Alla inlägg av Robert Gustafsson

Skivor

Knights Of The Realm – S/t

Lämna en kommentar

ARTIST: KNIGHTS OF THE REALM
TITEL: ”Knights Of The Realm”
RELEASE: 2021
BOLAG: Playground Music

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Huruvida du tar den här skivan på blodigt allvar eller inte avgör sannolikt vad du tycker om den. Vill du se detta som en MANOWAR-allvarlig och dödligt seriös inlaga i dagens musiklandskap så finns en uppenbar risk att du retar dig på hur passningarna till hårdrockens stora klassiker som JUDAS PRIEST eller ACCEPT fördelas på ett sätt som helt skamlöst flörtar med allsång och inställsamhet. Väljer du en mer avslappnad hållning och låter fuck off-fingret som pryder omslaget leda vägen så har du knappa 40 minuter klacksparkande glädje framför dig. Valet är ditt. Den här recensionen är skriven utifrån utgångspunkten att musik av detta snitt inte alltid behöver vara blodigt allvar och lika gärna kan vara skapad för att.. ja, det är kul och lättlyssnat.

För så är det. Det självbetitlade albumet från svenska trion KNIGHTS OF THE REALM är lättlyssnat och roligt.  Trion Lars Sköld – här kallad Larry ”The Hammer” Shield – på trummor, Marcus von Boisman (a.k.a ”Mean Machine”) på sång och Magnus Henriksson (eller här ”Megalomagnus”) på stränginstrumenten gitarr och bas har också kul, och det lyser igenom.

9 låtar (+ett intro) som alla har skrattretande klyschiga titlar som Chains Of Metal, Blood On Steel, Steel My Heart, Heavy Metal (!) eller Metal Attack är ett enda stort lekland för den som vill ha nitar och jeansjacka på sig medan man headbangar till lättlyssnad heavy metal. Fields Of Fire, When Metal Meets The Beast och i sammanhanget finstämda (nåja…) Standing At The Gates Of Hell är de personliga favoriterna, men överlag är detta en platta som lätt hänger sig kvar för ett varv till. Och ett varv till. Inte för att det krävs för att du ska komma in i skivan och musiken, utan tvärtom: för att det inte krävs alls, och att du helt enkelt ganska snart kommer finna dig själv spelandes luftgitarr och digga klyschor!

Skivor

Unleashed – No Sign Of life

Lämna en kommentar

ARTIST: UNLEASHED
TITEL: ”No Sign Of Life”
RELEASE: 2021
BOLAG: Napalm Records

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Stabil – stabilare – UNLEASHED?

Uttalandet är inte utan fog, för den svenska dödsplutonen med fornnordiskt/vikingatema är med årets ”No Sign Of Life” uppe på totalt 14 fullängdsplattor och i stort sett utan fläckar. Lägstanivån som herrar Johnny Hedlund (bas, sång), Anders Schultz (trummor), Tomas Olsson och Fredrik Folkare (gitarr) besitter är löjligt hög, och i formatet som är UNLEASHED vet man precis vad man ska göra för att ge fans och lyssnare vad man vill ha. Kort sagt: vet du vad UNLEASHED brukar pyssla med så innebär ”No Sign Of Life” inga direkta överraskningar och ytterligare en sten att foga till samlingen.

Personligen håller jag sektionen med titelspåret, The Highest Ideal och Midgard Warriors For Life som ligger ungefär i mitten av plattan som starkaste delen, men det där är såklart upp till tycke och smak. Sannolikt kommer många av fansen att jubla högst över förstaspåret och singelsläppet The King Lost His Crown eller avslutande Here At The End Of The World som tillsammans ramar in plattan, och just det där säger väl det mesta om UNLEASHED 2021.

Pålitligt. Stabilt, och fortfarande med så pass stor variation och olika låtstrukturer att det finns något för alla olika typer av fans.

Skivor

Black Label Society – Doom Crew Inc.

Lämna en kommentar

ARTIST: BLACK LABEL SOCIETY
TITEL: ”Doom Crew Inc.”
RELEASE: 2021
BOLAG: Spinefarm Records

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Alla år med en platta från Zakk Wylde och hans BLACK LABEL SOCIETY är ett bra musikår – och 2021 är inget undantag. Speciellt inte om man ser till att förra given ”Grimmest Hits” (2018) var en för gänget relativt svag skiva och ”Doom Crew Inc.” inte är det. Svag alltså. I vanlig ordning är det istället en platta proppfull med svängiga och fläskiga riff, smågnällig sång som minner om Ozzy Osbourne, smäktande ballader och en hel näve humor – allt förpackat och levererat på ett sätt som vinner i längden och blir bättre för varje varv du ger skivan.

Inget nytt under solen alltså, men så är det heller inte meningen.

Gillar man när bandet manglar på lite så heter höjdpunkterna Gospel Of Lies (som låter inte så lite gamla BLACK SABBATH) och Destroy & Conquer. Föredrar man det mer finstämda är avslutande Farewell Ballad min personliga favorit och visar återigen på att de nog är underskattade vad gäller att skriva låtar av den kalibern, BLS-pojkarna. Set You Free summerar dock alla delar på det bästa sättet, och är ett givet val som video till den här recensionen. Glimten i ögat, svängigt och precis där man vill ha dem visar BLACK LABEL SOCIETY att de fortfarande är att räkna med. Då vet man att det är ett bra musikår…