Etikettarkiv: black metal

Orm – Intet • Altet

ARTIST: Orm
TITEL: Intet • Altet
RELEASE: 30/9 2022
BOLAG: Indisciplinarian Records

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Martin

Gott folk, det här kan vara årets bästa black metalskiva.

Jag har känt till ORM sedan innan, deras material har alltid varit värt att kolla in, men här uppar de anten på ett oerhört påtagligt sätt. Och de gör detta genom att annonsera att de kommer ut med ett dubbelalbum där det bara finns fyra låtar. Vi pratar alltså låtar med nästan galaktiska längder.

Som ni förstår ror de hem skeppet med bravur.

Black metal är, eller har kanske snarare blivit, för min egen del en genre som definieras av en intensiv närvaro i musiken, där varje ton optimalt skall fyllas med någonting som försätter mig bortom rummet jag är i. ”Intet • Altet” gör sannerligen detta. ORM har skapat en skiva som jag högst ogärna lämnar, och som jag har spelat på repeat nästan maniskt.

Varenda ton känns totalt nödvändig på skivan. Balansen i känslan blir aldrig lidande av att trion ledigt växlar mellan traditionellt black metalrens med underbar sång från Theis Wilmer Poulsen och Simon Sonne Andersen eller oerhört nedtonade partier. Bäst är det när de två uttrycken blandas – 12 minuter in i Floden, som kan skabe bygger ORM upp till en fullständigt episk svallvåg av känsla som, bokstavligt, framkallar tårar flera gånger när jag lyssnat på skivan.

Där andra skivor inom genren oftast vill framkalla en känsla av makt – och tro mig jag har inget som helst emot detta – vill, och framför allt lyckas ”Intet • Altet” med att visa på en mycket större känslomässig variation. Skivans historia om man så vill, är människans väg från vagga till död, vilket är ett omfattande ämne. Att det dessutom kan leda till grava pekorala dikeskörningar är mer regel än undantag verkar inte vara något som har bekymrat ORM. De har lyckats göra en skiva som i nästan varenda detalj lever upp till dess höga ambitioner.

Kolla in den.

 

Watain – The Agony & Ecstasy of Watain

ARTIST: Watain
TITEL: The Agony & Ecstasy Of Watain
RELEASE: 29/4 2022
BOLAG: Nuclear Blast

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Det är väl lika bra att jag säger det direkt: Det här är den bästa skivan WATAIN har gjort sedan ”Lawless Darkness”. Det känns helt fantastiskt att bli så uppläxad av ett band som jag trodde hade sina bästa dagar bakom sig. Ack, vad man kan bedra sig.

Jag vet inte om min magkänsla stämmer, men det känns som att WATAIN har hittat tillbaka till vad det nu var som gjorde bandet så oerhört bra i början av sin karriär. Här finns de episka katedralbyggena till låtar. Inledande trion (Ecstasies In The Night Infinite, The Howling och Serimosa) visar med en otrolig variationsrikedom på vad bandet är kapabla till. Riffen, rytmiken och kanske viktigast – stämningen. Mer än någonting annat så är det detta som drar mig tillbaka till den här skivan gång efter annan.

Ni kanske tycker att jag är orättvis mot WATAIN, då ”The Wild Hunt” och ”Trident Wolf Eclipse” var helt habila skivor? Jag skulle snarare säga att det är WATAIN själva som har satt sin kravbild så oerhört strängt för sitt eget skapande att andra black metalband gång efter andra får se sig själva krälande i stoftet då det alltid finns någon eller några detaljer som inte skaver på rätt sätt. Då kan det bli så att även WATAIN själva inte hela tiden når upp till de nivåer bandet är kapabelt till.

Här kan vi kasta alla sådana farhågor över bord – med en förfärande stringens pulvriserar bandet alla högt ställda förväntningar som man kan ha på dem.

Kvaen – The Great Below

ARTIST: Kvaen
TITEL: The Great Below
RELEASE: 25/3 2022
BOLAG: Black Lion Records 

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Två år efter ”The Funeral Pyre” – en skiva som med rätta hyllades – återvänder KVAEN med sjukt hypade ”The Great Below”. Som ni förstår av betyget så är det läge att använda det gamla uttrycket believe the hype.

Jakob Björnfot visade på ”The Funeral Pyre” att han är en grym låtskrivare. Tro mig, han har inte försämrats på detta hantverk under de två år som förflutit, snarare tvärtom.

”The Great Below” sjuder av kreativ skaparkraft. Här finns inte en enda svag låt och skivan utmärks av ett fantastiskt flow som håller mig fast och intresserad genom hela lyssningsprocessen. Jag tror inte jag överdriver om jag säger att jag lyssnat minst 30 gånger på skivan, och då pratar vi hela genomlyssningar. Den låt som jag oftast tryckt igång som enskild lyssning är Ensamvarg, en låt som har ett i det närmaste triumfatoriskt anslag. Gitarrspelet är helt underbart, och andas så mycket Norrbotten att det inte är svårt att se Björnfot blicka ut över landskapet när han skrev låten.

Gästartisterna är väl valda, och deras insatser förstärker redan magiska låtar. Bekanta Sebastian ”Batte” Ramkvist från NECROPHOBIC och IN APHELION bränner av ett grymt solo i Ensamvarg till exempel.

Även om stora delar av skivan präglas av kaotisk musik så känner jag mig så oerhört väl omhändertagen av den, och också överraskad. På skivor som inte präglas av den här graden av kvalitet börjar öronen stänga av när slutet närmar sig. Det går inte att göra här. De två sista låtarna på skivan, Your Mighty Has Fallen och The Fire Within Him Burns är så fruktansvärt bra att jag kippar efter andan.

”The Great Below” är, det tror jag ni förstår, en skiva som utan tvekan kan komma ifråga för topplaceringar på årsbästalistan för min del. Kolla in den.