Etikettarkiv: melodic black metal

Solbrud – IIII

ARTIST: Solbrud
TITEL: IIII
RELEASE: 2 februari 2024
BOLAG: Vendetta Records
BETYG: 9/10
SKRIBENT: Amelie

 

När det kommer till nordisk black metal tänker du helt säkert Norge. Sen tänker du kanske Island och varför inte Sverige? Det är inte omöjligt att Danmark kommer längst ner på listan men här har vi ett band och ett album som kan vända upp-och-ned på den ”sanningen”. I alla fall om du är inne på den mer melodiska och atmosfäriska delen av black metal

Det namnmässigt anonyma albumet ”IIII” av det från Köpenhamn stammande bandet SOLBRUD (soluppgång) är en skön best. Bandet, som sitt första år gick under namnet GARGOYLE, bildades 2009 av de fyra musiker som tillsammans även skapat detta mästerstycke. De genomskickliga musikerna är bröderna Tobias och Troels Hjorth på bas respektive trummor. Adrian Utzon Dietz delar gitarr-uppdraget med Ole Luk som även är albumets vokalist och som med sin röst förtätar lyrikens känsla och svärta. Luk har efter inspelningen av ”IIII” lämnat bandet.

Albumets koncept är olika aspekter av talet fyra. Det är bandets fjärde album och temat är de fyra elementen; luft, vatten, jord och eld. Varje elements musik och med det varje sida på dubbelvinylen har dessutom komponerats av bandets respektive fyra musiker. Och visst finns det variation i delarna av detta dryga en och en halv timme långa epos men det är på intet sätt något brott mellan de olika kompositörernas bidrag. Tvärtom finns en harmoniskt genomarbetad utveckling under albumets gång. Spåren varierar i längd från två till dryga sjutton minuter och lyssnandet blir aldrig någonsin tråkigt utan är tvärtom ständigt intressant. Här finns spännande ingredienser som lite ”hawaianskt” gitarr-svaj för den som önskar sig det, liksom andra detaljer att upptäcka under den upprepade lyssning som anbefalles. Det läckra omslaget följer även det albumets tema.

Detta är melodisk black metal när den är som allra bäst. Drypande av vacker svärta. Arbetande sig långsamt in med sin smärta mot dina hjärterötter. Albumet är välproducerat, välkomponerat och på alla sätt musikaliskt väl genomfört. Här finns absolut ingenting att inte älska.

In Aphelion – Moribund

ARTIST: In Aphelion 
TITEL: Moribund
RELEASE: 11/3 2022
BOLAG:  Edged Circle

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Kreativ frihet. En sak som de flesta som sysslar med konstnärliga uttryck strävar efter att uppnå. För oss som undrat hur det skulle låta om Sebastian Ramstedt släpptes loss från de parametrar som råder i NECROPHOBIC finns här nu ett svar: ren musikalisk ljungeld som det glöder om något så fruktansvärt.

När IN APHELION kom in på min radar så var det genom Amelie, och låten Draugr i novembers “Hot or Not?” från 2021. Jag var så fruktansvärt till mig över hur bra den låten var. När World Serpent släpptes så minskade inte direkt längtan efter att höra hela skivan.

För er som gillar NECROPHOBIC sedan innan, och vem gör inte det, så kommer ni att känna igen er till största delen. Men här ryms så mycket mer att “Moribund” blir till ett ymnighetshorn av episka dimensioner. Ramstedts kärlek till klassisk heavy metal skiner igenom på ett oerhört fint sätt. Ta inledningen till World Serpent som andas så mycket 80-talsskräck att det hade kunnat bli nästan pinsamt – när låten väl drar igång och temat fångas upp i gitarrspelet blir man varse vilket utpräglat sinne för melodier som ryms i det här bandet.

 

Stämningen vidmakthålls med oerhörd stringens skivan igenom. Det känns som att varenda ton, nerslag och vokal insats är livsnödvändig och till brädden fylld med känsla. Upplevelsen av att lyssna på en skiva gjord av människor med både koll på sin historia inom metallen och med bibehållen nyfikenhet på mer moderna uttryck blir påtagligare för varje lyssning. Jag har, hittills, inte stött på någon som hört hela skivan som inte haft avsevärda problem att slita sig från den.

För mig är det att varenda låt på skivan känns genomtänkt och genomarbetad och satt i relation till helheten som gör “Moribund” så väldigt bra. Här finns en variation som hänför, en hantverksskicklighet i de enskilda insatserna från Ramstedt, Bärgebeck och Prij och en helt underbar produktion. Sammantaget gör detta “Moribund” till den hittills bästa skivan under 2022. Kolla in den.

Jordfäst – Hädanefter

ARTIST: Jordfäst
TITEL: Hädanefter
RELEASE: 7/5 2021
BOLAG: Nordvis

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Amelie

Långt, längre, för långt? Ofta kan en riktigt lång låt vara en både bärande och berikande beståndsdel för helheten i ett album. Men finns det någon gräns för när det trots allt ändå blir för långt? Nja, det tycker nog i alla fall inte JORDFÄST som på sitt debutalbum består oss med exakt två spår, drygt 18 respektive 14 minuter långa. Och det funkar finfint!

Min nyfikenhet på bandets musik triggades igång redan av det lekfulla användandet av orden i bandnamn och låttitlar; jordfäst är inte ett ord som ofta används i denna form, som ett verb i imperativ, utan ses oftare i olika former av substantivet jordfästning. Ena spåret heter Hädanförd vilket väl är att se som en adjektivform av hädanfärd, möjligen en egenskapad form. Jag tolkar det ungefär som ”förd bort från livet”. Det andra spåret heter Buren av loppor, också en titel jag uppskattar och som kan locka till många olika associationer. Liksom lyriken som helhet.

Musiken då? Ja, musiken har sin grund i svartmetall och är både melodisk och välproducerad utan att vara alltför välpolerad, råheten i mer traditionell black metal tillåts delvis bestå. Det är mörkt och melankoliskt på ett både spännande och behagligt sätt. Viss folkmusikkänning finns här och var men den slår aldrig igenom på något avgörande sätt utan är mer av en aning. De två långa spåren är vart och ett nog musikaliskt varierade för att hålla mitt intresse fångat hela skivan igenom – gång på gång.

Bandets två medlemmar härstammar från Småland men är för närvarande lokaliserade till Malmö respektive norska Tromsö. Elis är multimusiker och låtskrivare medan Olof står bakom lyriken och även framför merparten av sången. Texterna berättar om digerdöden, om människans litenhet gentemot naturen och om dåtidens umbäranden. I Hädanförd får vi en berättelse om häxförföljelserna och några av dess värsta konsekvenser. Mycket elände helt enkelt och detta som en uppfriskande kontrast till det vikingaheroiserande som ibland förpestar genren när nordens tidiga historia ska berättas. Väl värt att lägga tid på att ta till sig lyriken alltså.

Bandet säger sig redan nu ha material för ett kommande album och det blir något att se fram emot. Sammantaget är debutalbumet ”Hädanefter” en alltigenom angenäm bekantskap och JORDFÄST ett band jag mycket gärna hör mer av.