Etikettarkiv: thrash metal

Pray For Locust – Swarm


ARTIST
: Pray For Locust
TITEL: Swarm
RELEASE: 2010
BOLAG: Supernova Records

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Henrik Nygren

PRAY FOR LOCUSTs debut är en thrashsaga som imponerar stort då bandet bara existerat lite mer än ett år. Bandet har onekligen legat i då de både har hunnit vara ute och turnera samt sätta debuten ”Swarm” på pränt. Denna stockholmska kvintett består av Tintin Andersens, vars growlande stundtals får mig att tänka på Dez Fafara i DEVILDRIVER, Jerry Engström samt Stefan Schyberg på gitarr, Kvasi på bas och slutligen Simon Corner på trummor. Med en stor mix av musikaliska influenser både från hardcore samt metalscenen, låter de som ett MACHINE HEAD om Robb Flynn hade growlat istället. ”SWARM” har en fet och distinkt produktion vilket passar musiken klockrent.

Swarm bjuder på tio skapelser av blandad kvalité. Kolossen A Mothers Love är ett energiknippe som heter duga, med furiöst driv i verserna och en blytung refräng, vilket gör den till en perfekt låt att ha i lurarna på gymmet. Andra låtar värda att nämna är ettrigt, precist gitarrljudande Let Them Bleed, Parasites vars smittande refräng påminner mycket om PANTERA samt den släpigt tunga Jane Doe med sin taktiska uppbyggnad.

Med en stor variation på tunga och snabba partier kryddat med den viktiga ingrediensen minnesvärda låtar har PRAY FOR LOCUST släppt ett av årets mer intressanta album. Kritiken riktas åt att debuten plågas något av ett ojämnt låtmaterial, dessutom hade mer variation i sången gynnat låtarnas framtoning. De har en bit kvar tills de når upp till Göteborgs stoltheter THE HAUNTEDs kaliber, men potentialen är uppenbar och det är med spänning jag kommer följa bandets framtida utveckling.

Construcdead – Endless Echo

construcdead2009ARTIST: Construcdead
TITEL: Endless Echo
RELEASE: 2009
BOLAG: Black Lodge

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Amelie

Bitar av det bästa
CONSTRUCDEAD är för mig en helt färsk bekantskap, och tvivelsutan en väldigt trevlig sådan. ”Endless Echo”, bandets fjärde album som släpptes i höstas, sänder mig goda vibbar av bitar av det bästa som brukar levereras från den svenska metalscenen.

Bandet har under sina 10 år bytt sångare inte mindre än tre gånger och nuvarande Jens Broman, även sångare i DARKANE, kom in i bilden strax innan utgivningen av föregående album ”The Grand Machinery”, 2005. ”Endless Echo” är således första plattan där Broman deltagit i hela skapandeprocessen. Och det hela fungerar mycket bra. Skrik- och rensång kompletteras emellanåt med djupare growl i en smakfull mix.

”Endless Echo” är varken unikt eller nyskapande, men bjuder på en kraftfull, livgivande death/thrash metal, fina melodier, härligt fullkvalitativt musicerande och en och annan riktigt klistrig dänga som Mephisto och The One Besides Me.

/BiblioteKarin

Live: Darkane

ARTIST: Darkane
LOKAL: The Tivoli
DATUM: 4 april, 2009

Helsingborg som metalstad gör mig förundrad ibland. Lördagens (4/4) konsert med DARKANE gör att jag ställer mig frågande om folk inte vet att de har chansen att se ett av landets bästa band som dessutom inte ger så många konserter i sin hemstad. The Tivoli borde vara fullpackat till sista plats av headbangande metalheads – men är det dessvärre inte.

Anförda av Jens Broman äntrar bandet scenen och öppnar med Impetious Constant Chaosett, om du frågar mig, verkligt starka korten från senaste släppet ”Demonic Art” och redan här blir det påtagligt hur otroligt spelskickligt bandet är. En tre månader lång turné med SOILWORK i USA har gjort sitt till att finslipa tajtheten för varenda låt bandet framför denna kväll sitter som en smäck: Convicted, Execution 44, Demonic Art, Secondary Effects, Emanation Of Fear, Leaving Existence – alla är de kanonlåtar som borde få vilken publik som helst att gå bärsärkargång av glädje.

Men publiken på The Tivoli är inte med på noterna – längst fram står det två rader, sedan är det ett tomrum i mitten av golvet framför scenen, och därefter står nästa klunga – och detta drar såklart ner upplevelsen. DARKANE är dock rutinerade nog att bara plöja på, trots att de i mina ögon förtjänar ett bättre bemötande och uppslutande av sin hemmapublik. Om jag nu hade haft som uppgift att recensera publiken hade jag inte gett godkänt, för bandets insats har jag inget att anmärka på. Det blir trots detta ett medelbetyg eftersom få andra musikgenres kräver publikens energiska medverkan som metal, för att bli en riktig höjdare.