Etikettarkiv: 7/10

Skivor

Bloodkill – Throne Of Control

Lämna en kommentar

ARTIST: BLOODKILL
TITEL: ”Throne Of Control”
RELEASE: 2021
BOLAG: Självutgiven

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Mumbai Thrash Metal. Det är vad man får upp i referensbeskrivningen om man söker på BLOODKILL och deras självutgivna debut ”Throne Of Control”, och det är inte fel. Detta är nämligen i alla fall initialt en platta som onekligen för tankarna till KRYPTOS, det förmodligen bästa thrash metalbandet Indien har att bjuda på, även om BLOODKILL spelar musik mer uppblandad med klassisk heavy metal. Hur som är det rakt på sak, okonstlat och med ett bra driv.

Öppningen är stark. Inledande Blindead Circus kittlar fint, och Falce Face slår hårt. Tyvärr är bandets 33 minuter på denna debutplatta ändå lite för mycket för att de ska hålla fanan lika högt hela vägen, och mittsektionen av skivan drar ner lite av helheten. Låtar som Unite And Conquer och Horrorscope har tuffare titlar än kvalitet, och det är inte förrän i slutet det lyfter igen. For I Am The Messiah har en riktigt cool sångstart (kolla den inlagda videon nedan) och ett bra thrash/heavy-driv, medan avslutande titelspåret spelar mot det episka. Mer av det nästa gång, tack. BLOODKILL är lovande ändå, och vill man ha något utanför ”mainstream” och det vanliga så är det helt klart ett tips värt att kolla. En debut med mersmak, kort och gott!

Skivor

Eternal Champion – Ravening Iron

Lämna en kommentar

ARTIST: Eternal Champion
TITEL: Ravening Iron
RELEASE: 6/11 2020
BOLAG: Egen utgivning

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Om man ska kunna komma undan med ett omslag som det som pryder ”Ravening Iron”, så får man se till att man lirar old school heavy metal, och vill drömma sig tillbaka till 1980-talet då dylika omslag var omfattande till antalet. ETERNAL CHAMPION lirar episk heavy metal, och de gör det så pass bra att betygsjuan åker fram med illa dold iver.

Tack och lov är musiken inte ett dugg cringeig, för det här bandet från Texas vet vad de sysslar med. Med ett drivet gitarrarbete ser de till att hålla mitt intresse uppe nästan hela skivans speltid. Första låten på plattan A Face In The Glare är så helvetiskt episk att jag har tokdiggat den sedan första lyssningen. Det är inte det att ETERNAL CHAMPION gör något särdeles originellt, men deras hantverk är så skickligt utfört att det funkar fullt tillräckligt med Blake Ibanez och Nujon Powers gitarrspel och Jason Tarpeys sång för att skivan ska kännas rolig att lyssna på. Att bandet verkligen tror på vad de gör uträttar storverk för skivan, för annars hade textrader som At dawn we strike, rend mail and flesh, stack the slain, climb the gate, burn the altar down kunna falla platt till marken.

Gillar man episk heavy metal så ska man kolla in ETERNAL CHAMPION, de är betydligt mer charmiga än mycket annat inom genren.

Skivor

Pyramaze – Epitaph

Lämna en kommentar

ARTIST: Pyramaze
TITEL: Epitaph
RELEASE: 13/11 2020
BOLAG: AFM

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Det är inte svårt att tycka om danska PYRAMAZE. Det här gängets musik är svårt sympatisk, som en blandning av EVERGREYs croonande, power metaldriv och lagom mycket progressiva tongångar.

Och ”Epitaph” är en skiva som är till bredden fylld med sjuka hooks och är mycket svår att få ur skallen, det kan jag helt ärligt säga. Visst, originaliteten är i det närmsta obefintlig, men jag kan inte klaga på att mycket av det bandet gör bra känns så fantastiskt hemtamt att det är omöjligt att inte gilla det.

Första låten som jag hajar till vid är Steal My Crown som kombinerar gitarrspel med keyboards på ett mycket fint sätt. Gillar man inte keyboards i sin metal, då ska man hålla sig borta från den här skivan – för oss andra är det ett sant nöje att höra hur bandet använder sig av Jonah Weingartens kompetens.

”Epitaph” är fullpackad med refränger som jag som refrängfreak sannerligen inte kan klaga på – försök att få refrängen i Birds Of Prey ur skallen när ni hört den – det är nästan omöjligt. Att sångaren Terje Harøy har en stämma som sitter som hand i handske för att släppa på i refrängerna skadar inte heller.

”Epitaph” är som ni förstår en skiva som är lätt att tycka om – många bra låtar, fantastisk produktion och en tydlig känsla av gott hantverk gör att betygssjuan åker fram utan vidare omsvep.