Etikettarkiv: 2016

Skivor

Criminal – Fear Itself

Lämna en kommentar

Fear ItselfARTIST: Criminal
TITEL: Fear Itself
RELEASE: 2016
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 5/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Anton Reisenegger kanske får några av er att nicka igenkännande? Gitarristen kom vid tiden för LOCK UPs ”Necropolis Transparent” med i denna elitgrindgrupp. I övrigt så är han ansvarig för PENTAGRAM CHILE och nu albumaktuella CRIMINAL där han är ende kvarvarande originalmedlem.

CRIMINAL, det kan jag säga direkt, kommer inte med ”Fear Itself” hamna på några årsbästalistor. För det är bandets hybrid av death/thrash/groove metal alldeles för ooriginell och generisk. Dock – med Reiseneggers och leadgitarristen Sergio Klein – mer än lovligt spelglädjefyllda spel så lyfter skivan ändå över det medelmåttiga.

Kompet bestående av Zac O’Neil på trummor och Dan Biggin på bas gör jobbet utan något extra egentligen. Det svänger inte ett jota utan stampar på med samma finess som en bulldozer som river ett hus.

Bäst är det i Shock Doctrine och The Needle And The Knife.

Skivor

Accuser – The Forlorn Divide

Lämna en kommentar


The Forlorn DivideARTIST: Accuser
TITEL: The Forlorn Divide
RELEASE: 2016
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Citatet när det gäller thrash metal att många är kallade – få är utvalda kommer jag nästan osökt att tänka på när jag lyssnar på tyska ACCUSER, men jag känner att det kanske är en smula hårt att helt döma ut detta gammelgäng då ”The Forlorn Divide” stundtals är riktigt nöjsam lyssning.

ACCUSER startade sin karriär under det förlovade 1980-talet och hade en relativt framgångsrik karriär fram till 2004 då man lade ner verksamheten, eller kanske snarare fortsatte, för det enda som hände var att man bytte namn till SCARTRIBE utan att göra så värst mycket väsen av sig förutom att släppa en demo 2006, tills dess att man åter bytte tillbaka till ACCUSER 2008. Såklart återfinns de så vanliga medlemsbytena vilket har gjort att Frank Thoms på sång/gitarr är den ende återstående originalmedlemmen.

Musikaliskt ligger ACCUSER mellan den klassiska Bay Area-thrashen och den inhemska tyska med namn som KREATOR och DESTRUCTION som ledande namn och även om denna inriktning var tydligare på de 90-talsskivorna så är den bitvis rätt påtaglig även på ”The Forlorn Divide”.

Jag tror inte att jag överraskar någon om jag säger att ”The Forlorn Divide” inte på några villkors vis uppfinner hjulet. Thrash metal är nog den i särklass mest konservativa av subgrenre och som lyssnare är det ganska skönt att veta ganska precist vad du kan förvänta dig av band som lirar i denna fora. Gitarrarbetet är i allra högsta grad väsentligt, och det är också här som skivans styrka ligger. Thoms och sologitarristen Dennis Rybakowski lirar så att strängarna brinner och gör det på ett väldigt förtjänstfullt vis. Rybakowskis solon är riktigt bra. Här finns både känslan för shred och melodi och det är väldigt njutbart att i stort sett varje låt på skivan höra hans spel.

Det jag stör mig mest på är sångfraseringen – Thoms är ingen världsmästare på sång och hans frasering är snarare av modell rubank än finsnickeri. Stundtals kommer jag på mig själv att tänka på hur Max Cavalera lät i början av SEPULTURAS karriär.

Kompsektionen bestående av Olli Fechner på trummor och Frank Kimpel på bas gör jobbet utan större åthävor. Vill ni ha kreativt spel så får ni leta på andra ställen – här är det stabilitet som gäller.

Låtmässigt är ”The Forlorn Divide” en skiva som till stora delar funkar bra. Det är något styltigt emellanåt, och låtarna hade kunnat vässats till något mer. Å andra sidan är detta inte en skiva som kommer gå till historien som en klassiker – standarden sattes för över 30 år sedan hur thrash skulle låta – men som en stunds god underhållning funkar den ypperligt, och det finns betydligt fler skivor som är avgjort mycket svagare än ”The Forlorn Divide”.

Jag hade inga större förväntningar på ”The Forlorn Divide” och får, trevligt nog, till vissa delar anse mig glatt överraskad av ACCUSERs nystartsskiva.

Skivor

Gadget – The Great Destroyer

Lämna en kommentar


The Great DestroyerARTIST: Gadget
TITEL: The Great Destroyer
RELEASE: 2016
BOLAG: Relapse Records

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Det som är det bästa med grindcore är att det finns ingen exakt formel för hur den ska låta, men när du hör verkligt bra grindcore så känner du det med hela kroppen att den är just bra.

Exakt så är det med GADGETs av mig mycket efterlängtade ”The Great Destroyer”. De 17 spåren klockar in på föredömliga längden 27 minuter, och jag skriver föredömliga då samtliga låtar är starka i sig själva och sammantaget bjuder på en hisnande och urstark enhet som får mig att tycka att jag hemskt gärna vill höra ytterligare musik trots att jag märker att jag är grundligt tillfredsställd av vad jag faktiskt hör.

GADGET har inte skämt bort oss fans med stora mängder musik – förra skivan ”The Funeral March” kom för så länge sedan (2006) att jag hade börjat tro att det skulle bli bandets svanesång. Att det har tagit så pass lång tid för bandet att ge oss ny musik har byggt upp förväntan till verkligt extrema nivåer. Desto skönare att ”The Great Destroyer” lever upp till förhandssnacket.

Här ryms allt från det totala renset i låtar som Känslan (helt fruktansvärt bra titel för övrigt), och Pillars Of Filth, det skönt kängpunkiga i Dedication, ursinnesbrytet i The 02666 Heritage och Violent Hours (For A Veiled Awakening) och tyngden som i In The Name Of Suffering.

GADGETs medlemmar – William Blackmon på trummor, gitarr och sång, Rikard Olsson på gitarr, Emil Englund på sång och Fredrik Nygren på bas – har skapat ett album som är större än de enskilda delarna. Jag känner verkligen att de lirar som ett band som vet vad de vill och har förmågan att leverera musik som ligger på de övre nivåerna inom grindcore.

”The Great Destoyer” är en skiva som på ett hänsynslöst underbart sätt visar att GADGET med besked är tillbaka. De är det där de hör hemma – i toppen.