Etikettarkiv: Century Media

Cryptosis – Bionic Swarm

ARTIST: Cryptosis
TITEL: Bionic Swarm
RELEASE: 26/3 2021
BOLAG: Century Media

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Nederländska CRYPTOSIS har en lång förhistoria som bandmedlemmar – bandet uppstod med samma medlemmar från askan som lämnades kvar av DISTILLATOR – och så lade bandet till ett ”progressive” innan genrebenämningen thrash metal.

Det märks att bandmedlemmarna Frank te Riet på bas, Marco Prij på trummor och Laurens Houvast på gitarr och sång har lirat länge ihop, för den musik som CRYPTOSIS levererar på ”Bionic Swarm” är så fruktansvärt tajt att man inte får in ett frimärke ens. All bra thrash metal står och faller med att riffen måste sitta som en keps från helvetet, och det gör sannerligen riffen på den här skivan. Faktum är att gitarrspelet är så vansinnigt bra att jag har brutit ut i ystra glädjerop  så ofta under lyssningarna att min familj har tröttnat lite på mig.

Inledaren, och egentligen den första riktiga låten, Decypher, om ni inte väljer att se introt Overture 2149 som visserligen har sina poänger som första låten det vill säga, är en riff- och solonäve som på ett ypperligt sätt sätter tonen  för skivan. Exakt så här ska bra thrash låta. Det är ett fantastiskt driv, bra tryck i trumspelet med finfina accenter på cymbalerna och ett oerhört fint sväng och om ni inte blir glada av detta och gillar thrash i vanliga fall, ja då är det fel på er.

CRYPTOSIS är duktiga på fart, och här finns det tillräckligt med denna vara för att jag ska vara nöjd. Kolla in Transcendence som har ett intro som får mig att salivera, eller avslutande Flux Divergence där Houvast dessutom får in ett fint Tom Araya-tjut innan tvåtakten drar igång. Men bandet är minst lika skickligt på att väva in melodier och sväng, något som gör att ”Bionic Swarm” känns väldigt varierande att lyssna på.

Det som sticker ut på den här plattan är just att samtliga 10 låtar är väldigt genomarbetade och som lyfter fram ett band som briserar i yster emfas av kärlek till sin genre och till sin egen kapacitet. CRYPTOSIS lirar som ett band som vet vad de är kapabla till, och det resulterar i en ren uppvisning i musikalitet. Ni behöver kolla in ”Bionic Swarm” om ni gillar thrash.

Eyehategod – A History Of Nomadic Behavior

ARTIST: EYEHATEGOD
TITEL: ”A History Of Nomadic Behavior”
RELEASE: 2021
BOLAG:  Century Media

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Louisianas EYEHATEGOD tillreder sin musik enligt ett i stort sett unikt recept, och inget är nytt avseende den saken på sjätte fullängdaren ”A History Of Nomadic Behavior”. Man tar sin trepod, kör ner ben ett i sludgesmörjan så det stänker smuts och elände, sätter ner andra benet i doomens trakter och det tredje benet i rockens rötter. Sen hänger man en välanvänd gryta över den öppna elden i mitten och fyller på med all ilska, attityd och svärta man kan uppbåda. Låter koka tills resultatet är en bitter och svårsmält historia – och det är själva grejen med det här bandet.

Att lyssna på EYEHATEGOD ska inte vara en lättsmält och välsmakande historia. Det är och ska vara provokativt, och även om man inte håller med i alla verbala svingar som bjuds så blir man berörd och känner sig lite.. smutsig. Lyssna på avslutande Every Thing, Every Day så förstår du.

Låtmaterialet på ”A History Of Nomadic Behavior” håller kanske inte samma verkshöjd som en del av bandets tidigare alster (kolla t e x in ”Dopesick”, ”Take As Needed For Pain” eller förra självbetitlade given för generellt starkare alster), men när bandet brakar av en svit som High Risk Trigger, Anemic Robotic, The Day Felt Wrong och The Trial Of Johnny Cancer är det svårt att komma med invändningar.

EYEHATEGOD behövs i dagens musikaliska klimat, även om det är en smått obehaglig upplevelse. Precis som skräckfilm, eller bra konst som kan beröra genom att skava mot medvetandet.

Baest – Necro Sapiens

ARTIST: Baest
TITEL: Necro Sapiens
RELEASE: 5/3 2021
BOLAG: Century Media

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Århus, ja kanske hela Danmarks bästa dödsmetallorkester BAEST har inte legat på latsidan när det gäller att skriva nytt material under de år sedan ”Venenum” kom 2019, och uteblivna konserter verkar ha kanaliserats i ren vrede ner i musiken på ”Necro Sapiens” som är bandets tredje platta.

Mycket är sig likt, och det är kanske en bra sak då bandet alltid har sett till att renodla den skandinaviska modellen av dödsmetall som den lät på 1990-talet och föra in ny energi i en redan beprövad form.

När det klaffar fullt ut så är det magiskt bra även på ”Necro Sapiens”. BAEST kan sitt hantverk och i låtar som otroligt skönt svängande titellåten, blästrande Meathook Massacre och Abbattoir vars gitarrspel är skönt skavande då visar danskarna att de är på väg mot toppen med rejäla kliv.

”Necro Sapiens” är skivan som jag tycker breddar BAEST digra katalog av låtar som kommer att få publik att gå fullständigt bananas när konserter återigen blir möjliga. Här finns pondus, självförtroende och en satans spelglädje som får mig att bli glad och vilja dricka öl, möjligtvis ett minne från sommaren 2019 då bandets konsert på Copenhell med yster emfas visade vilket fantastiskt band BAEST är. Gillade ni bandet sedan innan kommer ni att uppskatta även ”Necro Sapiens”. Stora svängningar i vad som presenteras får ni leta efter hos andra band.