Etikettarkiv: 8/10

Degradead – The Monster Within

Degradead - The Monster WithinARTIST: Degradead
TITEL: The Monster Within
RELEASE: 2013
BOLAG: Metalville

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Amelie

Sväng och tyngd, bröt och finlir. Så kan man sammanfatta stockholmska DEGRADEADs senaste album, det fjärde i ordningen. Utveckling pågår kan också vara ett väl beskrivande uttryck. Jag har följt bandet sedan debutalbumet “´Til Death Do US Apart” 2008 och DEGRADEAD har alltid varit en spännande och relevant akt inom melodisk döds-scenen. Med årets platta tar man ytterligare ett steg och blir riktigt högintressant i det svenska musiklivet.

“The Monster Within” bjuder lyssnaren på en välkomponerad blandning av mjukt och hårt, och då tänker jag inte i första hand på det för genren klassiska växlandet mellan growl och rensång, utan mer på ett allmänmusikaliskt och låtskrivar-plan. Albumet inbegriper låtar som titelspåret The Monster Within, vilket visar sig vara ett riktigt monster till låt, men också t.ex. Scars of Misery som mer prioriterar svänget framför tyngd. En favorit är Tendency to Sin som kanske är den som allra mest bär vidare det speciella DEGRADEAD-sound, vilket fanns på plats redan på debutplattan, då t.ex. i topplåtar som Take Control och Genetic Wast.

På detaljnivå finns en hel rad rara små pärlor att glädjas åt, som det snygga akustiska introt i balladspåret We´ll Meet Again och, kanske mer överraskande, “flamenco”-gitarr integrerad i det annars blytunga spåret Dead Becomes Alive. Nya slagverkaren Amit Mohla bjuder på små överraskningar som ett “oljefats”-solo i For Better Or Worse. Den som liksom jag är trött på sega introspår, kan glädjas också åt förstaspåret One Against All med “rakt på”-gitarrer och inledande panikskrik. Sångaren Mikael Sehlin, numera även frontandes göteborgsbandet ENGEL, imponerar när han skivan igenom utnyttjar hela sitt breda register av skönsång, growl och rivande skriksång.

“The Monster Within” är inte något radikalt annorlunda från tidigare plattor, men DEGRADEAD har tagit ett extra kliv uppåt i den ständiga utvecklingskurva bandet uppvisar. Bandet är också en fantastisk liveakt och det nya materialet kommer helt säkert förvaltas på bästa sätt även från scen. Jag är helt säker att bandet med denna platta ytterligare kommer att bredda sin anhängarskara.

Old Man’s Will – Old Man’s Will

ARTIST: Old Man’s Will
TITEL: Old Man’s Will
RELEASE: 2013
BOLAG: Transubstans Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Janne Sandstén

Umeå, en norrländsk musikstad som levererat massor av god musik genom åren, kommer här med ytterligare en riktigt kul debut, nämligen OLD MAN’S WILL.

Bandet har redan skapat sig ett namn genom intensivt turnerande och energiska livespelningar. Ett band som spelar klassisk bluesrock med 70-talsrötter, där referenser som CACTUS, SIR LORD BALTIMORE, DEEP PURPLE ligger i grunden för deras sound.

Plattan innehåller smarta svängiga melodier med ett härligt groovy ljudlandskap och tyngd, trevliga riff signerat Klas Holmgren (GIN LADY), kombinerat med en soulfylld sång av Benny Åberg samt den monolitiska rytmdelen med basisten Tommy Nilsson och slagverkaren Gustav Kejving.

Albumet startar med det riffstarka numret Ellington, en riktig svängig sak som värdigt sparkar igång skivan. Tätt följt av den snabba The Cauldron som sedan följs upp av låten Sea, en bluesrocker som blev genast blev en favorit. Låten Smidesvalsär ett spår som täcks in av fylliga Hammond Accord, en mäktig sak som sjungs på svenska, en låt som verkligen sticker ut på skivan men passar in helt ypperligt av någon konstig anledning. Vågat, ja kanske. Med Judgement Day är vi åter tillbaka till det mer klassiska soundet som plattan inledde med. Här får Benny verkligen visa sina vokala talanger vilket han gör på ett strålande sätt. Evil Woman är ytterligare ett riktigt starkt spår, tungt och smutt, som även det blivit en favorit. Plattan avslutas med den riktigt snygga Ålidhem (en stadsdel i Umeå).

Summa summarum, OLD MAN’S WILLs debut håller bra klass och med lite utrymme kan dessa herrar sätta sitt namn på kartan jämte band som GRAVEYARD, RIVAL SONS, HONG FAUX, WITCHCRAFT med flera.

Deals Death – Point Zero Solution

dealsdeath2013ARTIST: Deals Death
TITEL: Point Zero Solution
RELEASE: 2013
BOLAG: Spinefarm

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Amelie

Ett band från Göteborg som spelar melodisk death metal – det hör vi inte för första gången, och helt säkert inte sista. Hur når då DEALS DEATH fram i denna käcka och alltmer växande skara? Jodå, detta är definitiv väldigt skön lyssning, om än inte något epokgörande nytt. Bandet har tidigare gått mig förbi; “Point Zero Solution” är gruppens tredje fullängdsalbum, det första på Spinefarm.

För den som liksom jag är obekant med bandet sedan tidigare kan IN FLAMES vara en av flera referenspunkter. I Beyond Reason hörs t.ex. direkta ‘IN FLAMES-slingor’ i melodin. Tempot är i stort sett konstant fullt ös. Rensången lyser med sin frånvaro, här growlas det ständigt, högt som lågt, och ibland lutar den vokala insatsen mer mot den skriksång som traditionellt återfinns i black metal. Ganska ofta, alldeles särskilt i de inledande två spåren, påminner sången mig om den i NETHERBIRD, även om DEALS DEATHs Olle Ekman inte riktigt kommer upp i samma nivå som Nephente. Även den symfoniskt bombastiska stilen i vissa spår har banden gemensamt. Jag hör också syskonskap i musiken med stockholmska DEGRADEAD.

DEALS DEATH har, trots referenser till kända melodiska band, också en helt egen musikalisk röst och “Point Zero Solution” är alldeles utmärkt melodisk döds av hög kvalitet. Favoritspår är tidigare nämnda Beyond Reason, inledande titelspåret och Facing The Echos.

/BiblioteKarin