Etikettarkiv: Vendetta Records

Skivor

Ninkharsag – The Dread March Of Solemn Gods

Lämna en kommentar

ARTIST: NIKHARSAG
TITEL: “The Dread March Of Solemn Gods”
RELEASE: 2021
BOLAG:  Vendetta Records

BETYG:8/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Den här skivan låter exakt som som omslaget ser ut. Tycker du att det ser ut som en korsning av “The Somberlain” och “Storm Of The Light’s Bane” från DISSECTION så är du inte ute och cyklar, vilket då också ger en musikalisk vägledning om hur Liverpoolfödda  NIKHARSAG låter. Melodisk black metal med riff och slingor i fokus helt enkelt, och som sådant är detta inget nytt under (den svarta) solen. Det behövs heller inte, för på “The Dread March Of Solemn Gods” serveras ett pärlband av fina låtar som alla står på egna ben utan att behöva bli unika.

Isande kyla kombineras med riktigt bra känsla här, man får stå ut med inledande och instrumentala Night Watch och komma in på de “riktiga” låtarna bara, för sen blir det åka av. Under The Dead Of Night, Lunar Hex: The Art Of Mighty Lycanthropy, The Necromanteion, Strigoi Diabolicum, Discipline Through Black Sorcery…  ja, listan på dunderlåtar kan göras i stort sett lika lång som skivan i sig – ett gott tecken på kvalitet. “The Dread March Of Solemn Gods” är bandets andra fullängdare och imponerar. Detta är ett band att hålla öronen på!

Skivor

Sunken – Livslede

Lämna en kommentar

ARTIST: Sunken
TITEL: Livslede
RELEASE: 2020-09-18
BOLAG: Vendetta Records

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Fredrik Sandberg

Danska SUNKEN beskriver musiken på denna sin andra platta (efter debuten “Departure” 2017) som “en känslosam resa genom ångest, självhat och hopplöshet”. Fullt så munter och färgglad tillställning vet jag dock inte riktigt om det egentligen handlar om, det går lite mer i svärtad moll än så…

Skämt åsido, då lättsamhet ändå inte riktigt är danskarnas forte, det är alltså en rätt mörk och sval historia vi bjuds på. För den som gärna dribblar med genre-benämningar gissar jag att post-black metal kanske hade fungerat, det är bitvis rått och skitigt med desperat skriksång över smattrande blastbeats och tremolo-plockade mollslingor på gitarrerna, bitvis mer eteriskt och luftigt än så, men alltid sorgset, krispigt kallt och uppenbart tungsint. Ett intro, fyra fullvärdiga låtar, varav ingen under åtta och en halv minut.

Bitvis är det faktiskt rätt mäktigt och hypnotiskt, om man tillåter sig att blunda och sväva iväg tillsammans med SUNKEN och deras melankoliska ångest. Episkt långa Ensomhed har en vacker andra halva, och efterföljande Foragt en fin balans mellan finstämd sorgsenhet och skavande ångest. Bitvis tenderar materialet dock att bli aningen anonymt. Delirium skvalpar mest omkring likt en planlöst drivande jolle på ett kallt och likgiltigt hav, och avslutande Dødslængsel rullar också på utan att göra alltför mycket väsen av sig.

Det är lite svårt att sätta fingret på exakt vad det är jag saknar, för det är som sagt inte alls helt utan skönhet eller känslosamhet, men jag misstänker att en bitvis ännu lite råare nerv, och kanske någon ytterligare tempoväxling, kunde ha gjort plattan gott. Som det nu är så utgör “Livslede” en ganska behaglig ljudkuliss till grubblande introspektion, men skapar kanske inte så mycket känslor som inte redan fanns där. Vilket, givet mängden musik det finns som konkurrerar om alls vår uppmärksamhet, gör att plattan riskerar att drunkna något i mängden.

Fans av till exempel FALLS OF RAUROS eller WOLVES IN THE THRONE ROOM bör dock nog låna denna platta sitt öra och bilda sig en egen uppfattning, där tror jag absolut att danskarnas alster kan falla i god, okristnad jord!