Etikettarkiv: 8/10

Skivor

Vampire – With Primeval Force

Lämna en kommentar

ARTIST: Vampire
TITEL: With Primeval Force
RELEASE: 2017
BOLAG: Century Media

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Sjukligt creddiga VAMPIRE lockade fram de stora orden redan med debutskivan “Vampire” för tre år sedan, och det har varit en försvarlig mängd pepp kring bandets nya “With Primeval Force” som släpps imorgon.

Att VAMPIRE är ett band som verkligen vet vad de sysslar med behöver vi inte tveka om. Referenserna sitter som en smäck – här finns tydliga nickningar till MERCYFUL FATE, SLAYER, och POSSESSED – men göteborgarna gör verkligen nåt eget av sin musik.

Frågar ni mig så är den här skivan så sprängfylld av musikalisk mumma att den nästan sprängs i sömmarna. Inledande Knights Of The Burning Crypt kan vara det absolut häftigaste öppningsspåret jag hört på hela året. Framför allt går jag igång på det helvetiska drivet och Niklas “Abysmal Condor” Holmbergs rent fantastiska trumspel.

Överlag känns musiken så yster och självförtroendefylld att jag nästan baxnar. Kolla bara in inledningsriffet till Metamorfosis som bara sprutar thrash, precis som magiska Skull Prayer, förträffligt feta Midnight Trial och ödesmättade Initiation Rite och ni kommer få svårt att värja er.

“With Primeval Force” är helt enkelt en svinbra platta. Kolla in den.

Skivor

Arch Enemy – As The Stages Burn (DVD)

Lämna en kommentar

ARTIST: Arch Enemy
TITEL: As The Stages Burn
RELEASE: 2017
BOLAG: Century Media

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Att ARCH ENEMY har vuxit till att bli en akt av avsevärd dignitet går lätt att konstatera när jag kollar på bandets ganska nya DVD som filmades på Wacken Open Air förra sommaren.

Både ljusshowen, pyrotekniken och bandets agerande fullkomligt sprutar av självförtroende och pondus. Faktum är att det var längesen jag såg en filmad konsert som på det här sättet lyckas tränga igenom rutan och ge gåshud på så många ställen som jag får av “As The Stages Burn”.

Det handlar inte bara om medlemmarnas extrema spelskicklighet som nog de flesta vid det här laget känner till. Tack och lov besparas vi från onödiga gitarr, bas- och trumsolon. Nej, snarare handlar det om att ARCH ENEMY numera är väldigt bekväma med att lira på de verkligt stora scenerna. Självförtroendet har funnits där sedan länge – redan när jag såg bandet 2007 i KB-hallen hade bandet en närmast elektrisk känsla, på denna tiden ledd av Angela Gossow som jag hade svårt att se att bandet någonsin skulle kunna ersätta om hon slutade. Jösses vad jag bedrog mig på den fronten!

För är det någon som har vuxit ut till en rent magisk frontperson så är det Alissa White-Gluz. På de tre åren sedan jag såg bandet på Copenhell har White-Gluz sannerligen inte legat på latsidan, och det är också hon som lyfter ARCH ENEMY till nästa nivå. Hennes prestation på “As The Stages Burn” är rent elektrisk.

Låtmässigt ligger fokus på senare material. Hela 5 låtar från senaste given “War Eternal” är ju inte direkt förvånande, men även äldre material lyfter till väldigt höga nivåer. Bandet är heltaggat från början, men riktigt bra blir det när bandet betar av Bloodstained Cross, Under Black Flags We March, As The Pages Burn, Dead Eyes See No Future, Avalanche och No Gods, No Masters. Det är nästan så jag tappar andan av det rent episka drivet som bandet piskar upp under denna räcka låtar.

Själva filmproduktionen signerad Patric Ullaeus är extremt proffsig och väldigt njutbar för ögonen, även ljudet som är mixat av Andy Sneap är en fröjd för öronen.

Gillar man ARCH ENEMY sedan innan är “As The Stages Burn” given att ha hemma.

Skivor

Persefone – Aathma

Lämna en kommentar

ARTIST: Persefone
TITEL: Aathma
RELEASE: 2017
BOLAG: Vicisolum Productions

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Att säga att “Aathma” har varit hett efterlängtad av undertecknad hade varit en underdrift. Jag kan helt uppriktigt säga att detta är skivan jag mest sett fram emot under 2017. Och kanske är detta inte så konstigt då jag tyckte att det andorranska bandets förra skiva, “Spiritual Migration”, var så bra att jag satte den som den bästa skivan överhuvudtaget mellan 2006 och 2015.

Samtidigt så har jag faktiskt bävat lite för att lyssna på “Aathma” just med tanke på hur mycket jag gillar PERSEFONEs övriga diskografi, men det tog inte speciellt lång tid för mig att inse att “Aathma” är en skiva som står sig väl jämfört med bandets övriga plattor.

“Aathma” är en matig skiva, inte bara tidsmässigt där den klockar in på strax över en timme, utan så fylld med infall och ystra krumsprång att det trots att jag lyssnat på skivan säkert mer än 20 gånger, känns som jag upptäcker nya saker hela tiden. Imponerande.

Det finns gott om låtar som sticker ut lite extra, även om jag starkt vill trycka på att “Aathma” är en skiva som vinner på att lyssnas igenom som helhet. Rent lysande Prison Skin, Spirals Within Thy Being och Stillness Is Timeless är dock alldeles för bra för att jag inte ska nämna dessa specifikt.

Om vi pratar rent spelmässigt så känner jag mig väl omhändertagen av PERSEFONE. Det hörs att bandets medlemmar kan traktera sina instrument, men det handlar aldrig om att skrytspela utan alltid om att göra det som låtarna vinner på. Att bandet tagit fasta på detta också när det gäller de tre gästartister som medverkar på skivan ska ses som ett styrketecken då dessa är Paul Masvidal från CYNIC och DEATH,  Merete Soltvedt  och Öystein Landsverk från LEPROUS och dessa visserligen tar plats, men de tar inte över fullständigt på bekostnad av låtarna de medverkar på.

Roligt är att skivan också har fått en alldeles ypperlig produktion av Jens Bogren som gör att det är en audiell högtidsstund att lyssna på “Aathma”.

Jag är klart imponerad av “Aathma” som jag tycker är en skiva som hör till de starkaste i bandets diskografi. Riktigt lika bra som “Spiritual Migration” är den inte, men bra mycket starkare än rätt mycket annat. Kolla in den.