Etikettarkiv: melodic metal

Intervju: Krister Linder från Enter the Hunt

ENTER THE HUNT dök upp som en sällsynt och rar fågel i den svenska hårdrocksvärlden för sex-sju år sedan. Medlemmarna har bakgrund i punk- och metalband som KRIXHJÄLTERS, CANDLEMASS och GONE och kompletteras av sångaren Krister Linder, en stämma med kvaliteter av ett slag långt från gänse hårdrocksvokalisters. Efter ett antal rosade liveframträdanden kom också debuten på skiva, först med EP:n ”Become the Prey” sommaren 2006, vilken snart följdes upp av fullängdsalbumet ”For Life. ’Till Death. To Hell. With Love”, en skiva som jag utsett till de senaste fem årens bästa album, i WeRocks Bästa musik 2006-2011. Bandet spelade på klubbar och festivaler och vi var många som kom att hylla och älska ENTER THE HUNT. Efter 2007 blev det dock ganska tyst om bandet emellanåt, även om ETH fortsatte skapa musik, och en singel släpptes 2009.

 I nästa vecka kommer så ett varmt efterlängtat framträdande av ENTER THE HUNT på Göta Källare, närmare bestämt onsdag 14 december, och då som support för det 20-årsfirande KATATONIA. WeRock fick chansen att något stilla sin nyfikenhet om vad som sker i och kring bandet för närvarande och i samband med spelningen.
– Det känns vackert som fan. Vi är främst där för att bereda väg för vännerna i KATATONIA, och har personligen inget att bevisa. Vi är fans till bandet sedan länge och ser fram emot att stå både på scen och i publiken, säger bandet.

Krister Linder, som bidrar med sång på KATATONIAs senaste platta ”Night Is the New Day”, kommer även medverka som gästsångare på scen under huvudbandets set. Som fan till ENTER THE HUNT undrar man då försiktigt om denna spelning är en engångsföreteelse eller om det kan ses som början på ett mer aktiv period för bandet igen. Svaret är något kryptiskt.
– Klart det är en engångsföreteelse. Som allt annat i livet. Just det här giget kommer aldrig tillbaks. Men ja, vi hoppas helt klart på fler engångsföreteelser som ETH. Hur det blir med den saken har vi dock ingen aning om, så njut som om det vore sista chansen. Alltid.

För ett par år sedan talades om ett projekt/album med namnet ”Empires Fall” och singeln Fighters släpptes 2009. En ”återförening” på scen öppnar också för hopp om att det kommer en platta inom överskådlig framtid.
– Vi har långt mer material än vi behöver för ett nytt album. Det har spelats in i omgångar och haft långa pauser om vartannat. Bandet har aldrig varit splittrat men stått still emellanåt då medlemmar har jobbat med annat, skadat sig, flyttat över Atlanten, nojat inför 2012 och all möjlig oväntad och förunderlig skit. K [Krister Linder] fick ett treårsvisum i USA och har redan varit där i två år, men funderar på att förlänga. Så länge han håller sig undan arresten blir han nog kvar i Staterna ett tag till. Men det har även sina fördelar för bandet.
– Vi jobbar. Men världen förändras snabbt. ”Empires Fall”, helt klart. Det riffas stenhårt i studion och skrivs texter inför kravallpolis medan regimer störtas, ledare byts ut, pengar rasar i värde, enorma företag går i graven, folket rör på sig och monstret vaknar. Men om det är födslovåndor eller dödsryckningar är svårt att se. Kanske både och. Men vi jobbar.

ENTER THE HUNT på Hultsfredsfestivalen 2007 (eget foto)

Senast jag såg ENTER THE HUNT, på Hultsfredsfestivalen 2007, hette basisten Ulf ”Rockis” Ivarsson och det har under åren varit några olika namn bakom den sysslan.
– Spinal the Hunt. Rockis var helt klart drömbasisten, men blev stundtals så översållad med andra jobb att vi tillsammans beslöt kika på alternativ. Till en början var det svårt att tänka sig att jobba med någon annan men nu hanteras yxan äntligen med bravur av en figur vid namn Gustaf Hielm. Och vi tar ett ögonblick i taget. Snubben kan sitta bakbunden på ett UFO till Plejaderna i morgon, med tanke på det här bandets vanliga otur med basister.

Gustaf Hielm har tidigare även spelat med bland annat MESHUGGAH, PAIN OF SALVATION, CHARTA 77 och DARK FUNERAL. Jag undrar då om det är fler medlemsbyten eller andra förändringar att vänta sig.
– Förutom det gamla vanliga att inget är sig likt två sekunder i rad? Nej.

Så, inga definitiva besked om nytt album eller över huvud taget vad som händer efter onsdagens spelning på Göta Källare, men det känns trots allt väldigt hoppfullt för alla oss som hoppas höra mycket mer av bandets unika variant av hårdrock. Så vi önskar varmt lycka till och på snart återhörande med ENTER THE HUNT!

Text och bild: BiblioteKarin

Vreid – V

Vreid - VARTIST: Vreid
TITEL: V
RELEASE: 2011
BOLAG: Indie Recordings

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Amelie

Femte albumet av norska VREID är en komplex historia med grundfärg i hemlandets traditionella black metal men därtill med många musikaliska utflykter och influenser. Detta är modern norsk extreme metal, väl i klass med de kanske mer uppmärksammade landsbröderna i ENSLAVED, KEEP OF KALESSIN och SATYRICON för att nämna några.

VREID har sin bakgrund och tillkomst i bandet WINDIR vars frontman Terje ”Valfar” Bakken dog 2004. Bandet lades ner men snart startade tre av de fem kvarvarande medlemmarna just VREID och tog med sig mycket av den melodiska och progressiva metal – ”sognametal” kallad efter bandets hemort – som WINDIR spelat. Låtarna på det tidiga albumen sjungs också delvis på den egna dialekten sognamål, delvis på engelska. ”Milorg” från 2009 samt aktuella albumet ”V” har dock all lyrik på engelska.

Texterna på VREIDs plattor har rört sig kring historiska teman, mycket kring Andra världskriget och de norska motståndsgrupper som stod upp mot nazismen under ockupationen. På ”V” har man vidgat perspektivet och lyriken upptas bland annat av existentiella frågor, med inspiration från Jean-Paul Sartre och konstnären Edvard Munch. Första singeln The Sound Of The River är inspirerad av boken ”Markens Grøde”, av den norska författaren och nobelpristagaren Knut Hamsun.

”V” är ett album med drag av alltifrån traditionell black metal till 70-talsrock, 80-talsthrash och dagens progressiva metal, med vackra melodier framförda av skönsjungande mansstämmor omväxlande med krampartade black metal-skrik. Denna stora variationsrikedom hade lätt kunnat gå överstyr och gjort albumet vilset och splittrat. Tack vare den glasklara produktionen och de skickliga musikernas genuina insatser skapas istället en fantastiskt rik helhet.

Den som inte hört VREID tidigare men gillar norsk extreme metal i form av t ex tidigare nämnda KEEP OF KALESSIN, och kanske än mer ENSLAVED, rekommenderar jag verkligen att låna ”V” sin tid och sitt öra. För dem som kan sitt VREID är det bara att gratulera, ni har med ”V” ett lysande album att ta del av där musiken utvecklats ytterligare från tidigare plattor.

Engel – Threnody

engel2010ARTIST: Engel
TITEL: Threnody
RELEASE: 2010
BOLAG: Season of Mist

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Amelie

Det här är en glädjeplatta! Detta trots sju sorger och åtta bedrövelser (skivbolagskonkurs mm) innan ENGEL äntligen fick se sitt andra album utgivet också i Europa, efter att ”Threnody” släppts i Japan redan i början av året. Och även om jag helst hade sluppit väntan är det mödan värt. Göteborgsbandet ENGEL spelar metal med djupt melodiska inslag och smittande energi. Det är musik lätt att ta till sig utan att det på något sätt kännas banalt.

Redan när jag pratade med Niclas Engelin, gitarrist och låtskrivare i bandet, i samband med debutalbumet ”Absolute Design” 2007, uttalade han i intervjun att trots att grunden i musiken är metal, med stråk av industri, förekommer också ”inslag av pop”, en lättfångade refräng osv. ”Det ska vara musik som många kan lyssna på.” Om detta var helt sant gällande debuten, är det en ännu mer träffande beskrivning av uppföljaren ”Threnody”.

Plattan är bräddfylld med sköna spår men förstasingeln Sense the Fire, som släpptes med video redan för mer än ett år sedan, är ändå suveränen i samlingen. Vokalisten Magnus Klavborn sjunger i ett brett register av growl, skrik och, till ganska stora delar, rensång. Texterna har både djup och finstämdhet, det kan handla om förlusten av en närstående eller relationer till vänner och fans.

Tre år tog det alltså mellan debuten och tvåan. Under tiden har ENGEL först bytt basist och nu senast trummis. Jag gissar ett bandmotorn och låtskrivaren Niclas Engelin, och de övriga, inte kommer låta det gå tre år till innan nästa album. Tvärtom tror och hoppas jag att vi ganska snart får höra mer nytt från ENGEL igen. Med ytterligare mer av till lika delar lustfylld, hjärtevärmande och tung musik.

/BiblioteKarin