Second Sun – Kampen Går Vidare

ARTIST: Second Sun
TITEL: Kampen Går Vidare
RELEASE: 2020-11-06
BOLAG: Gaphals

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Fredrik Sandberg

SECOND SUN är en egensinnig best, med de musikaliska rötterna i luftigt 70-tal med med diskreta inslag av ockult 60-tal och tidig 80-talshårdrock. Sången på svenska ger dock en aningen proggig känsla, lite som ett kärleksbarn mellan HORISONT och tidiga Pugh Rogefeldt, kanske? Apropå influenser, förresten, så kanske en något mer otippad sådan kan höras om man lyssnar på refrängerna i stockholmarnas Slå Tillbaks och BLACK SABBATHs TV Crimes från “Dehumanizer”-plattan? Likheten är – om än säkerligen oavsiktlig – slående…

Nå, i övrigt är de två akterna inte direkt tvillingar, mer än möjligen avseende det visuella intrycket av kalufser och mustascher. SECOND SUN har ett mycket luftigare sound, där en energisk livsglädje på ett fint sätt samsas med en nedtonad och aningen vemodig ilska. Den musikaliska spännvidden är god, bluesigt riffande samsas med finstämda, akustiska partier och duellerande gitarrslingor, och sånginsatsen signerad bandets frontfigur Jakob Ljungberg har tillräckligt mycket nervig desperation för att ge det luftiga anslaget ett trivsamt driv.

Den svaghet som möjligen kan skönjas är att i princip alla låtar är bra, men få tar steget upp till nästa nivå. Den där omedelbara hitlåten, spåret med hooks som verkligen vägrar släppa taget, finns kanske inte riktigt där. Den avslutande duon Om Alla Bara Var Mer Som Jag och Gör Alltid Ditt Bästa För De Du Älskar är dock rätt starka kort, tillsammans med tidigare nämnda Slå Tillbaks, det lite mörkare titelspåret samt för tidsandan 2020 träffsäkra Hatar Det Ändå. (Läs texten i videon här nedan, så förstår du vad jag menar. Jo, läs, jag skrev rätt. Videon är för övrigt en riktig charmig övning i att hålla budgeten nere.)

Jag kommer således på mig själv med att, allt sammantaget, gilla SECOND SUN. De har hittat ett ganska eget sound och känns charmigt genuina. “Kampen Går Vidare” är ingen livsomskakande ny bekantskap, men för fans av retro-soundet (och särskilt kanske då det som på den svenska scenen har HORISONT som främsta fanbärare) känns det som en tämligen given platta att spana in.

 

 

Lik – Misanthropic Breed

ARTIST: Lik
TITEL: Misanthropic Breed
RELEASE: 25/9 2020
BOLAG: Metal Blade

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Letar ni efter årets homage till stockholmsdödsen som den lät på 1990-talet så kan ni sluta göra det. “Misanthropic Breed”, tredje fullängdaren från LIK, snor hem den förstaplatsen med råge.

Och bandet har sannerligen inget att skämmas för, för trots att mätaren för originalitet slår över på minussidan så vägs detta upp med ett kraftfullt hantverksmässigt handlag och stor känsla för hur riktigt bra dödsmetall kan låta. Inte ens faktumet att bandet går in i full IRON MAIDEN-mode i Decay kan få mig att tycka att nä, nu kan det väl räcka. Såklart har det med att göra att jag älskar IRON MAIDEN, men också för att det är så uppenbart kärleksfullt gjort.

Med tanke på hur bra förra skivan, “Carnage” som kom 2018, var så var förväntningarna på “Misanthropic Breed” högt ställda. Och den här skivan är bättre på alla sätt. Låtarna ligger på en mycket hög och framför allt jämn nivå – som mest tycker jag att Female Fatal To The Flesh  drar lite för långt ut på vissa  partier, men annars så är det ett rent nöje att lyssna på den här skivan om och om igen.

Det spelar ingen roll om det spelas hastigt eller tungt – LIK har kapaciteten för bägge delarna. Fantastiska singeln Decay har jag redan nämt, men fartstinna Flesh Frenzy och avslutande Becoming är låtar som jag gärna lyfter fram lite extra. Den sistnämnda har dessutom ett av de snyggaste outron jag hört på hela året.

HM-2 pedalen härskar oinskränkt och inte mig emot för gitarrljudet på den här skivan är så härligt mustigt att jag inte kan få nog av det, basen likaså, och trummorna härligt organiska. På produktionssidan är “Misanthropic Breed” en fullpoängare.

LIK visar med fruktansvärd kraft och pondus att de är ett band på högsta nivån när det gäller death metal. “Misanthropic Breed” är bandets starkaste skiva i karriären. Kolla in den.

Worship the Riff!