Etikettarkiv: 2018

In Vain – Currents

ARTIST: In Vain
TITEL: Currents
RELEASE: 2018
BOLAG: Indie Recordings

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Norska IN VAIN såg till att jag fick sälla mig till hyllningskören 2013 när bandet släppte ”Ænigma”, en skiva som på ett mycket fint sätt kombinerade de bästa elementen i progressiv metall, döds och black. Jag har väntat på nytt material sedan dess, och blev inte så lite till mig i trasorna när jag fick promon till ”Currents”.

Och, gott folk, detta är faktiskt ett ännu starkare album än föregångsplattan. Snart sagt alla element är förfinade. Det episka anslaget som var ett av de starkaste skälen för att jag föll för bandet är helt magiska på ”Currents”. Det är förfärande vacker musik till stora delar. Öppningslåten Seekers Of The Truth är en både ilsken och vacker låt som sätter stämningen på skivan. I mycket beror detta på det rent magiska gitarrarbetet från Johnar Håland och Kjetil D. Pedersen som bölar fram slingor av den vassare kalibern. Och slutet på låten är rent magnifikt – vid 4:15 släpper bandet på alla spärrar och bara vräker på. Det är helt ljuvligt.

Det som IN VAIN excellerar i är dels låtskriveriet, men också hur påtagligt skickliga de är på att försätta lyssnaren i olika känslostämningar. Varenda låt känns helt ärligt menad och  fyller sin plats på skivan på ett självklart vis. Musiken känns både välbekant och samtidigt utmanande – ett signum på den kvalitetsmusik som exempelvis BORKNAGAR och LEPROUS har skämt bort oss med under de senaste åren. IN VAIN har verkligen lyckats med att ta element från olika genrer och göra något eget av det. Som lyssnare känner jag mig under lyssningen både väl omhändertagen, men också svårt ansatt. Graden av angelägenhet i IN VAINs kommer verkligen fram på ”Currents”.

Spelmässigt ligger IN VAIN på en, såklart, hög nivå. Att bandet har gästande Baard Kolstad (BORKNAGAR, LEPROUS, ICS VORTEX) på trummor höjer skivan ytterligare. Mångsidigheten i hans spel kommer verkligen till sin rätt här – blastbeats, sväng, finlir, alla element sitter som en keps. Kolla bara in As The Black Horde Storms för exempel på detta.

Produktionen signerad Jens Bogren svarar för att den ljudmässiga upplevelsen av ”Currents” blir en smekning av trumhinnorna.

”Currents” är en i stort sett helgjuten uppvisning av ett band som sannerligen har ambitioner med sin musik – och kapaciteten att förverkliga den. Redan från första lyssningen kände jag att detta kan mycket väl vara en skiva som kommer växa ytterligare, och med stor sannolikhet hamna på rätt många årsbästalistor. Kolla in den.

Avatar – Avatar Country

ARTIST: Avatar
TITEL: Avatar Country
RELEASE: 2018
BOLAG: eOne

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Amelie

Delar är riktigt bra men helheten blir bara konstig. Erfarna och duktiga musiker, en sångare med otrolig bredd och riktigt bra låtmaterial med en hel del hitpotential. Detta borde kunnat bli succé men landar hos mig i ett enda stort Va??!

Det finns konceptalbum och det finns ”konceptalbum”. Jag vet ärligt talat inte vad AVATAR vill göra med den här skivan. Bara för att ordet King används i varje spårtitel blir inte helheten ett koncept. Att man hittat på en bakgrundshistoria om det fiktiva landet Avatar Country kan verka spännande men saknar djup. Jag tro, men är inte säker, att det är meningen att det hela ska vara humoristiskt. Skivan består av 6 låtar och knappa 30 minuter. Ovanpå det en massa utfyllnad som ett intro och inte mindre än två instrumentala outron. Dessutom ett spår där ”kungen håller tal”, på svenska med en speakerröst som översätter till engelska. Det är inte roligt ens första gången och att behöva hoppa över det spåret varje gång orsakar i sig att jag kommer tveka att ladda denna skiva i spelaren. Tillsammans med övriga ”spillspår” förstör det albumet som helhet.

Jag gillar AVATAR och deras musik, tro inte annat. Har följt dem de dussinet år som gått sedan Thoughts of No Tomorrow även om det har varit ett slags ”av och till”-förhållande. Tyckte bandet gick lite på tomgång efter Schlacht men kom tillbaka starkt med underbara Black Waltz 2012, som fortfarande är deras bästa platta. Sen blev det inte så kul igen. Hoppades på en nystart när detta ”konceptalbum” aviserades men blir rejält besviken. AVATAR slarvar bort sitt fina låtmaterial och dränker guldkornen i rent trams.