Etikettarkiv: punk

Skivor

Crash Nomada – Innan mörkret faller

Lämna en kommentar

ARTIST: Crash Nomada
TITEL: Innan mörkret faller
RELEASE: 28 mars 2025
BOLAG: Transnational Records

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Amelie Schenström

Det här är ett efterlängtat album från Sveriges mesta globala folk-punkband! Tre år har gått sedan senaste plattan och fyra år mellan albumen dessförinnan. CRASH NOMADA strösslar inte ny musik över oss. Å andra sidan håller låtarna från de tidigare albumen fortfarande och bandet ger oss alltid mycket att med glädje återkomma till, i musik som lyrik. Så också med albumet ”Innan mörkret faller”.

Melodierna böljar vilt i olika musikaliska världar med allt från punk och folkmusik till utflykter i hårdare rock och mjukare balladtoner. Så verserat att det, på pappret, kunde verka splittrande men det behövs bara några få sekunder av en låt för att höra att ja, detta är omisskännligen CRASH NOMADA.

Dragspel och fiol är beständigt bärande delar i bandets musik, ibland mer framträdande, ibland något mindre men alltid just där och då det gör sig som bäst för helheten. Mathilda Sundin (även i ELVIRA BIRA) tillkom som basist efter den självbetitlade plattan 2018 och bidrar även alltmer som sångare och låtskrivare. Hennes varierade sångstil är här ett fantastiskt komplement tillsammans med ordinarie sångaren Ragnar Bey, inte minst i duetten Trasiga och i avslutande Tusen platåer.

Texterna knyter an till varandra som en helhet, ibland med bärande fraser återkommande i olika spår som till exempel ”aska i din mun”, ”vi är oförstörbara” och ”flyktlinjer djupt inom oss”. Filosofer, barnboksfigurer och författare från olika tider gör varandra sällskap och inspirerar till den lustfyllda och sinnrika lyriken. De kraftfulla och glädjesprittande låtarna har också alltid ett stråk av melankoli, samtidigt som de mörkaste och mest melankoliska kompositionerna ändå nånstans lyses upp av människokärlek och hopp.

Vi är alla vilse och trasiga i en ganska oförsonlig värld men – ”kanske är det du som kan rädda mig”. Ensam är väldigt sällan stark. Vi är bara människor och vi gör så gott vi kan. Och det vi kan, det gör vi tillsammans. ”Innan mörkret faller” är ett album som ger allt vi kan önska av CRASH NOMADA. Kärlek, melankoli, glädje och engagemang – och medryckande musik som gör att du vill både hoppa, studsa, skratta, djupfilosofera och tillsammans med andra fortsätta kämpa för ett bättre liv i en bättre värld. Vi behöver detta.

Skivor

Lastkaj 14 – Djävulskorset

Lämna en kommentar

ARTIST: Lastkaj 14
TITEL: Djävulskorset
RELEASE: 25/10 2024
BOLAG: Second Class Kids Records

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Det är med bra grindcore som med bra punk – man verkligen känner  att det är bra.

LASTKAJ 14 kan vara landets bästa punkband just nu. Med en hög produktionstakt med för det mesta bra verkshöjd har de skämt bort oss med soundtracket till motrörelsen mot de rådande omständigheterna sedan starten av sin bana. Jag skriver inte karriär, för detta är ju punk, och att skriva att LASTKAJ 14 spelar punk känns också lite fel. De lever punk, är kanske mer korrekt. För det är inte bara så att de gör egen förträfflig musik, de belönar också andra band med stipendier – djup credd på det.

Med ”Djävulskorset” så snart efter EP:n ”Trallcrucifixet” inte bara häpnade jag över i vilken takt bandet skriver musik, utan också över hur satans bra ”Djävulskorset” är.

Formeln kanske ni känner till sedan innan. Det är mycket fokus på sången – med tre sångare som kan sitt hantverk är det så fantastiskt kul och njutbart att lyssna till bandet, det är massivt med tvåtakt och det är bräddfyllt av känsla. Antingen om bandet skriver om solidaritet på verkstadsgolvet, personlig kamp, orättvisor eller att hantera sin ångest med gräsklippning så gör de det med en djup innerlighet som känns betydligt tyngre än många andra band.

”Djävulskorset” är en skiva som jag inte tröttnat på trots försvarlig lyssnartid – upptäck den du med om du inte gjort det.

Skivor

Memoriam – To The End

Lämna en kommentar

ARTIST: MEMORIAM
TITEL: ”To The End”
RELEASE: 2021
BOLAG: Reaper Entertainment

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Ibland kan det nästan kännas lite orättvist, som när MEMORIAM manglar ut sin fjärde giv på lika många år och helt problemfritt når sina förväntade höga verkanshöjder. Manglig döds som påminner om BOLT THROWER? Visst, hur svårt kan det vara. Punkinfluerad skrammel? Absolut. Doomkänsla? Jaja, det fixar vi lite i förbifarten. Det har säkert inte varit riktigt så enkelt för herrar Karl Willets (sång), Scott Fairfax (gitarr), Fran Healy (bas) och nye Spikeyh T Smith (trummor) som jag vill påskina, men det är ändå känslan man får. MEMORIAM kan liksom inte misslyckas och har en lägstanivå som de flesta av oss drömmer om att nå som högstanivå.

”To The End” innehåller mer av den vara som tidigare skivor ”For The Fallen”, ”The Silent Vigil” och ”Requiem For Mankind” gjorde, och med ett öppningsspår som Onwards Into Battle ger man de flesta lyssnare precs vad de vill ha: Old school benknäckardöds med krigstema. Det är däremot inte den låt som är intressantast på skivan, i alla fall inte över tid. Där placeras istället de båda lite långsammare styckena Each Step (One Closer To The Grave) och As My Heart Grows Cold, i vilka bandet närmast påminner om ett släpigt PARADISE LOST. Även industripunkiga Failure To Comply och Vacant Stare sticker ut, men är kanske mindre i min personliga smak för att benämnas som bäst på skivan.

MEMORIAM har inte tömt sina kreativa bägare trots den rappa utgivningstakten, det står alldeles klart på ”To The End”!