Etikettarkiv: 8/10

Skivor

Clutch – Earth Rocker

Lämna en kommentar

earth-rockerARTIST: Clutch
TITEL: Earth Rocker
RELEASE: 2013
BOLAG: Weathermaker Music

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Tionde plattan från ett av planetens hårdast arbetande band, CLUTCH damp ner som en synnerligen trevlig, gedigen och framförallt sjukt svängig överraskning i den digitala brevlådan i början av veckan. Trots att deadlinen var passerad kunde jag, som ni förstår då ni läser detta, inte avhålla mig från att recensera skivan.

För dra på trissor – detta är bra. Riktigt bra. CLUTCH har alltid varit ett turnerande band som under årens lopp har finslipat sin förmåga att låta och kännas som en enhet snarare än som fyra snubbar som enbart är grymt bra på sina instrument. Och det märks på ”Earth Rocker” att bandet prioriterat att skriva verkligt starka rocklåtar där riffen står i centrum.

Större delen av skivan består av musik som gjord att framföras live, och som på ett mycket föredömligt sätt kommer att få folk som går på bandets konserter att vilja gå fullständigt bananas. Faktum är att jag inte har hört bandet så stringent överhuvudtaget. Bandets tidigare skivor hade symptomen att det alltid fanns ett antal väldigt starka låtar uppblandande med några stycken musik som inte nådde hela vägen fram. Så är det inte på ”Earth Rocker” där faktiskt alla låtar är högkvalitativa.

Inledande kvintetten Earth Rocker, Crucial Velocity, Mr. Freedom, D.C. Sound Attackoch Gone Cold är så ursinnigt bra att ni kommer kippa efter andan. Kolla framför allt in Mr. Freedom som är sprängfylld med ett så sjukt sväng parat med en coolhet i det vokala framförandet av sångaren Neil Fallon att ni kommer baxna. Det gjorde jag.

Gillar ni svängig musik är CLUTCH ett band man bör kolla in -”Earth Rocker” är en skiva som är en bra startpunkt om man inte hört bandet tidigare. För oss tidigare fans är skivan ett styrkebesked lika starkt som habanero.

Skivor

Persefone – Spiritual Migration

Lämna en kommentar


ARTIST: Persefone
TITEL: Spiritual Migration
RELEASE: 2013
BOLAG: Vicisolum

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

I den grekiska mytologin var Hades bortrövande av Persefone anledningen till att årstiderna fanns. När Persefone vistades på jorden, vilket hon gjorde under nio månader, var det vår och sommar. Den övriga tiden var hon tvungen att vistas i dödsriket och allt vissnade och var kallt på jorden.

Namnet som detta andorranska gäng har tagit är i detta hänseende verkligen lämpligt, i synnerhet när man lyssnar på senaste given ”Spiritual Migration”. Här krockar och sammanförs nämligen det sköna med det brötiga, det skira med det brutala på ett väldigt intelligent sätt.

Sextetten har hunnit med att släppa fyra fullängdare som slagit frö på ett rejält sätt om man ska tro recensenterna på Metal Archives. För mig är senaste skivan det första mötet med bandet. Och jag kan säga att det har tagit tid att ta till sig ”Spiritual Migration”. Jag hade ambitionen att hinna skriva en recension till mitten av mars – det gick inte kan jag säga då skivan spänner över en timmes musik av sådan komplexitet att jag först tappade andan när jag lyssnade.

Rent musikaliskt räknar bandet sin hemvist i den progressiva dödsmyllan. Det är lätt att höra spår av BETWEEN THE BURIED AND ME, men även CYNIC i bandets musik. Men PERSEFONE har verkligen en helt egen identitet. Det är storartat komplext med mängder av vindlande vändningar och såklart de obligatoriska taktsartsbytena som gör mig grundligt tillfredsställd. Men man får sig också serverat verkligt melodiskt njutbara partier som får mig att sluta ögonen och bara njuta.

Genomgående är det jämn och hög kvalitet. Bara en sådan sak att jag, en introhatare av rang, faktiskt uppskattar inledande Flying Sea Dragons säger rätt mycket om den här gruppens förmåga att skriva musik.

Spelmässigt är det svårt att anmärka på någonting då samtliga musiker excellerar på sina instrument – något som i alla fall jag förväntar mig när det gäller progressiv musik. Jag vill ändå lyfta fram gitarristen Carlos Lozano som i titellåten går loss så till den milda grad att jag höll på att trilla av stolen i ren vördnad inför hans förmåga.

Gillar man BTBAM, CYNIC och uppskattar att lyssna på musik med en väl avrundad produktion som tar tid att sätta sig in i då kan man sannerligen bespetsa sig på en ren högtidsstund i PERSEFONEs sällskap. Årslistevarning, banne mig.

 

Skivor

Billy Talent – Dead Silence

Lämna en kommentar

BillyTalent2012ARTIST: Billy Talent
TITEL: Dead Silence
RELEASE: 2012
BOLAG: Warner Music

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Amelie

BILLY TALENT började jag lyssna på när de hade släppt sin andra platta, ”Billy Talent I” (2003) (den första plattan ”Watoosh!” släppte de under det tidigare bandnamnet PEZZ) med höjdarlåtar som Try Honesty och Lies. Men det var med andra albumet ”Billy Talent II” (2006) som kanadensarna grep mitt hjärta helt och fullt. Det albumet har gått oräkneliga varv i spelaren med låtar som Red Flag, Fallen Leaves, Covered in Cowardice, Surrender och radiosingeln Devil in a Midnight Mass. ”Billy Talent III” (2009) gick mig ganska opåverkad förbi, välgjort i bandets egen stil, men inga riktiga toppar, nja förutom Devil on My Shoulder kanske.

Bandet består av sångaren Ben Kowalewicz, gitarristen Ian D’Sa, basisten Jonathan Gallant och trummisen Aaron Solowoniuk – och har så gjort alltsedan början av karriären på 90-talet, inga medlemsbyten öht, och bara det är ganska fascinerande. BILLY TALENT står för svängig glad punk metal, till oftast både seriösa och djupt samhällsengagerade texter. På de senare albumen kan jag tycka att lite av tyngden i musiken gått förlorad och det är nästan lite väl lättuggat i ett och annat spår.

När så 2012 års album, som inte följer traditionen med numreringsnamngivning utan heter ”Dead Silence”, började presenteras och lite ljudspår läckte ut vaknade mitt intresse igen. Detta är delvis en återgång till det lite råare soundet, mindre välpolerad än ”trean”, och efter en hel del lyssnande konstaterar jag att någon ny ”Billy Talent II” är detta visserligen inte, men visst klår det mycket annat i genren.

Som helhet är ”Dead Silence” en skön historia med topplåtar som Crooked Minds och Viking Death March och avslutande titelspåret Dead Silence.