Att få utbyta tips och tankar kring ny musik är alltid ett sant nöje för musiknördar. Därför kör vi på WeRock varje månad en spaningsrunda bland nysläppt material, och plockar några potentiella russin ur kakan.

Dock är det ju inte givet att alla alltid är överens om vad som är bra, så frågan som måste ställas är uppenbar: Briljant eller stenkol? Svängigt som satan eller guuud så tråkigt?  Smält stål eller ljummen folköl? Helt enkelt… HOT OR NOT?

LÅT: Hin Helga Kvöl
ARTIST: Sólstafir
VALD AV: Amelie

Martin: Älskar produktionen! Härligt organisk och ja, jordig. Desperationen är påtaglig, men kanske lite tillbakadragen än hur det brukar låta om islänningarna? Men det är mer pang på rödbetan än vanligt. Stämningen finns här, men detta är en ruggigt effektiv låt – omgångens starkaste – som gör att jag längtar efter att höra mer. Hett!
Robert: DRA MIG BAKLÄNGES! Det här trodde jag inte, islänningarna i SÓLSTAFIR har i mitt tycke varit på nedåtgående trend sedan “Svartir Sandar” (2011) utmärkta “Ótta” (2014) och försvunnit ut i en meningslös gegga – och så kommer detta och väler saker över ända!? Ruskigt stark låt, komplett med SLAYER-ripp off i sticket i mitten – något man aldrig trodde man skulle skriva om detta band – så är det bara att kapitulera. Hetare än lava!
Fredrik: Bra växelverkan mellan stämningsfullt lugn och vilt svingande mangel, och sen en sånginsats ovanpå det som osar av rå desperation och trasiga själar. Som en ångvält av ångest i trehundra kilometer i timmen. Ursäkta franskan, men detta är genuint överjävligt bra! Ledigt omgångens starkaste nummer, detta.

LÅT: The Flood
ARTIST: In Hearts Wake
VALD AV: Fredrik

Amelie: På rätt humör och rätt tid på dygnet kan jag gilla det här upptäcker jag. Men efter ett antal lyssningar flyter låten ihop till en slät massa med ett rätt trist talat inslag mitt i. Svalt.
Martin: Innehåller allt som en metalcore-låt ska. Gillar man genren så kommer man äta detta med sked. För min del skaver det fel, för det blir attans så tryggt och, ja, tråkigt. Kallt.
Robert: Detta är inte dåligt. Allt du vill ha av nu-metal/metal core, och skönt ilsket. Det är bara det att… i denna omgångs sällskap står det sig lite slätt. Ljummet?

LÅT: Kerernas Törst
ARTIST: Vanhelgd
VALD AV: Martin

Robert: VANHELGD är bland det finaste vi har i svensk nutida dödsmetall, och därtill ett band med unikt anslag såväl musikaliskt som textmässigt. Inte blir man besviken av detta om man gillar bandets dystopiska ångest, men: är inte produktionen lite skral? Kanske börjar mina öron bli gammal, men nog brukar väl döden serveras med mer fläsk och tryck i ljudbilden..?
Fredrik: Rent kompositions-mässigt ganska svulstig döds med tydliga drag av black metal, och det finns nog något där egentligen. Men produktionen förstör tyvärr detta för mig. Vääääldigt lo-fi, burkigt och grötigt ljud, som till slut gör mig mer irriterad än något annat. Det känns som att det finns en bra låt där någonstans – men då hade jag ju velat få lyssna på den på riktigt, också… Tyvärr kallt, således.
Amelie: VANHELGD från Mjölby, inte totalt okänt namn för mig men jag inser att jag lyssnat alltför lite på detta finfina svenska dödsmetallgäng. Kerernas Törst är allt vad jag kan önska av en death metal-dänga och framförs dessutom på svenska vilket alltid är extra kul. Riktigt hett!

LÅT: Fire Will Reign
ARTIST: Thermality
VALD AV: Robert

Fredrik: Riktigt nice melodeath-riff á la Göteborg i inledning, som ger mig ett tämligen brett leende. Fortsättningen är alls inte oäven, men över tid tappas ändå lite av förmågan att engagera. Således stannar THERMALITYs bidrag vid att vara ett habilt men inte häpnadsväckande nummer, som vänner av västkust-soundet mer sannolikt kommer att gilla än inte gilla. Hyggligt varmt, ändå.
Amelie: Kollega Martin säger nedan på pricken det jag tänker om parallellerna med ett av de största banden i genren. Låten i sig själv är dock riktigt fin och framförandet högst njutbart. Värmer gôtt.
Martin: Ah, DARK TRANQUILLITY! Nä, nu är jag elak men tanken slår mig flera gånger att detta låter som DT, och det är ju trevligt. För stunden i alla fall, för det är lite för hemtamt för att det ska fastna. En trevlig förfestlåt, men inte så mycket mer. Ljummet.