Etikettarkiv: 5/10

Skivor

Marionette – Nerve

Lämna en kommentar

Nerve MarionetteARTIST: Marionette
TITEL: Nerve
RELEASE: 2011
BOLAG: Pivotal Alliance

BETYG: 5/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Jag recenserade MARIONETTEs förra släpp ”Enemies” för två år sedan. Trots vissa brister så tyckte jag att skivan hade sina förtjänster och var riktigt imponerad av begagnandet av harmonier som gruppen uppvisade. Därför var det med glädje som jag tog mig an uppföljaren ”Nerve”.

Jag kan konstatera att nivån på bandets musicerande i sanning inte har sjunkit under de två åren sedan jag hörde bandet senast – det är fortfarande väldigt snygga ackordmässiga lösningar som bandet bjuder på. Jag har alltid gillat musik med lite episkt anslag utan att för den sakens skull totalt snöa in på symfonisk musik. I MARIONETTEs musik får man en väldigt väl avvägd mix av det episka och det mer köttigt metallartade, vilket jag verkligen uppskattar. Nytt är att bandet har rekryterat både ny sångare i Alexander Andersson och ny trummis i Jimmie Olauson och de sköter sig alldeles utmärkt.

Jag vill så gärna tycka om ”Nerve” men tvingas konstatera att det inte har hänt mycket i MARIONETTEs värld de gångna två åren. Det presenteras fortfarande ganska habil musik på plattan, men originaliteten är inte speciellt hög. Det kommer snarare bli så att om man lyssnar på skivan så kommer man förmodligen tycka att den låter helt okej, men den är inget man kommer att komma ihåg om två år. Så känns det i alla fall för mig efter 10 genomlyssningar.

Skivor

Origin – Entity

Lämna en kommentar


ARTIST: Origin
TITEL: Entity
RELEASE: 2011
BOLAG: Nuclear Blast

BETYG: 5/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Vissa plattor blir man bara så glad att få tillgång till i första skeendet, bara för att fem genomlyssningar senare känna sig besviken. ”Entity” från tekniskt brutala death metalbandet ORIGIN är en sådan skiva.

För läsare som har hängt med i vad som händer på WeRock kommer det inte som en överraskning att jag verkligen gillar teknisk death metal. Jag har gjort en resa från ”Transmutation” av OPHIOLATRY, över ”Apocalyptic Feasting” av BRAIN DRILL och ANTIGAMAs ”The Warning” till en slutpunkt där jag faktiskt kan hävda att jag har någorlunda koll på vad denna subgenre handlar om. Och mina invändningar mot just ORIGIN handlar, föga förvånande, inte om att grabbarna i bandet, gitarristen Paul Ryan, basisten Mike Flores, trummisen John Longstreth och sångaren Jason Keyser, inte kan spela. Här finns såklart en fruktansvärd hög spelskicklighet och rikligt med demonstrationer av denna.

Men låtarna håller inte. Efter ett tag märker jag att hjärnan stänger ner eftersom låtarna inte innehåller så mycket mer än teknisk briljans och inte så mycket mer – och det håller verkligen inte. Framför allt inte i jämförelse med föregångsskivan ”Antithesis” som innehåller så mycket starkare låtar. Det enda jag kan tycka är bättre på ”Entity” är ljudet. Det är en tjock och mustig produktion som möter öronen. Men vad hjälper det när musiken är som den är?

Jag ska inte säga att ”Entity” är en besvikelse – men jag kan lugnt säga att mina förhoppningar inte har uppfyllts. Not by a longshot.

 

Skivor

Altar Of Plagues – Mammal

Lämna en kommentar

ARTIST: Altar Of Plagues
TITEL: Mammal
RELEASE: 2011
BOLAG: Candlelight Records

BETYG: 5/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Det saknas i sanning inte ambitioner på ALTAR OF PLAGUES ”Mammal”. Ta bara antalet låtar, 4 stycken, men en speltid som klockar in på runt 52 minuter. Då förstår ni att vi pratar långa låtar.

Den musik som bandet bjuder på kan klassas som black metal även i fall här finns andra influenser också. Musiken andas desperation och förtvivlan – antingen rensar bandet på utav bara fan, men många är också de mycket stämningsladdade partierna som ljuder likt en mistlur av ångest och mörker. Det är dessa partier jag verkligen gillar och går igång på. Enda verkligt sega låten är When The Sun Drowns In The Ocean som till stora delar fördärvas av någon sorts jojk. Detta går aldrig hem i min bok.

”Mammal” är en intressant platta som inte når hela vägen fram, men är ändå tillräckligt bra och djup för att kunna appellera till en hel del. Om inte annat för sina extremt ambitiösa låtbyggen.