Etikettarkiv: 2012

Cannibal Corpse – Skeletal Domain

skeletal-domainARTIST: Cannibal Corpse
TITEL: Skeletal Domain
RELEASE: 2014
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Måste vi verkligen recensera CANNIBAL CORPSE, ett band som betraktas som dödsmetallens SLAYER? Ja, vi måste göra det för att gör man skivor som “Torture” från 2012, “Kill” från 2006 och senaste släppet “A Skeletal Domain” då många tycker att bandet var som bäst i början av karriären då har man en hel del att ta igen.

CANNIBAL CORPSE är dödsmetallens bäst säljande akt. Jag kan lugnt säga att framgångarna inte stigit bandet åt huvudet. Mer sympatiska och ödmjuka lirare får ni leta efter. Och man har med dårars envishet fortsatt att förfina den formel som funnits från början. Det är ju trots allt brutal och blodindränkt dödsmetall vi pratar om. Finns det mer att ta av undrar ni kanske? Tja, med låtar som Kill Or Become, The Murderer’s Pact och High Velocity Impact Spatter visar bandet att det gör det mer än 25 år in i karriären.

Gitarrarbetet från Pat O’Brien och Rob Barrett är faktiskt bättre än någonsin. Det är fullständigt vrickade grejer som plågas ur instrumenten. Och det vill inte säga lite. Basspelet från Alex Webster är i vanlig ordning sinnessjukt –  det är ytterst få band som kan skryta med en basist av denna klass. Trummisen Paul Mazurkiewicz verkar ha fått en eldgaffel uppkörd i känsliga trakter då han spelar ovanligt hetsigt. Kul att hans trummor har fått en produktion som är synnerligen mäktig. George Corpsegrinder Fischer gastar som vanligt gomseglet ur led.

Kort sagt – gillar du CANNIBAL CORPSE sedan innan finns det ingen anledning att tveka – du ska ha “A Skeletal Domain” hemma. Det är så här death metal låter när den levereras av folk som vet hur man bedriver verkstad. Då behöver man inte snacka. Alls.

 

Billy Talent – Dead Silence

BillyTalent2012ARTIST: Billy Talent
TITEL: Dead Silence
RELEASE: 2012
BOLAG: Warner Music

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Amelie

BILLY TALENT började jag lyssna på när de hade släppt sin andra platta, “Billy Talent I” (2003) (den första plattan “Watoosh!” släppte de under det tidigare bandnamnet PEZZ) med höjdarlåtar som Try Honesty och Lies. Men det var med andra albumet “Billy Talent II” (2006) som kanadensarna grep mitt hjärta helt och fullt. Det albumet har gått oräkneliga varv i spelaren med låtar som Red Flag, Fallen Leaves, Covered in Cowardice, Surrender och radiosingeln Devil in a Midnight Mass. “Billy Talent III” (2009) gick mig ganska opåverkad förbi, välgjort i bandets egen stil, men inga riktiga toppar, nja förutom Devil on My Shoulder kanske.

Bandet består av sångaren Ben Kowalewicz, gitarristen Ian D’Sa, basisten Jonathan Gallant och trummisen Aaron Solowoniuk – och har så gjort alltsedan början av karriären på 90-talet, inga medlemsbyten öht, och bara det är ganska fascinerande. BILLY TALENT står för svängig glad punk metal, till oftast både seriösa och djupt samhällsengagerade texter. På de senare albumen kan jag tycka att lite av tyngden i musiken gått förlorad och det är nästan lite väl lättuggat i ett och annat spår.

När så 2012 års album, som inte följer traditionen med numreringsnamngivning utan heter “Dead Silence”, började presenteras och lite ljudspår läckte ut vaknade mitt intresse igen. Detta är delvis en återgång till det lite råare soundet, mindre välpolerad än “trean”, och efter en hel del lyssnande konstaterar jag att någon ny “Billy Talent II” är detta visserligen inte, men visst klår det mycket annat i genren.

Som helhet är “Dead Silence” en skön historia med topplåtar som Crooked Minds och Viking Death March och avslutande titelspåret Dead Silence.

Dark Confessions – Insanity

darkconfessionsARTIST: Dark Confessions
TITEL: Insanity
RELEASE: 2012
BOLAG: Art Gates Records

BETYG: 5/10
SKRIBENT: Amelie

Mina tidigare erfarenhet av spansk metal är inte så stora, och tyvärr inte heller särskilt positiva ska sägas. Jag recenserade 2007 ett power metal-band vid namn DARKSUN, som jag inte hört något om varken förr eller senare måste erkännas. Sedan är det inte mycket mer. Så fick jag nys om death-/thrashbandet NOCTEM, recenserat här på WeRock av Robert, och jag gillade verkligen det jag hörde. Så när samma bolag, Art Gates Records, sände en promo av albumdebuterande brutal death metal-bandet DARK CONFESSIONS kändes det rätt lockande.

DARK CONFESSIONS startade sin bana 2007 i Murcia, och det har alltså tagit några år innan första albumet på ett skivbolag släpps, man gav ut en självproducerad platta förra året. Traditionell death metal med inslag av metal core bjuds, relativt melodiskt ändå utan att någonsin bli mjukt. Ganska brutalt faktiskt, med en “plattan i botten”-mentalitet albumet igenom, det blir inte många andrum där.

Musikernas insats är överlag mycket bra, gitarristerna Angel och Cremades, basisten Palazon och trummisen Alcolea kan sina saker. Sången, signerad Enrique Balsalobre, växlar mellan dödsdjupt growl och metal core-skrik, och i sina bästa stunder för vokalisten mina tankar till CONVERGEs Jacob Bannon. Överlag kan vokalinsatsen gott fördragas, utom i de fall där rösten övergår i s.k. “pig squeal”, t.ex. i avslutande Bloodshed, där det skär i mina öron. Det låter helt enkelt hemskt, men det är egentligen inte Balsalobres fel, det är så “pig squeal” ska låta bara, och det är inte bra.

Produktionen är inte heller något att klaga på. Ingen gör egentligen något fel här, men ändå är det något som gör att plattan inte lyfter. Och det är framför allt låtmaterialet som inte håller för ett helt album. Det saknas variation och dynamik inom och mellan låtarna. De försök som görs att lätta upp tyngden och att variera ljudbilden – skivans intro, mellanspelet i The Voice Of The Apocalypse, regn och tickande klocka i inledningen av Prelude to Tragedy osv. – känns som bara just försök att lätta upp och variera, men lyckas inte bli integrerade delar av albumet. Som därmed helt enkelt blir lite tråkig i längden.

/BiblioteKarin