Etikettarkiv: thrash metal

Skivor

Slayer – Repentless

2 kommentarer


Slayer - RepentlessARTIST: Slayer
TITEL: Repentless
RELEASE: 2015
BOLAG: Nuclear Blast

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Martin Bensch

SLAYER är tillbaka med ”Repentless”, en skiva där Kerry King har axlat den överväldigande lejonparten av komponerandet – bortsett från Piano Wire som innehåller några riff skrivna av Jeff Hanneman.

SLAYER har en tung tid bakom sig – även om King och Araya inte har låtsats om detta utåt. De har bara kört på. Trots att Hanneman dog 2013 och trots att Dave Lombardo lämnade ytterligare en gång. King har gjort klart att det är business as usual som gäller.

”Repentless” är en solid skiva. Det låter tydligt SLAYER om det mesta – bandet har konsekvent kört på en och samma formel karriären igenom – och det är både positivt och negativt. Arayas sångfrasering hade verkligen inte tagit skada av att förändras. Han sjunger som han brukar – och i längden blir det aningens långtråkigt. Den vitamininjektion som Gary Holt har gett bandet live tas inte tillvara låtskrivarmässigt, och jag märker att jag saknar Hanneman lite extra då jag misstänker att den konkurrens han gav King i fråga om komponerande är något SLAYER alltid vann på i det förgångna.

Nu har King oinskränkt fått diktera villkoren. Ofta fungerar det bra. Sent i låtlistan trycker bandet gasen i botten med You Against You som präglas av ett hungrigt riffande och mustigt driv och i skrivande stund tycker jag att det är skivans starkaste låt. Fint muskulösa Vices sticker också ut lite – i synnerhet det klockrena riffet vid 1:40, samt titellåten som har gött pisk. Och ändå: när Piano Wire drar igång så inser jag att det är exakt så här jag vill att SLAYER ska låta. Öppningsriffet är så tungt elakt att jag baxnar.

”Repentless” är en stabil skiva. Vill ni jämföra med tidigare skivor så har bandet äntligen fått till en produktion som heter duga. Jag formligen älskar hur Paul Bostaphs trummor låter (låt vara att han inte är i närheten av Lombardos kreativitet) och gitarrljudet är magiskt brutalt köttigt. Men som revanschskiva betraktad så är ”Repentless” aningen för trygg och tar inte speciellt många risker. En stilla vädjan till nästa gång: släpp in Holt i den kreativa processen. Då kan det blir väldans mycket bättre.

Skivor

Feared – Synder

Lämna en kommentar

SynderARTIST: Feared
TITEL: Synder
RELEASE: 2015
BOLAG: Egen utgivning. 

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Dödsthrash. För vissa ett skällsord. För mig en ingång till musik som kan vara bra. FEARED med ett gäng namnkunniga musiker brukar vara ett säkert kort. Med nya släppet ”Synder” är det mer än så – detta är bandets med Ola Englund (THE HAUNTED) på gitarr, Mario Santos Ramos (DEMONOID) på sång, Jocke Skog på bas och Kevin Talley (SUFFOCATION, NOTHNEGAL) på trummor – bästa släpp hittills.

Det är ett satans ös skivan igenom – med vissa andningspauser i vissa av låtarna – och det känns som om Englunds inträde i THE HAUNTED har gett honom en inspirerande spark i bakdelen för så här argsint svängande och roligt har FEARED aldrig låtit. I låtar som My Grief, Your Sorrow och By Silent Screaming bjuder bandet upp till en illa svängande yster ringdans, medan Your Demise och Dying Day baseras mer på ren vrede. I vilket fall är det extremt underhållande.

Samtliga musiker står för en gedigen insats. Det är klart att Englund imponerar lite mer än de andra. Gitarrfantomen briljerar med riffen och solona så det står härliga till, och Talley svarar för en rättfram insats bakom trummorna. Fick jag önska mig något så hade det varit att produktionen hade lämnat lite mer utrymme till basisten Skogs instrument.

Dödsthrash kan med fog sägas vara en subgenre som rymmer fler band än vad den orkar med. FEARED hör till skaran band som det är värt att hålla koll på. ”Synder” visar med tydlig skärpa att vi gör klokt i att ge bandet vår uppmärksamhet.

Skivor

Hatriot – Heroes of Origin

Lämna en kommentar

877ARTIST: Hatriot
TITEL: Heroes of Origin
RELEASE: 2013
BOLAG: Massacre Records

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Amelie

Original utan orginalitet
Jag har följt detta projekt i ganska exakt två års tid sedan det i februari 2011 meddelades att Steve ”Zetro” Souza tillsammans med bland annat egna sonen Cody på bas bildade bandet HATRIOT med avsikt att skapa ett band för nyskriven klassisk 80-talsthrash. Även den andre sonen Nick har senare anslutit på trummor.

”Zetro” Souza var med redan på den tiden det begav sig i början av 80-talet, och frontade bl.a. EXODUS under åren 1986-1994 och dessutom efter återföreningen åren 2003-2005. Hela tiden har HATRIOT omtalats som ett projekt för att ge liv åt den tidiga thrashen själ och känsla, och albumets titel säger väl också en del om det; ”Heroes of Origin”.

Man måste inte tycka om Souzas ansträngda nasala röst för att uppskatta musiken men man måste bejaka den. Och det fungerar bra under en stor del av skivan. Dock blir det till slut ändå lite tröttsamt. Inte blir det heller bättre av att vokalisten emellanåt flankeras av en ”hejaklack” av yngre röster, sönerna föreställer jag mig, det bryter helt av mot musiken och stilen i övrigt, t.ex. i Blood Stained Wings och And Your Children To Be Damned.

Så, ”Heroes of Origin” är thrash metal till ett hundra procent, låtskrivande och musikmannakonst likaså. När det kommer till orginalitet finner vi dock inte mycket, det är kanske inte avsikten heller, men det hade behövts lite mer av den varan. Som det är nu blir det alltför tradigt i längden, ingenting sticker ut, förutom då ”hockeykörerna” som nämnts tidigare. Och det bidrar tyvärr inte med något positivt till det hela, tvärtom.

Jämfört med t.ex. förra årets TESTAMENT-album, ”Dark Roots of Earth”, står sig detta relativt slätt, trots höga ambitioner och musikernas höga kapacitet.

/BiblioteKarin