Kategoriarkiv: Skivor

Skivor

Narvik – Ascension To Apotheosis

Lämna en kommentar

narvik-ascension-to-apotheosisARTIST: Narvik
TITEL: Ascension To Apotheosis
RELEASE: 2016
BOLAG: Folter Records

BETYG: 4/10
SKRIBENT: Fredrik Sandberg

Tänk er en komplett uppsättning ingredienser för en klassisk black metal-platta á la vårt västra grannland. En mix av dissonanser och dunkla moll-progressioner, massiva pukrullningar, D-takt och plågad sång. Tänk er sedan att kockarna som skall slänga ihop anrättningen hyser en fäbless för perfektion, är duktiga på att följa ett recept, men kanske inte riktigt har den där medfödda känslan för vad som ger slutresultatet en unik touch.

Ovanstående motsvarar ganska väl mina fördomar när jag tar mig an att lyssna på sydtyska NARVIK. Det faktum att man tagit bandnamnet från en norsk stad ger mig dåliga vibbar. Nu är det ju tack och lov inte alltid som man får sina fördomar bekräftade, och i det här fallet… äh, i det här fallet var det precis som jag trodde! Problemet är inte att NARVIK är genuint dåliga. Produktionen är oklanderlig med stora pukor, basen som ett tydligt urskiljbart instrument och föredömligt krispiga gitarrer. D-takten sitter med militärisk precision, och en och annan mässande bakgrundskör fyller ut ljudbilden fint.

Problemet är väl bara att “Ascension To Apotheosis” är… tja, en musikalisk motsvarighet till torgkonst, kanske? Tavlorna är i sig väldigt skickligt hantverke, men det saknas själ. Det är mer av skickligt utförda efterapningar än genuin konst, och även om man kan titta på dem och nicka lite beundrande för sig själv är det sällan något man köper. Efter ett antal genomlyssningar av NARVIK:s platta har jag fortfarande inte hittat något som biter sig fast, som engagerar, eller som – sig bör, kanske, vi snackar ändå black metal här – skrämmer. Nej, NARVIK, nästa gång slänger ni receptet, ger fan i att rengöra köttyxan så noga, och slänger i lite slaktavfall i grytan. Då, men inte förr, lovar jag att ge er en ny chans.

Skivor

SUNSTORM – Edge Of Tomorrow

Lämna en kommentar

ARTIST: SUNSTORM
TITEL: Edge Of Tomorrow
RELEASE: 2016
BOLAG: Frontiers Records

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Okej, tillhör du dem som gillar hårdare musik så är det dags att dra fram skurtrasan nu, för det lär behöva torkas smör på golvet framför högtalarna.

Eviga återvinningsmaskinen Frontiers Records gör lite som vanligt, man sliter fram en gammal goding från garderoben och petar ihop lite låtar som ska skaka nytt liv i någon som sett sina bästa dagar. I det här fallet är det sångfågeln Joe Lynn Turner vars CV innefattar bland annat RAINBOW, YNGWIE MALMSTEEN och DEEP PURPLE vars band SUNSTORM får släppa tredje given “Edge Of Tomorrow” på det italienska skivbolaget. Turner sjunger fortfarande bra men är inte i närheten av klippet och tonläget han klarade i fornstora dagar.

Låter det som om jag är skeptisk till den här plattan?

Faktiskt inte. För trots alla de där nedsättande kommentarerna och putslustiga billiga poängerna så kan man inte bortse från något så enkelt som att den här plattan innehåller bra låtar.

Det är enkelt, rakt på med klassisk melodiös hårdrock som fastnar direkt i hjärtat. Man sjunger med i låtar som Nothing Left To Say, Heart Of The Storm eller Tangled In Blue och det är inte bara okej att det handlar om banala saker – det är till och med helt rätt och liksom meningen. Sån här musik ska inte handla om politisk kritik, den ska handla om lite hjärta och smärta och sånt som kan gå in genom ena örat och ut genom andra.

SUNSTORM levererar helt enkelt, och i kamp med en mycket stark period av nya skivor så har den här plattan helt enkelt kapat åt sig rejält med speltid med all sin enkelhet och lättillgänglighet. Betygssjuan ska ses som stark, och baske mig om inte den här kommer bubbla upp till ytan med jämna mellanrum när det gäller speltid.

Inte illa pinkat för en föredetting som bjuder på smörfest!

Skivor

GRAND MAGUS – Sword Songs

Lämna en kommentar

ARTIST: GRAND MAGUS
TITEL: Sword Songs
RELEASE: 2016
BOLAG: Nuclear Blast

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Diskussion på Werock-redaktionens digitala forum återges nedan som ingress till den här recensionen.

Jag: Vem recenserar nya GRAND MAGUS?
Redaktör Bensch: Det gör väl du?
Jag: …måste jag? Den är ju rätt tråkig och tyvärr svag för att vara Magus. Har liksom…väldigt lite att säga om den (!)
Fredrik: Agreed. (Tyvärr.)
Jag: Förra Magus tyckte jag var helt grym, den här vill man mest inte lyssna på mer än plikttroget.

Där någonstans tar vi avstamp när vi ska skärskåda nya “Sword Songs”, svenska powertrion GRAND MAGUS åttonde fullängdsplatta. Jag har dem alla, och har (minst) sen 2005 års “Wolf’s Reurn” varit ett troget fan. Jag är fortfarande ett troget fan, och tycker att GRAND MAGUS borde nå världsherravälde i ett vidare perspektiv. Förra skivan “Triumph And Power” var nog bandets starkaste till dags dato, och det är därför med mer än bara lite besvikelse som jag konstaterar att årets giv inte alls faller mig på läppen. “Sword Songs” är förstås inte dålig – till det är bandet helt enkelt alldeles för kompetenta – men den är rätt slät. Speciellt i förhållande till bandets övriga diskografi. Cirka 30 minuter lång känns den faktiskt nästa väl lång och som om det går på tomgång mer än en gång.

Känslan är att detta är lite av bandets “Manowar”-platta, och kanske är det därför jag inte riktigt kommer överens med den helt enkelt. Märkligt nog.

Ska man ändå fylla ut lite så tycker jag att ett spår som Viking Metal (kanske den låt de flesta har hört) har en skön vers och en tapig refräng, att Forged In Iron – Crowned In Steel är albumets kanske bästa spår tillsammans med Varangian och avslutande fina Everyday There’s A Battle To Fight samt att Janne “JB” Christoffersson sjunger bra som vanligt. Inget nytt under solen egentligen, och trots att skivan inte är dålig så gissar jag att jag knappast kommer spela den så mycket framöver då den helt enkelt hamnar långt ner i högen av prestatinoer från GRAND MAGUS.