Etikettarkiv: Doom/death

Kaunis Kuolematon – Kun Valo Minussa Kuoli

ARTIST: Kaunis Kuolematon
TITEL: Kun Valo Minussa Kuoli
RELEASE: 28/11 2025
BOLAG: Noble Demon

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Det finns vemod, och så finns det finskt vemod. Har man inte blivit varse detta innan så kan jag i det närmaste lova att det kommer man bli när man lyssnar på Kaunis Kuolematons senaste skiva ”Kun Valo Minussa Kuoli” som betyder när ljuset i mig dog.

Detta finska melodiska doom/dödsband har hållit igång sedan 2012, men detta är första gången jag stöter på bandet. Jag önskar att jag hade upptäckt bandet tidigare, för jag gillar verkligen det jag hör på den här skivan.

Det är musik så massivt fylld med känsla att det är en smula förunderligt att jag inte finner skivan utmattande. Kaunis Koulematon har nämligen en så självklar pondus i sin musik att den snarare kan upplevas som vilsam, ja, trösterik. Jag har inga svårigheter att spela plattan om och om igen.

Att all sång, oavsett om det gäller growlet från Olli Saakeli Suvanto eller den rena sången från Mikko Heikkilä (Dawn Of Solace), framförs på finska gör att ytterligare nerv tillförs skivan.

Riffen och solona från Mille Mussalo och tidigare nämnde Mikko Heikkilä sitter som en keps, och höjer flera av låtarna till fantastiska nivåer. Att man dessutom använder sig av piano gillar jag oerhört mycket.

Produktionen är rena drömmen – mustigt fullödig och helt rätt för låtmaterialet.

Trots att ”Kun Valo Minussa Kuoli” klockar in på 50 minuters speltid så känns ytterst lite överflödigt på skivan. Gillar man doomig och vemodig döds så är detta en skiva som man bör kolla in.

Red Moon Architect – Emptiness Weighs The Most

ARTIST: Red Moon Architect
TITEL: Emptiness Weighs The Most
RELEASE: 23/10 2020
BOLAG: Noble Demon

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Det finns få saker som förhöjer och förgyller hösten så mycket som en riktigt bra platta från ett bra band som lirar doomig melodisk dödsmetall. Och vid sidan av svenska DRACONIAN så är, såklart, Finland ett land som excellerar inom den här genren.

RED MOON ARCHITECT har hållit igång den melankoliska stuvningen sedan 2011, och det är helt enormt på vilken nivå de har presterat sedan debuten ”Concealed Silence” kom 2012. Med femte skivan inom räckhåll vågar jag påstå att de har gjort ytterligare en skiva som kommer att få gamla fans att jubla, och vinna nya lyssnare, för det här är förbannat bra.

”Emptiness Weighs The Most” är en skiva som gjord att lyssna rakt igenom. Varenda lyssning jag har gjort av plattan har känts som en enda varm omfamning, fylld av tröst och medkänsla. Jo, precis den känsla som jag, och många med mig, vill ha när det gäller inte bara det här året utan också förväntar sig av band inom genren.

Att musiken lunkar på utan att jag tappar intresset för en enda sekund beror såklart på att RED MOON ARCHITECT skriver oerhört fina låtar som inte bara befäster vad genren handlar om, utan också visar att det går att hänföra med små förändringar inom formeln.

Jag upplever att RED MOON ARCHITECT verkligen visar hur sammanfogade de är som band på den här skivan. Alla element harmonierar och förstärker varandra. Det fantastiska gitarrspelet från Matias Moilanen och Taneli Jämsä tillåts inte dominera över den fina sången från Ville Rutanen och Anni Viljanen och kompet gör exakt det som jag förväntar mig – backar upp på ett föredömligt sätt. Jag tycker att Jukka Jauhiainen på bas och Saku Moilanen lirar som ett instrument och glänser i stor ödmjukhet i varje låt.

Jag tror att ni har begripit att ”Emptiness Weighs The Most” är en skiva som gjord för årstiden, och att den bör kollas in.

https://youtu.be/1WLRGDEzZ7o

Temple Of Void – The World That Was

ARTIST: TEMPLE OF VOID
TITEL: The World That Was
RELEASE: 2020
BOLAG: Shadow Kingdom Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Jag har följt jänkarna i TEMPLE OF VOID sedan de debuterade med utmärkta ”Of Terror And The Supernatural” 2014, och ständigt fascinerats över hur de klarar att få sin döds-doom att låta svängig fast det stundtals går i snigelfart, i vissa låtar knappt mätbart i Bpm. Anledningen är ett genuint hantverkskunnande när det gäller låtsnickeri, och tredje given ”The World That Was” är dessutom den mest lättlyssnade plattan från bandet. Sannolikt också den bästa till dags dato, och därmed en ypperlig väg in till detta band.

Totalt bjuds vi på 5 riktiga låtar + 1 mellanspel över 37 minuter. Inledande A Beast Among Us är ganska talande för bandets sound, men redan i Self-Schism så inleder man på ett sätt som luktar gamla ALICE IN CHAINS i dödstappning – och i Leave The Light Behind är det lika delar NOVEMBERS DOOM och PARADISE LOST som skiner igenom. Det är tillsammans med avslutande titelspåret skivans bästa låtar och ett exempel på hur TEMPLE OF VOID lånar referenser av andra utan att på något sätt släppa sin egen identitet.

Sist men inte minst: har du sett ”När Lammen Tystnar”, seriemördarfilmen med Hannibal Lecter som centralfigur? Är det något band som skulle kunna göra en lyckad cover på ledmotivet så är det TEMPLE OF VOID!