Etikettarkiv: thrash metal

Skivor

Evile – Hell Unleashed

Lämna en kommentar

ARTIST: Evile
TITEL: Hell Unleashed
RELEASE: 30/4 2021
BOLAG: Napalm Records

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Brittiska thrasharna i EVILE tröskar på efter sju sorger och åtta bedrövelser. “Hell Unleashed” är bandets första skiva på hela 8 år, och det är klart att suget på bra retro-thrash inte direkt har minskat, i alla fall om jag pratar för mig själv.

För här får ni släppa alla tankar på att få en skiva som vidareutvecklar thrashen. EVILE verkligen dyrkar tvåtakten och halvtakten, och riffen ska vara sjukt intensiva, annars får det vara. Detta är både bandets styrka och svaghet. Ofta funkar det alldeles lysande. Öppnaren Paralysed är en helt fulländad låt som får mig att studsa till varje gång jag lyssnar på den. Breaket med det första riffets återkomst vid 4-minutersstrecket är helt magiskt och hela låten får mig att undra om bandet äntligen kommer att leverera en skiva som håller hela vägen.

Svaret är lite både och. Det är inte svårt att uppskatta “Hell Unleashed” för dess rent vansinniga spelglädje. Ganska nye gitarristen Adam Smith ser till att piska på rejält i snart sagt varenda låt och det är framför allt gitarrarbetet som gör att jag verkligen gillar “Hell Unleashed”. Det är även detta som produktionen lyfter fram. Jag hade gärna sett att Ben Carters trummor hade fått lite mer kropp, men hans rent fantastiska renslir väger upp för rätt mycket.

“Hell Unleashed” är en trevlig platta som jag kommer att återvända till under året, men materialet är aningens för jämntjockt för att jag ska snäppa upp betyget ett steg.

Skivor

Bloodletter – Funeral Hymns

Lämna en kommentar

ARTIST: BLOODLETTER
TITEL: “Funeral Hymns”
RELEASE: 2021
BOLAG: Petrichor/Hammerheart Records

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Old school thrash från Chicago – fast den är ny!

Det gillar man såklart, och herrar Peter Carparelli (sång, gitarr), Pat Armamentos (gitarr), Zach Sutton (trummor) och Adam payne (bas) visar på den här andra fullängdaren att de vet på pricken hur sån musik ska spelas. Det luktar ibland lite gamla dagars DEATH ANGEL eller IN FLAMES från fordom lika mycket som man liksom känner de salta stänken från hela Bay Area.

“Funeral Hymns” är knappa 32 minuter lång, och det är såväl skivans styrka som dess svaghet. Den korta speltiden innebä’r såklart att det inte finns tillstymmelse till dödkött, men samtidigt kan man känna att BLOODLETTER har mer att ge och berätta – kanske hade man vunnit än mer på att låta skivan veckla ut sig lite till? Från inledande Absolution Denied (lyssna för övrigt till just den låten om du vill höra IN FLAMES-referenserna tydligt!) till avslutande I Am The End serveras man finfin thrash metal med melodiska inslag och bra känsla för när det är läge att ösa på eller bromsa in lite för effekt.

Allra bäst är detta när man riffar loss i spåren The Grim, Burnt Beyond Recognition, Mark Of Justice (gitarrspelet i versen!!), Guilliotine och nämnda I Am The End, men egentligen är den stora sammanfattningen: man vill ha mer. Betyget lutar verkligen uppåt, och skulle undertecknad plocka fram årets thrashplattor sådär spontant såhär på våren så är detta en given kandidat.

Skivor

The Crown – Royal Destroyer

Lämna en kommentar

ARTIST: The Crown
TITEL: Royal Destroyer
RELEASE: 12/3 2021
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Det är inte svårt att tycka om THE CROWN som med “Royal Destroyer” har kämpat sig fram till skiva nummer 10 och som har charmat fans med klassiker som “Deathrace King”, “Crowned In Terror” och senast med “Cobra Speed Venom” som kom 2018.

Och banne mig om de inte fortsätter sin fina kurva med den här skivan. Inledande Baptized In Violence är en underbar öppnare med sin grindcore-kärna och ett lika effektivt som heavy metal-anstruket gitarrsolo.

Och det är just i detta som THE CROWN excellerar – kombinationerna mellan grind, death metal, heavy metal och melodiska inslag som smälts ihop på ett nästan magiskt sätt, och som gör det till en i det närmaste total njutning att lyssna på “Royal Destroyer”. Breaket i Let The Hammering Begin med sin gitarrstinna matta har fått mig att headbanga vid varje lyssning, charmiga Motordeath som får mig att tänka aningens på det tidiga METALLICA fast på dödssteroider och Ultra Faust där trummisen Henrik Axelsson lägger ut en baskaggematta av episka mått i början av låten är bara fyra exempel på hur bra THE CROWN är på den här plattan. Jag kan helt uppriktigt säga att resten av skivan är lika bra.

Vill ni ha finkänslig lyrik så får ni lyssna på något annat – Johan Lindstrand har ett välartikulerat growl som gör att man hör vad som sjungs, men det är inte här som vågen väger över till THE CROWNs fördel. Det är med den totala övertygelsen som Lindstrand gastar. Lägg till detta Axelssons trumspel som sömlöst växlar från fart till tyngd och det stundtals helt glödande spelet från strängsektionen Magnus Olsfelt, Marko Tervonen och Robin Sörqvist och ni får en skiva där vi inte kan klaga på musikernas hantverksskicklighet.

Kolla in den.