Etikettarkiv: hardcore

Venom Prison – Erebos

ARTIST: Venom Prison
TITEL: Erebos
RELEASE: 4/2 2022
BOLAG: Century Media

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Martin Bensch

I den grekiska mytologin var Erebos personifieringen av mörker. Hans namn betyder, allt enligt Wikipedia, ”underjordens dunkel”. För att ha ett sådant till mörkret appellerande namn på sin skiva upplever jag ”Erebos” som en betydligt ljusare och mer lättillgänglig skiva än ”Samsara” som kom 2019 och som var en rejäl smocka till skiva.

Har VENOM PRISON mesat till sig? Nä, verkligen inte. Det är fortfarande en hybrid av massiv death metal och hardcore som vi får oss till livs. Om något så upplever jag den som mer drabbande känslomässigt än ”Samsara”.

Här finns rena renslåtar, som ypperliga och tunga Gorgon Sisters och tungt svängande Technologies Of Death som har hemsökande melodier. Men så får vi också en låt som Pain Of Oizys, en fruktansvärt vacker och blottläggande låt med en renssångsleverans av sångerskan Larissa Stupar som imponerar lika mycket som hennes growl.

Larissa Stupar, ja. Jag tycker att hon står för karriärens hittills bästa insats på den här plattan – varenda rad sjungs med total övertygelse och för mig blir detta skälet till att skivan åker upp ett snäpp i betyg.

”Erebos” är en skiva som jag har haft otroligt svårt att slita mig ifrån den gångna veckan. Den är så oerhört varierande utan att tappa alla konceptuella grepp att jag, fortfarande 20 lyssningar in, hittar grejer att glädjas åt.

Kolla in den.

Raised Fist – From the North

RAISED FIST "From the North"ARTIST: Raised Fist
TITEL: From The North
RELEASE: 2015
BOLAG: Epitaph

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Amelie

Punk och hardcore ska, när det är som bäst, väcka lust och uppmuntra motståndets aggression i lyssnaren. RAISED FIST har alltid haft den inverkan på mig, inte minst vid sina högexplosiva scenframträdanden. Att därtill kunna förmedla den känslan via högtalare/hörlurar är en alldeles särskild konst, och kungarna av den konsten är just Luleåbaserade veteranerna i RAISED FIST.

Det är nästan sex år sedan förra plattan och sångaren Alexander Hagmans röst har kvar exakt samma ilska, samma styrka och samma bitska skrikighet som i tidigare album. Denna röst som är en viktig tillgång för bandet och avgörande för dess uttryck. Om förra plattan, ”Veil Of Ignorance”, var fylld av aggressiva explosioner med några insprängda mjukare spår har årets album ”From the North” mer av ”midtempo”-låtar (jaja, allt är ju relativt, det går såklart undan ändå när det handlar om RAISED FIST) och spår som inom egen ram bjuder på både softare och hårdare inslag.

Trots sedvanlig tyngd och snabbhet är det denna gång framför allt melodierna och sångbarheten i låtarna som ska framhållas, i spår som t.ex. Ready to Defy och Depression. Det är lätt att för sitt inre öra framgent höra en taggad publik hängivet yla med i In Circles (”Thiiis iis cloose to the eeend…”), där vi dessutom har en cesur – tre sekunders total tystnad – att gotta oss åt tillsammans med Alle Hagman och bandet. Några låtar lufsar på lite väl ”lagomt” kan jag tycka (Man & Earth, Sanctions och avslutande Unsinkable), men dessa spår blir samtidigt ett slags eftertänksamhetens vilopunkter i det framrusande tåg som plattan i dess helhet utgör.

Bästa spår då? Först var det de snabbare låtarna, som Chaos och galet speedade Gates, som tilltalade mig mest, men efter en stunds lyssnande har de melodiösa partierna nästlat sig in i hjärnan, och favoriterna nu är Ready to Defy, In Circles och vackert melankoliska Depression.

32 minuter. Det är vad vi får, lite snålt tilltaget för ett fullängdsalbum kan tyckas men i total energimängd motsvarar detta minst en fulltimme med de flesta andra band på marknaden. Och så varierad är plattan att det bara är att trycka på repeat och starta om när känslan av sista skrikets rysningar på din hud har ebbat ut.

I Am Hunger – Odium

i_am_hunger_-_odium-2011ARTIST: I Am Hunger
TITEL: Namn
RELEASE: År
BOLAG: Snapping Fingers

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Amelie

Visst finns det likheter här med band som BRING ME THE HORIZON och AUGUST BURNS RED, t.ex. i titellåten Odium, och ilsken RAISED FIST-hardcore, som i A Limitation of Infinity. Med likheter men inte sammanfall med någonting annat, är I AM HUNGER sig själva i hög grad och med debuten ”Odium” ger de sig in i musikleken med största självförtroende. Och med all rätt. Detta är bättre än månget etablerat band i genren.

Den från Trollhättan kommande gruppen bildades för två år sedan och har i debuten ett eget och genuint uttryck. Sången (Fredrik Forsberg) är både kraftfull och mjuk. Snygg produktion och låtmaterial med bredd gör det hela till en stark platta. Att sedan ”Odium” har årets kanske häftigaste och definitivt mest intresseväckande omslag skadar ju inte helhetsintrycket. I AM HUNGER är ännu ett intressant band att följa framöver.