Att få utbyta tips och tankar kring ny musik är alltid ett sant nöje för musiknördar. Därför kör vi på WeRock varje månad en spaningsrunda bland nysläppt material, och plockar några potentiella russin ur kakan.
Dock är det ju inte givet att alla alltid är överens om vad som är bra, så frågan som måste ställas är uppenbar: Briljant eller stenkol? Svängigt som satan eller guuud så tråkigt? Smält stål eller ljummen folköl? Helt enkelt… HOT OR NOT?
LÅT: + ? Regnet, the ? +
ARTIST: Vildhjarta
VALD AV: Amelie
Martin: Jag skulle vilja tycka mer om detta än jag gör, men trots att bandet har ambitioner att beröra blir detta mest övningar i rytmik för formens skull i mina öron. Iskallt.
Fredrik S: Ett spår som blandar och ger. De långsammare/lugnare delarna med pratsång är riktigt stämningsfulla, och det meckigt tuggande riffandet svingar bitvis jäkligt hårt. Sen är låten som helhet lite väl planlös i sina tvära kast mellan beståndsdelarna, så det är svårt att riktigt få grepp om något slags sammanhängande helhet att verkligen falla för. Ljummet.
Robert: Hudiksvalls VILDHJARTA (namnet måste ju vara taget från Drakar och Demoner-äventyret om den magiska skogen Vildhjärta från 2001?!?) har haft en plats i hyllan hemma sen debuten ”Måsstaden” 2005… men: det är inte lättlyssnad musik detta, och i ärlighetens namn ljuder bandets meckiga toner inte särdeles ofta i det Gustafssonska hemmet numera. Detta nummer med extra konstigheter i titeln ändrar nog inte det, även om det funkar i mindre doser. Ljummet, får jag tillstå, fast hjärtat vill mer.
Fredrik A: För mig känns denna låt som en uppvisning i hur komplex musik VILDHJARTA kan skriva. Shuggah shuggah-gitarrer med growl och KENT-sång. Nej tack.
LÅT: Wake Circling Above
ARTIST: Allegaeon
VALD AV: Fredrik S
Amelie: Melodisk metal av det mer tillgängliga slaget. Mycket välljudande och snyggt. Alldeles lagom mix av det tyngre och det mjukare. Riktigt varm detta.
Martin: Gillar bandet sedan innan, detta får mig inte att tycka mindre om bandet. Det är berörande, även om jag tycker att ALLEGAEON har gjort bättre låtar. Varmt.
Robert: ALLEGAEON är typ omöjligt att stava. Och att få att fastna över tid för min del, det är ett band som jag får anstränga mig för att köra mer än ett varv på raken trots att jag gillar det när det rullar. Detta är inget undantag – det är inte dåligt, men… det är heller inte bra?
Fredrik A: Bandet beskriver sig som “teknisk melodisk dödsmetal”, men jag vill nog säga att det finns en del black metal ALLEGAEONs sound. Skickligt och starkt hantverk. Refrängen griper tag i en.
LÅT: Cephalopod Idolator
ARTIST: Grindpad
VALD AV: Martin
Robert: Briljant i sin enkelhet! Martin har grävt i den obskyra myllan och hittat en svängig bit som får en att längta efter pig squeels och rens. Hett som en dag på stranden!
Fredrik S: När man ser ett bandnamn som GRINDPAD är det inte utan att man får vissa förväntningar kring soundet. Och mycket riktigt, det ligger absolut ett större fokus på energi och röj än på finess och pretentioner. Kanske lite thrashigare är jag skulle ha gissat, åtminstone i riffandet, även om de gutturala growl-skriken håller helheten kvar i dödsmyllan. Ganska charmigt spår i sin enkla attack, men inget som riktigt fastnar. Så… rumstemperatur?
Amelie: Lätt den låt i omgången som kräver mest av lyssnaren (möjligen undantaget mitt eget bidrag då). Men nej nej, det här är ändå inte min grej och inget jag kommer välja att lyssna på igen.
Kylslaget.
Fredrik A: Viss musik klarar sig med att vara hård och snabb. Så är fallet med GRINDPAD. Thrashig dödsgrind som smäller som en krocketklubba mitt på skenbenet! Helt i min smak.
LÅT: Nocturnal Sun
ARTIST: Mark Morton feat. Troy Sanders, Jared James Nichols
VALD AV: Robert
Fredrik S: Extremt amerikanskt ljudande biker-metal. Allting är kompetent utfört, och produktionen är helt rätt med skönt fuzzy gitarrer. Men herrejösses vad jag tycker att precis den här sortens låtar är själlöst opersonliga… Refrängen är ändå ganska catchy, vilket väl därmed höjer temperaturen från permafrost till en medelsvår januari-natt. Next, please!
Amelie: Trevlig rocklåt men inget som hettar till någonstans. Sånt här kan snurra i bakgrunden vadhelst annat min uppmärksamhet är riktad på men några djupare skikt når det inte. Ljummet.
Martin: Stört omöjligt att inte gilla detta fantastiska sväng. Låter det som mängder av andra låtar? Ja, det gör det, men detta slinker ändå ner och gör det med välbehag. Varmt.
Fredrik A: Svårt att inte härleda låten till LAMB OF GOD och MASTODON. Men blandningen känns helgjuten. Skönt gung i refrängen och snygg sång av Troy Sanders.
LÅT: The Bane
ARTIST: Domkraft
VALD AV: Fredrik A
Fredrik S: Det minutlånga introt är onödigt långt, särskilt som det då ändå finns över sex minuter låt kvar att avhandla. Störigt. Och med det så har jag avhandlat det negativa som finns att säga. I övrigt är detta ledigt omgångens hetaste spår. Vansinnigt skönt tunggung, där svulstigt malande riffande underligger behagligt kraftfull och alldeles lagom desperat sång. Jag lyssnar, och ser framför min inre blick sedan länge söndervittrande ruiner av mäktiga palats, smekta av kringvirvlande röd ökensand, under dubbla fullmånar. The Bane är det perfekta soundtracket till detta H.P. Lovecraft-minnande sceneri. Älskar detta, det är mäktigt!
Amelie: Jag har tidigare inte varit lika frälst vid DOMKRAFT som kanske vissa av kollegerna men det här är förbaskat bra. Doomigt malande på det alldeles rätta njutbara sättet. Omgångens hetaste!
Martin: Mycket bra. Dräpande närvaro, tyngd och sväng. Härligt välljudande kraft i sången. Krossande ljudbild. Men åt helvete för lång, vilket är en sjuka när det gäller band i den här kategorin. De blir förälskade i sitt eget malande. Hade låten varit kortare hade detta varit hetare än helvetet, nu blir det ”bara” varmt.
Robert: Med en fjärdeplats på Årsbästalistan 2023 för svenska DOMKRAFT så är det rätt givet att grundförutsättningarna för nya ”The Bane” i ett sånt här sammanhang blir goda för min del. Jag gillar bandets musik sedan innan, och inte har de slagit av på tyngden direkt – detta är mer av samma vara. Skallspräckar-volym rekommenderas, det ska skallra i plomberna! Omgångens ess. Stekhett!
