Kategoriarkiv: Skivor

Skivor

Radiant Knife – The Ghost

Lämna en kommentar

ARTIST: Radiant Knife
TITEL: The Ghost
RELEASE: 9/10 2020
BOLAG: Egen utgivning

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

I slutet av augusti recenserade jag första delen av RADIANT KNIFEs tvillingverk, föregångaren till ”The Ghost” som heter ”The Body” . 

Har ni inte lyssnat på den skivan, så tycker jag att ni ska göra det då i alla fall bandet självt anser att plattorna hör ihop och ska betraktas som en enhet.

Och jag måste säga att det var ett kärt återseende då jag dök ner i ”The Ghost”, för duon fortsätter sitt fina låtbyggande. Denna gång är det faktiskt än mer känsloladdat än tidigare. Tyngden finns kvar, med oerhört smäckert kringbyggande av keyboards som dock aldrig tar över fokus från gitarrarbetet. Bäst är bandet i låtar som True Believers som har ett fruktansvärt härligt sväng och en nästan upplyftande euforisk vibe och avslutande The Light Born From Dark.

RADIANT KNIFE övertygar mig om att de har snickrat ihop två fascinerande EP:s som skickligt skiljer sig åt men som ändå tydligt bildar en enhet. Gillar man känslomässigt drabbande sludge med progressiva inslag är detta ett band att hålla koll på.

Skivor

Heathen – Empire Of The Blind

Lämna en kommentar

ARTIST: HEATHEN
TITEL: ”Empire Of The Blind”
RELEASE: 2020
BOLAG: Nuclear Blast Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

San Franciscos HEATHEN kan vara det bästa bandet du inte har koll på i hela världen, i alla fall om vi snackar rutinerade rävar som levererar Bay Area Thrash. Deras klassiker ”Breaking The Silence” från -87 är en av de starkare plattorna genren har att erbjuda, 2010 års ”The Evolution Of Chaos” visar att bandet åldrats som ett årgångsvin och nu är det dags för ”Empire Of The Blind” att ställa skåpet. 12 låtar, 47 minuter är vad herrar Lee Altus och Kragen Lum (gitarr),  David White (sång) och nya Jason Mirza (bas) samt Jim DeMaria (trummor) behöver för att placera sagda möbel stabilt i hörnet.

Musikaliskt snackar vi thrash med melodiska och episka anslag, och låtar som The Gods Divide, Sun In My Hand, Empire Of The Blind, A Fine Red Mist och The Blight tillhör bandets finare stunder totalt sett.  Det är en fin mix av hårdare thrashlåtar och snygga refrängdrivna spår som sätter sig på hjärnan – har du inte koll på HEATHEN sedan innan rekommenderas du att åtgärda det omedelbart!

Skivor

Necrophobic – Dawn Of The Damned

Lämna en kommentar

ARTIST: Necrophobic
TITEL: Dawn Of The Damned
RELEASE: 9/10 2020
BOLAG: Century Media

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Det har tagit sin tid för mig att uppskatta NECROPHOBICs musik. Mitt första möte med bandet var en konsert på KB 2010 då bandet kuskade runt med ett gäng andra band under turnénamnet Bonecrusher Fest. Då sågade jag bandet så till den milda grad att jag fick en arg kommentar av bandets dåvarande basist Alex Friberg att jag inte fattade ett skit. Det jag kan säga nu är att han hade rätt. Jag hade inte fattat bandet, men det har jag nu. Från 2013 års ”Womb Of Lillithu” har jag lyssnat på varje skiva som bandet gett ut, och med ”Dawn Of The Damned” som släpps på fredag kan jag helt uppriktigt säga att jag gillar det bandet gör.

Skivan inleds med två låtar som jag dock får införa radanmärkningar mot direkt. Aphelion är likt de flesta intron helt onödigt och Darkness Be My Guide känns som en låt som hade kunnat bli bra, men som jag mest upplever som tjatig och lite tam.

Men sedan gott folk tänder NECROPHOBIC till på alla cylindrar och hamrar med bister emfas in låtar med sådan fruktansvärd kaliber att ni kommer med stor sannolikhet att smälla av. För det gjorde jag.

Stämningen, drivet och den fantastiska leveransen av gitarrspel utöver det vanliga är det som lyfter ”Dawn Of The Damned” till de där magiska övre nivåerna. Sebastian Ramstedt och Johan Bergebäck ska vara så sjukt nöjda med sitt spel på den här skivan. Kompspelet är drivet till vansinnets gräns och vissa av solona fullständigt glöder. Att produktionen ser till att deras spel kommer fram föredömligt gör ju inte sakernas tillstånd sämre.

Det finns en pondus inte bara i de enskilda medlemmarnas insatser – samtliga bjuder på otroliga bedrifter – utan jag upplever att NECROPHOBIC med ”Dawn Of The Damned” levererar den bästa skivan de gjort de senaste 10 åren. Ni bör kolla in den.