Etikettarkiv: Hushed And Grim

Årsbästalistan 2021 – Robert

Varannan Sverige? Ja, närapå – i ett mycket starkt musikår slumpar sig den här listan landa på hälften svenskt och sånär i placeringar om vartannat. Dessutom inte bara en utan två (!) skivor med fokus på Första Världskriget och dess fasor – och dessutom två akter som vanligtvis prenumererar på förstaplatserna men denna gången precis klarar att kvala in. Kort sagt: musikåret 2021 summeras på ett ganska oväntat sätt. Hugg in!

Topp 10 Skivor

10. Where The Gloom Becomes Sound – TRIBULATION
Vad är nu detta – en TRIBULATION-platta som inte prenumererar på Toppplaceringen på en Årsbästalista? “Where The Gloom Becomes Sound” är svepande svidande vacker och fångar ett Sveriges mest intressanta och kreativa band – det räcker denna gång till en 10:e-plats.

9. Hushed And Grim – MASTODON
Vad är nu detta – en MASTODON-platta som inte prenumererar på Toppplaceringen på en Årsbästalista? “Hushed And Grim” är proppfull med känslodjup och visar upp ett av världens mest kreativa band – det räcker denna gång till en 9:e-plats

8. Menschenmüle – KANONFIEBER
En skiva som ger tillfälle att verkligen nörda ner sig den mardröm som var Första Världskriget bjuder tyska KANONENFIEBER på. Bandets svärtade döds skildrar med hjälp av samplingar, efterlämnade brev och historiska fakta den misär som en gång var.

7. Death, Madness, Horror, Decay – THE LURKING FEAR
Om driven och smiskande döds kan vara rolig så är detta ett exempel på det. Det är roligt att lyssna på THE LURKING FEAR, den olycksbådande skivtiteln till trots. Bandet fortsätter utforska rymden och H.P Lovecrafts skräck på ett sätt som fått denna skiva att fullständigt regera i spelaren sen den kom.

6. La Morsure Du Christ – SETH
Årets bästa klassiska black metal kommer från Frankrike. SETH bjuder på vrålsnygg produktion, riktigt bra låtar och lyckas balansera sin lyxiga black metal med att hålla sig “trve” i känslan.

5. The Bleeding Veil – IN MOURNING
Jäklar vilken platta de levererar, svenska IN MOURNING! “The Bleeding Veil” håller jämna steg med den historiska höjdpunkten i bandets diskografi (2012 års “The Weight Of Oceans”), och det säger nästan allt. Detta är kort sagt en smått magisk platta.

4. Where Fear And Weapons Meet – 1914
1914 från Ukraina levererar denna listas andra skiva med tema krig och då framförallt Första Världskriget, märkligt nog. Detta är bandets tredje platta och den absolut starkaste hittills. “Where Fear And Weapons Meet” är dödsmetall med inslag av black metal som utgör en mycket slitstark skiva, den verkar inte gå att spela sönder eller bli less på!

3. Escape Of The Phoenix – EVERGREY
EVERGREY gör det igen – levererar en platta som täpper till truten på undertecknad. Motsträvigt finner jag mig älska detta, och låtar som Where August Morn, A Dandelion Cipher och In The Absence Of Sun har för alltid satt sig i hjärtat. Dyngbra platta, detta.

2. As The Flame Withers – YOTH IRIA
Grekisk gotisk black metal som fullständigt rockade sockorna av mig när den släpptes, och en platta som blivit en sån där man tipsar andra om. YOTH IRIA varvar stenhård black med tung gotisk och nästan hypnotiserande black metal med resultatet att “As The Flame Withers” bildar en svårslagen varierad helhet. Självskriven som årets debutskiva!

1.  Lake Drinker – HORNDAL 
Ohotad. Dominant. En skiva som är mer än en skiva. Den första 10-poängaren som jag delat ut under alla dessa år som skribent på WeRock. HORNDAL krossar i stort sett det mesta med sin “Lake Drinker”, och serverar en skiva som har allt. Låtarna, sammanhanget, produktionen, bildspråket – allt utgör en helhet på ett imponerande sätt. En värdig vinnare av ett fantastiskt musikår 2021!!

 

 

Övriga spaningar från musikåret 2021!

1: December är mobbad! I alla fall ur ett “topplista – och summeringsperspektiv”. Spotify släpper sina summeringar av allas musikår i början av månaden och räknar helt sonika bort just december från lyssnandet, och flertalet publikationer har deadline så att det i praktiken inte går att få med en skiva som släpps i december. Även för oss på WeRock som har deadline lite som vi vill är det knepigt att klämma in tillräckligt mycket lyssnande för att ett sent släpp ska kunna ta plats bland de tio. Surt, UNANIMATED!

2: Ingen baka, ingen kaka! Strikta regler gäller för denna lista, vilket gör att enbart digitala släpp helt sonika diskvalificeras. En fysisk produkt krävs för att presentera helheten och känslan – men det ska erkännas att det blir svårare och svårare helt enkelt eftersom fler band väljer att släppa digitalt först och kanske senare komplettera med en fysisk platta, så för t e x ASTROPHOBOS kan ju också snacka om mobbing då den digitala releasen kom 2021 men CD’n verkar släppas 2022… och då kommer de inte med något av åren, liksom. Även flera akter som släppt egentillverkat och lider av oordningen i världslogistiken så att beställda plattor helt enkelt inte tycks komma fram i någon som helst rimlig tid (så är fallet för t e x TOMBSTONER, BLOODLETTER och ALASTOR). Eller de som bara gör digitalt, LIVLØS har t e x med sitt “And Then There Was None” släppt en dyngbra platta som inte räknas. Kolla in den, även om den inte finns på listan här ovan.

3: Liveplattans år? 2020 och 2021 har som bekant inte bjudit på särdeles mycket spelningar, därför är det lite fascinerande att så pass många bra liveplattor sett dagens ljus under 2021. PARADISE LOST, CANDLEMASS, ENFORCER, ARMORED SAINT, AMORPHIS till exempel. Och så BEHEMOTH då – men de släppte ju i mitten på december, så det räknas kanske inte…

Mastodon – Hushed And Grim

ARTIST: MASTODON
TITEL: “Hushed And Grim”
RELEASE: 2021
BOLAG: Reprise Records (part of Warner Music Group)

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Åttonde studioalbumet från MASTODON är också det mastigaste. “Hushed And Grim” är en dubbelplatta med närapå en och en halv timme musik där bandet påtagligt visar hur pass långt man kommit från den i sammanhanget råbarkade debuten “Remission” för snart 20 år sedan. För egen del är det också den första skivan bandet släppt som jag fått tampas med en bra stund för att komma till tals med, till stora delar för att det är ett stadigt stycke musik att sätta i sig men även för att det totalt sätt är en relativt strömlinjeformad skiva för att vara just MASTODON. Finstämd, till och med.

Indelningen i två delar ger helt naturligt att vi som tillgodogör oss stora delar av vårt dagliga musikaliska intag via fysisk media snarare än strömmande att en del i taget hamnar i fokus. Kanske är det därför den första delen av skivan haft lättare att sätta sig? Klart är i alla fall att där återfinns det personliga favoriterna när det gäller låtmaterialet, från inledande Pain With An Anchor, via läckra The Crux, Sickle And Peace och The Beast till avslutande Teardrinker och Pushing The Tides. Det är mäktigt, och bandet visar verkligen vilket djup de har i sitt kreativa skapande – ett djup vars nivå gör att detta har krävt en hel del varv innan i alla fall den här skribenten känner att han bottnar skapligt. Dessutom är det ofta otroligt vackert. Skört, till och med, och tittar man bakåt på bandets diskografi framstår “Hushed And Grim” helt klart som den mest vemodiga och sorgsna, och den minst arga skivan. Det finns relativt få tillfällen när det liksom brakar loss rejält, och ser man över skivan som helhet så känns det väldigt kontrollerat från start till mål.

Kanske blir det lite mycket av det goda till slut, för även om det fortsätter regna pärlor under den andra halvan av skivan (Gobblers Of Dregs samt en av skivans stökigare spår Savage Lands är väl två utmärkta exempel på det!) så finner jag mig ofta tycka att skivans naturliga slutpunkt hade varit efter magnifika Eyes Of Serpents. Efterföljande Gigantum är nästan irriterande, inte för att den är dålig utan för att jag är mätt på MASTODON efter Eyes Of Serpents. Mätt på ett bra sätt, inte julbords-överflödes-mår illa-mätt.

“Hushed And Grim” är ett statement av Brann Dailor (trummor, sång), Bill Keliher (gitarr), Brent Hinds (gitarr, sång) och Troy Sanders (bas och sång). Det är ett sätt att följa upp 2017 års eminenta “Emperor Of Sand” likväl som det visar på ett band med total insikt om vad man vill åstadkomma samtidigt som man låter kreativiteten och känslorna löpa fria. Det är imponerande.