Etikettarkiv: Melodic Death metal

Skivor

Degradead – s/t

Lämna en kommentar

Degradead2016ARTIST: Degradead
TITEL: Degradead
RELEASE: 2016
BOLAG: Metalville

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Amelie

Det är just så här en slipsten ska dras! Eller rättare; det är just så här ett album ska dras igång. Med inte bara ett, utan två avgrundsvrål, så hjärtat sparkats igång ordentligt hos lyssnaren redan inom de första 10-12 sekunderna. Å allas våra vägnar som inte uppskattar långa, sega intron (jovisst det finns undantag, ett fåtal) till den hårda musiken, tackar jag DEGRADEAD och deras nya album.

Det självbetitlade femte albumet kommer femton år in i karriären, och det har hela tiden varit, och är framgent intressant att följa det här bandets utveckling. DEGRADEADs musik är oftast lätt igenkännlig, inte minst när mästaren av falsettgrowl (nä, inte falsett-skrik. Jag kan inte kalla det annat än falsettgrowl) ylar loss igen. Dock nöjer sig Michael Sehlin (även sångare i ENGEL) inte med detta sitt eget patenterade vokaluttryck, utan bjuder här på hela registret, allt från de mest desperata skrik och djupa growl, till den ljuvaste rensång.

Soundet är således sig likt i mycket, och visst finns det trådar bakåt till bandets tidigare plattor, inte minst i låtar som A New Dawn och The Blinding Crusade, och bandets inspiration och stabila grund i svensk melodisk dödsmetal hörs även i t.ex. Morphosis. Samtidgt finns en spänst och spänning i låtmaterialet som gör att det känns både nytt och fräscht.

Inget spår faller ur kvalitetsramen, inga utfyllnader alls bland de elva låtarna, men visst finns det några toppar i låtlistan att lyfta fram lite extra, såsom inledande Afterlife och tidigare nämnda A New Dawn, men också den mer atypiska The Extinction. Ja, jag kunde fortsätta med en hel rad favoriter och sammantaget ger oss DEGRADEAD med sitt självbetitlade album en på alla sätt njutbar platta som du med fördel avlyssnar som helhet.

Skivor

Dethrone – Incinerate All

Lämna en kommentar

Dethrone2016ARTIST: Dethrone
TITEL: Incinerate All
RELEASE: 2016
BOLAG: Massacre Records

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Amelie

Börjar bra. Bra låtar. Bra fart. Bra tryck. Mycket melodisk ”old school”-döds av gott svenskt snitt, men också med en hel del thrash-känsla. Ändå  saknar jag något. Det blir aldrig riktigt engagerande. Inte oävet, men heller inget som fastnar. Väldigt lite variation i melodier och vokalinsats; Mattias Vestlund gastar på i ett jämnt growl och i (nästan) samma tonläge hela skivan igenom.

DETHRONE grundades 2011 och uppmärksammades tidigt, då de bland annat spelade på Metaltown 2012. Detta innan de ännu släppt sitt första album,  ”Humanity” vilket kom året därpå. Bandet säger sig inspireras av bland andra tidiga THE HAUNTED och AT THE GATES,  jag kan också höra släktskap med likaså tidiga DARK TRANQUILLITY och även AVATAR. Och så långt är det gott. Men sen är det detta med att också ha något eget, något som gör att jag emellanåt ska välja denna skiva framför skivor av de nämnda svenska storheterna, eller andra. Och det hittar jag tyvärr inte på ”Incinerate All”. Ett gott hantverk, men inte något där utöver.

Skivor

Amorphis – Under The Red Cloud

Lämna en kommentar


Amorphis - Under the Red CloudARTIST: Amorphis
TITEL: Under The Red Cloud
RELEASE: 2015
BOLAG: Nuclear Blast

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Jag har tagit god tid på mig att lyssna på ”Under The Red Cloud” från AMORPHIS. Jag var aningens besviken på föregående platta ”Circle” från 2013, och drog mig initialt för att ens lyssna på nya skivan. När jag väl gjorde det blev jag lite förvirrad – en del grejer köpte jag rakt av, andra skavde på fel sätt i öronen och den där fullödiga känslan jag får av bandets musik i vanliga fall infann sig inte direkt. Någonstans vid lyssning nummer fem trillade dock polletten ner.

Här finns gott om folkmusikinslag, som jag faktiskt köper, som minner om hur bandet lät innan sångaren Tomi Joutsen äntrade skutan för 11 år sedan. I vanliga fall uppskattar jag inte dessa inslag, men det funkar märkligt nog alldeles utmärkt här. Joutsen förresten – han sjunger oerhört bra, som vanligt får jag väl tillägga.  Både hans growl och rensång strålar av självförtroende, och det är väldigt roligt att han nu har låtar av grövre kaliber att gasta i. Tredje låten Bad Blood är ett fint exempel på detta – en väldigt fint driv som paras med väldigt vackra gitarrslingor av typiskt finskt snitt gör att det är ren lyssnarnjutning från början till slut.  Dark Path är en annan låt som sticker ut lite extra med sin fina episka ton och i vilken Santeri Kallio på keyboard kommer fram fint. Överlag får jag erkänna att jag blir mer och mer svag för band som har vett att använda sig av klaviaturspel på det sätt som AMORPHIS gör. Väldigt markerad närvaro utan att det fullständigt ballar ur NIGHTWISH-style. Ypperligt!

AMORPHIS är ett band som har varit med förr – det är skönt att kunna konstatera att de på ”Under The Red Cloud” fått till en skiva som är stark rakt igenom, och som jag gärna sätter på repeat. Kolla in den.