Angelus Apatrida – S/T

ARTIST: Angelus Apatrida
TITEL: S/T
RELEASE: 5/2 2021
BOLAG: Century Media

BETYG: 3/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Spanska ANGELUS APATRIDA är bandet som har lyckats med bedriften som exempelvis LEGION OF THE DAMNED också har gjort – bli ett band i mellanklassen som blir bokade till paketturnéer när det behövs något lagom thrasigt – och utan att ha producerat speciellt mycket originell musik. Utfyllnad helt enkelt.

Nu har AA faktiskt åstadkommit ett antal ganska okej låtar genom karriären så helt bortkastat är det inte att lyssna på bandets musik. Men, och detta är ett stort men, när jag lyssnar på senaste skivan som kommer idag så blir jag betänksam. Inte bara för att bandet följer trenden att döpa ett album efter sig själva – och det inte håller alls – utan för att bandet låter så fruktansvärt likt ett idisslat TESTAMENT och framför allt PANTERA. Öppnande låten Indoctrinate låter exakt som PANTERA och det hjälper inte att Guillermo Izquierdo låter till förvillelse likt Phil Anselmo. Att samma låt återkommer under ett annat namn, Rise And Fall, på plats fyra stärker inte direkt bandets aktier.

Resten av skivan låter bandet mest som TESTAMENT.

ANGELUS APATRIDA lyckas med bedriften att visa vilka band de influerats av, men det måste gå att begära mer av ett band som är hela 6 plattor in i karriären.

Vill ni lyssna på ett band som inte är TESTAMENT eller PANTERA men som låter som dessa kolla då in ”Angelus Apatrida”, annars kan ni låta bli.

Maestitium – Tale Of The Endless

ARTIST: Maestitium
TITEL: Tale Of The Endless (EP)
RELEASE: 5/2 2021
BOLAG: Black Lion

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Amelie

Ett folkhögskolearbete. Hade en inte gissat att det skulle kunna låta såhär kanske. Men det är enligt uppgift detta som gjort att melodisk death metal-akten MAESTITIUM från Sundsvall kommit till liv och att denna fyraspårs-EP blivit verklighet. Och det ska vi glädjas åt för detta är riktigt bra! Nu är projektets skapare Elias Westrin i och för sig inte ensam i båten här även om det betonas att MAESTITIUM är hans soloprojekt. Med sig på EP:n har han ett gäng kompetenta och erfarna musiker.

Mest meriterad i gruppen är trummisen Nils ”Dominator” Fjellström som spelat med band som NETHERBIRD, NORDJEVEL och DARK FUNERAL. Basisten Anton Flodin spelar till vardags även i likaså Sundsvallsbaserade DEATHBREED och Westrin sköter själv gitarr och sång. Som inspiration till musiken anges bland andra de finska banden INSOMNIUM och WOLFHEART.

Som det förstlingsverk det är ser man många tecken på den traditionen detta har sitt ursprung i. Vi checkar av; Bandnamn på latin (=”denna plåga”); Omslagets motiv och färgsättning; Album- och låttitlar (Tale Of The Endless, Song Of The Frezzing Wind osv) – och samtidigt är detta på så många sätt högst älskvärt. För det är också check bland annat på; Riktigt bra melodier; Mer än godkänt framförande; Varierad sång; Bra mix i låtarna; God produktion.

Fyra spår som sagt. The Undying Travail är ett instrumentalt intro. Morning Star, senaste singeln, bjuder bland annat på Westrins snygga growl. Därpå kommande Song Of The Frezzing Wind fortsätter i liknande stil och här bjuder Westin även på fin rensång.  Avslutande titelspåret Tale Of The Endless innehåller som något av alla komponenter på EP:n och är skivans bästa spår.

Jag faller till föga, visserligen inget direkt nytt under stjärnorna här men ett mycket tilltalande exempel, och bevis för, en fortlevande tradition. Helt enkelt ruggigt bra. Jag ser fram emot att få höra mer av Elias Westrin och hans projekt i framtiden och ett planerat fullängdsalbum sägs redan vara på gång.

Viral – Viral

ARTIST: VIRAL
TITEL: ”Viral”
RELEASE: 2021
BOLAG:  Självutgiven

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Linköpings VIRAL borde bli just det: virala. Bandets självutgivna och självbetitlade debut är nämligen såväl smittande som av den kalibern att de – funnes det rättvisa i nådens år 2021 – borde få sitt evangelium digitalt spritt. Larri Malinen & Marcus Broggren (gitarr), Christian Ståhl (bas), Albin Forsell (sång) och Linus Melchiorsen (trummor) är inte nyskapande alls, men det behövs inte. Capricciosa är inte nyskapande heller men lika gott ändå, och just så känns bandets klassiska och spelglada heavy metal. Man får ett leende på läpparna och lite förväntansfull saliv i mungipan helt enkelt.

Musikaliskt rör vi oss i landskap som touchar gamla ACCEPT, IRON MAIDEN och kanske till och med RUNNING WILD. Ett band som RIOT känns inte fel i referensramarna, och du som letar musik med en gnutta ”hockeykörer” i kombination med dubbeltramp och läckra riff har faktiskt lite av en fest framför dig. Låtar som Scarred, Machine, Gonna Lose It eller Selo’s Tale platsar på vilken spellista som helst av den sorten men det är ändå inte inte det som imponerar mest.

”Viral” är ca 40 minuter lång, och jag kan faktiskt inte finna en enda svag låt på skivan. Helheten är det som verkligen står ut och imponerar, och söker du en ny ”knyta näven i luften”-skiva att trotsa vardagen till så är den här nu, och den kommer från VIRAL!

Worship the Riff!