiskt bra liveutgåva som kommer att förgylla mångas tillvaro. Kolla in den.

Red Moon Architect – Emptiness Weighs The Most

ARTIST: Red Moon Architect
TITEL: Emptiness Weighs The Most
RELEASE: 23/10 2020
BOLAG: Noble Demon

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Det finns få saker som förhöjer och förgyller hösten så mycket som en riktigt bra platta från ett bra band som lirar doomig melodisk dödsmetall. Och vid sidan av svenska DRACONIAN så är, såklart, Finland ett land som excellerar inom den här genren.

RED MOON ARCHITECT har hållit igång den melankoliska stuvningen sedan 2011, och det är helt enormt på vilken nivå de har presterat sedan debuten “Concealed Silence” kom 2012. Med femte skivan inom räckhåll vågar jag påstå att de har gjort ytterligare en skiva som kommer att få gamla fans att jubla, och vinna nya lyssnare, för det här är förbannat bra.

“Emptiness Weighs The Most” är en skiva som gjord att lyssna rakt igenom. Varenda lyssning jag har gjort av plattan har känts som en enda varm omfamning, fylld av tröst och medkänsla. Jo, precis den känsla som jag, och många med mig, vill ha när det gäller inte bara det här året utan också förväntar sig av band inom genren.

Att musiken lunkar på utan att jag tappar intresset för en enda sekund beror såklart på att RED MOON ARCHITECT skriver oerhört fina låtar som inte bara befäster vad genren handlar om, utan också visar att det går att hänföra med små förändringar inom formeln.

Jag upplever att RED MOON ARCHITECT verkligen visar hur sammanfogade de är som band på den här skivan. Alla element harmonierar och förstärker varandra. Det fantastiska gitarrspelet från Matias Moilanen och Taneli Jämsä tillåts inte dominera över den fina sången från Ville Rutanen och Anni Viljanen och kompet gör exakt det som jag förväntar mig – backar upp på ett föredömligt sätt. Jag tycker att Jukka Jauhiainen på bas och Saku Moilanen lirar som ett instrument och glänser i stor ödmjukhet i varje låt.

Jag tror att ni har begripit att “Emptiness Weighs The Most” är en skiva som gjord för årstiden, och att den bör kollas in.

https://youtu.be/1WLRGDEzZ7o