Etikettarkiv: thrash metal

Skivor

Paranorm – Empyrean

Lämna en kommentar

ARTIST: Paranorm
TITEL: Empyrean
RELEASE: 26/2 2021
BOLAG: Redefining Darkness Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Jag har haft uppspelningen av “Empyrean” satt på “repeat” de senaste dagarna, och varje gång som skivan har startat om med ett snärtigt trumfill av Samuel Karstrand i låten Critical Mass så har ett leende brutit ut på mina läppar.

Om ni inte har hört en ton från det här Uppsala-gänget så tycker jag att ni ska föreställa er en mix av MEGADETH i början av 1990-talet, mer bestämt “Rust In Peace” blandat med en hälsosam dos av SLAYER och framför allt DEATH. Tre band som har satt standarden för progressiv döds och thrashen, och som är episkt svåra att toppa. PARANORM, gott folk, kommer oerhört nära och det på en skiva som är bandets fullängdsdebut. Då fattar ni att det här bandet förtjänar er uppmärksamhet.

Låtmaterialet är stringent på en helt otroligt hög nivå – jag känner att varenda en av de åtta låtarna inte har ett uns av överflöd eller alibispel.  Det PARANORM lyckas så oerhört väl med är att tydligt visa var bandets musikaliska hemvist är men också demonstrera att det går att ingjuta sjudande liv i  framför allt thrashen. Och som all bra thrash så excellerar PARANORM i gitarrspel. Fredrik Kjellgren och Markus Hiltunen (även sång) lirar besjälat genom hela skivan. Riffen glöder och solona får mig att knyta nävarna i extas. Trumspelet är drivet och basspelet från Marcus Blom tillåts ta plats i låtarna och ljudbilden.

“Empyrean” är en sagolikt bra skiva som förtjänar att höras av många. Kolla in den.

Skivor

Angelus Apatrida – S/T

Lämna en kommentar

ARTIST: Angelus Apatrida
TITEL: S/T
RELEASE: 5/2 2021
BOLAG: Century Media

BETYG: 3/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Spanska ANGELUS APATRIDA är bandet som har lyckats med bedriften som exempelvis LEGION OF THE DAMNED också har gjort – bli ett band i mellanklassen som blir bokade till paketturnéer när det behövs något lagom thrasigt – och utan att ha producerat speciellt mycket originell musik. Utfyllnad helt enkelt.

Nu har AA faktiskt åstadkommit ett antal ganska okej låtar genom karriären så helt bortkastat är det inte att lyssna på bandets musik. Men, och detta är ett stort men, när jag lyssnar på senaste skivan som kommer idag så blir jag betänksam. Inte bara för att bandet följer trenden att döpa ett album efter sig själva – och det inte håller alls – utan för att bandet låter så fruktansvärt likt ett idisslat TESTAMENT och framför allt PANTERA. Öppnande låten Indoctrinate låter exakt som PANTERA och det hjälper inte att Guillermo Izquierdo låter till förvillelse likt Phil Anselmo. Att samma låt återkommer under ett annat namn, Rise And Fall, på plats fyra stärker inte direkt bandets aktier.

Resten av skivan låter bandet mest som TESTAMENT.

ANGELUS APATRIDA lyckas med bedriften att visa vilka band de influerats av, men det måste gå att begära mer av ett band som är hela 6 plattor in i karriären.

Vill ni lyssna på ett band som inte är TESTAMENT eller PANTERA men som låter som dessa kolla då in “Angelus Apatrida”, annars kan ni låta bli.

Skivor

Bloodkill – Throne Of Control

Lämna en kommentar

ARTIST: BLOODKILL
TITEL: “Throne Of Control”
RELEASE: 2021
BOLAG: Självutgiven

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Mumbai Thrash Metal. Det är vad man får upp i referensbeskrivningen om man söker på BLOODKILL och deras självutgivna debut “Throne Of Control”, och det är inte fel. Detta är nämligen i alla fall initialt en platta som onekligen för tankarna till KRYPTOS, det förmodligen bästa thrash metalbandet Indien har att bjuda på, även om BLOODKILL spelar musik mer uppblandad med klassisk heavy metal. Hur som är det rakt på sak, okonstlat och med ett bra driv.

Öppningen är stark. Inledande Blindead Circus kittlar fint, och Falce Face slår hårt. Tyvärr är bandets 33 minuter på denna debutplatta ändå lite för mycket för att de ska hålla fanan lika högt hela vägen, och mittsektionen av skivan drar ner lite av helheten. Låtar som Unite And Conquer och Horrorscope har tuffare titlar än kvalitet, och det är inte förrän i slutet det lyfter igen. For I Am The Messiah har en riktigt cool sångstart (kolla den inlagda videon nedan) och ett bra thrash/heavy-driv, medan avslutande titelspåret spelar mot det episka. Mer av det nästa gång, tack. BLOODKILL är lovande ändå, och vill man ha något utanför “mainstream” och det vanliga så är det helt klart ett tips värt att kolla. En debut med mersmak, kort och gott!