Kategoriarkiv: Skivor

Hammers Of Misfortune – Dead Revolution

imageARTIST: Hammers Of Misfortune
TITEL: Dead Revolution
RELEASE: 2016
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Om du har en svaghet för progressiv musik så råder jag dig att kolla in senaste given från HAMMERS OF MISFORTUNE betitlad “Dead Revolution”.

Inte bara faktumet att Joe Hutton i vissa stunder låter som Peter Gabriel när han frontade GENESIS i början av 70-talet gör att jag verkligen njuter av “Dead Revolution”. Här finns ett metalliskt anslag som tilltalar, även om HAMMERS OF MISFORTUNE inte begränsar sig till att skriva renodlad metal. För detta får ni kolla in VHÖL och LUDICRA som är huvudsaklige låtskrivaren John Cobbetts hårdare outlets.

Stundtals blir det lite väl såsigt och flummigt för min smak (se Sea Of Heroes) men till stora delar så svänger det något grymt om det här bandet. Jag nästan hajade till när jag såg att det var Will Caroll som lirar trummor i bandet. Till vardags spelar han i DEATH ANGEL och ser till att attackera trummorna med betydligt större hastighet än han gör här då han verkligen imponerar med ett sväng som inte går av för hackor.

“Dead Revolution” är en rolig skiva att lyssna på om du inte är genrekonformist. Gillar du dessutom hur GENESIS lät i början av sin karriär (tänk “Selling England By The Pound” från 1973) med metalliskt anslag, ja då vågar jag påstå att du kommer gilla den här plattan.

Witherscape – The Northern Sanctuary

The Northern SanctuaryARTIST: Witherscape
TITEL: The Northern Sanctuary
RELEASE: 2016
BOLAG: Century Media

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Detta har varit en mycket emotsedd skiva för min del. Jag tyckte väldigt mycket om WITHERSCAPEs debutskiva “The Inheritance” och hoppades innerligt att den skivan inte innebar det enda vi skulle komma att få från herrar Swanö och Widerberg. När nu “The Northern Sanctuary” föreligger är det oerhört skönt att kunna konstatera att WITHERSCAPE inte har tappat formen.

I brist på bättre ord så karakteriseras “The Northern Sanctuary” av en oerhörd spelglädje. Det går verkligen att höra att de har haft väldigt roligt under inspelningen, och det med rätta då det fullständigt strålar av självförtroende i stort sett varenda låt på skivan.

Öppnaren Wake Of Infinity är en rent lysande öppningslåt som bjuder på ett tvärsnitt av vad WITHERSCAPE handlar om; känsla, oerhörd mäktighet, nyfikenhet, sväng, extremt tajt gitarrspel och varierad sång. Det är inte svårt att gå igång fullständigt på detta veritabla och kvalitativa smörgåsbord som bandet dukar upp för lyssnaren i en enda låt.

Om jag jämför med debutskivan “The Inheritance” så känns “The Northern Sanctuary” mer stringent genomarbetad i hänseende till hur skivan som helhet sitter ihop. Samtidigt som bandet verkligen inte håller igen på sina ystra krumsprång (kolla bara in den extremt överstyrda fläsksynten i Marionette) så är det inte svårt att verkligen njuta av hur bra allt sitter ihop.

Ska vi prata lite om spelinsatser? Ja, det ska vi såklart. Ragnar Widerberg visar återigen vilken gudabenådad och hårt arbetande strängarbetare han är. Hans gitarrspel fullständigt gnistrar och glöder genomgående. Hans kompspel är tajt och solona är rejält inspirerande. Dan Swanö sjunger väldigt övertygande. Gosse vilka röstresurser den mannen besitter! Hans growl är grovt, men tydligt. Hans rensång är majestätiskt vacker. Trummässigt får vi några tekniskt briljanta fills, men mest handlar – och det gäller genomgående – bandets musik om att lira som ett band där alla beståndsdelarna ser till att skapa en större helhet.

Produktionsmässigt är det toppklass, vilket det ju brukar vara då Swanö sitter bakom spakarna.

Jag gav “The Inheritance” ett högt betyg när jag recenserade den 2013. “The Northern Sancturary” är – tro det eller ej – en bättre skiva vilket inte vill säga lite. Årsbästalistevarning? Ja, stenhårt!

 

Revocation – Great Is Our Sin

imageARTIST: Revocation
TITEL: Great Is Our Sin
RELEASE: 2016
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

REVOCATION har alltid hållit ett högt tempo utgivningsmässigt. Att det tagit bandet hela två år att snickra ihop “Great Is Our Sin” är kanske lite förvånande för bandets hardcorefans. För egen del tycker jag att det var skönt att få lite respit från bandets energistinna hybrid av dödsthrash.

Letar ni efter en gitarrdriven skiva så har ni den här. REVOCATION har alltid varit förträffliga på att skriva meckigt, och en tidigare stor nackdel har varit att det har brustit i känsla. Nu har bandet bättrat sig väsentligt på detta område.

Det är framför allt när det gäller solona som det liras med en sällan hörd glöd från både David Davidson och Dan Gargulio. Det blir stundtals så bra och känslosamt att jag upplever hur hela kroppen blir laddad i ren njutning.

Nye trummisen Ash Pearson visar upp ett stabilt och till stora delar intressant spel.

Produktionen är bra.

Gillar du bandet sedan innan så är sannolikheten stor för att du kommer att uppskatta “Great Is Our Sin” också. Visst, bandet har i grunden behållit stora delar av vad de har sysslat med tidigare, men när detta uppenbarligen har funkat tidigare så förstår jag att det kanske är bekvämt att fortsätta i samma spår. Det är också här som jag har lite invändningar. Tidigare när REVOCATION gav ut en ny skiva varje år och ändå turnerade så kunde jag ha överseende med att plattorna kanske inte skilde sig så mycket från varandra. Med tanke på att bandet nu har haft lite mer tid på sig att skriva nytt material så kanske jag hade förväntat mig lite mer utveckling.

Trots detta är REVOCATION ett band som på “Great Is Our Sin” övertygar mig om att de är ett stabilt band som jag även på denna skiva får en hel del ut av att lyssna på.