Etikettarkiv: 2021

Bloodletter – Funeral Hymns

ARTIST: BLOODLETTER
TITEL: “Funeral Hymns”
RELEASE: 2021
BOLAG: Petrichor/Hammerheart Records

BETYG: 7/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Old school thrash från Chicago – fast den är ny!

Det gillar man såklart, och herrar Peter Carparelli (sång, gitarr), Pat Armamentos (gitarr), Zach Sutton (trummor) och Adam payne (bas) visar på den här andra fullängdaren att de vet på pricken hur sån musik ska spelas. Det luktar ibland lite gamla dagars DEATH ANGEL eller IN FLAMES från fordom lika mycket som man liksom känner de salta stänken från hela Bay Area.

“Funeral Hymns” är knappa 32 minuter lång, och det är såväl skivans styrka som dess svaghet. Den korta speltiden innebä’r såklart att det inte finns tillstymmelse till dödkött, men samtidigt kan man känna att BLOODLETTER har mer att ge och berätta – kanske hade man vunnit än mer på att låta skivan veckla ut sig lite till? Från inledande Absolution Denied (lyssna för övrigt till just den låten om du vill höra IN FLAMES-referenserna tydligt!) till avslutande I Am The End serveras man finfin thrash metal med melodiska inslag och bra känsla för när det är läge att ösa på eller bromsa in lite för effekt.

Allra bäst är detta när man riffar loss i spåren The Grim, Burnt Beyond Recognition, Mark Of Justice (gitarrspelet i versen!!), Guilliotine och nämnda I Am The End, men egentligen är den stora sammanfattningen: man vill ha mer. Betyget lutar verkligen uppåt, och skulle undertecknad plocka fram årets thrashplattor sådär spontant såhär på våren så är detta en given kandidat.

Enforcer – Live By Fire II

ARTIST: ENFORCER
TITEL: “Live By Fire II”
RELEASE: 2021
BOLAG:  Nuclear Blast Records

BETYG: 8/10
SKRIBENT: Robert Gustafsson

Svenska ENFORCER är lite av en dark horse. De har kanske inte slagit sådär stort att de är ett household name hos gemene man, men gosse – de här grabbarna har låtmaterialet, kunskapen och erfarenheten för att ta det där magiskt svåra nästa steget. Nuclear Blast har fattat, och ska man gå efter publikresponsen i Mexico City så har även livepubliken fattat. “Live By Fire II” är inget annat än en uppvisning i hur man uppviglar en publik till frenesi med hjälp av perfekt heavy metal, allsång och spelglädje. För den som inte har en närmare relation med detta Arvikagäng så är det också en perfekt “in” till bandets musik.

Inte för att det behövs egentligen. Styrkan ligger ju i att man knappt behöver ha hört en låt som From Beyond men ändå kan sjunga med, ett faktum som utnyttjas maximalt av Olof Wikstrand och mannar. Det är på gränsen till skamlöst publikfrieri, men det fungerar så oerhört bra att man känner rysningar av välbehag dra efter ryggraden. Faktum är att starten på den här liveskivan är vansinnigt stark, inledande Die For The Devil, Searching For You och Undying Evil lägger upp ribban där på rekordhöjd. Man nästan knockas av just klarheten i sången, samt framförallt växelspelet mellan gitarrerna där Wikstrands kompgitarr står mot Jonathan Nordwalls ledning på ett väldigt fint sätt.

Sen defilerar man mot mål. Spår som Live For The Night, Zenith Of The Black Sun, Katana, Midnight Vice, Mesmerized By Fire eller One Thousand Years Of Darkness presenteras med finess och framförs med akuratess. Kort sagt: detta är en helt essentiell liveplatta från ett ENFORCER som förtjänar framgång och cred – därför bjuder vi på hela spelningen som video nedan. Enjoy!

Dvne – Etemen Aenka

ARTIST: Dvne
TITEL: Etemen Aenka
RELEASE: 19/3 2021
BOLAG: Metal Blade 

BETYG: 9/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Skottarna i DVNE visade stor pontential på sin debut, “Asheran”, som kom 2017. Med intressanta och vindlande låtar satte bandet från Edinburgh ribban på en rejäl nivå.

Jag fick blodad tand redan när jag hörde Towers och hoppades att den låten skulle visa sig vara ett mått på hur resten av skivan var. Och det är den. Towers är visserligen en av de starkaste låtarna på skivan, kanske den starkaste, men resten av skivan är så ruggigt späckad med helt magisk musik.

DVNE har, för att använda spelspråk, levlat upp på nästan allt på den här skivan. Produktionen är ett nöje för öronen. Instrumenten tillåts att andas på ett förträffligt sätt, och det är svårt att inte gilla hur Dudley Taits trummor låter, gitarrerna har en påträngande men inte överväldigande närvaro. Och sen har vi detta med syntharna, som på ett faktiskt helt magiskt sätt kommer till användning på “Etemen Aenka”. De tar inte över, men förstärker resten av musiken på ett oerhört bra sätt. Låtarna är inte bara längre, de vibrerar av självförtroende och stinn känslourladdning. DVNE visar på den här skivan att de inte är rädda för att ta i från tårna, för de vet att materialet håller för det.

Överlag lyckas låtarna på den här skivan både hålla en röd tråd och bjuda på rikligt med både ebb och flod på ett sätt som gör det berg- och dalbaneartat att lyssna på den, men inte för en sekund känna att bandet lämnar mig som lyssnare i fritt fall. Jag känner mig väldigt väl omhändertagen av skottarna.

Bäst är bandet i låtarna Towers, Sí-XIV, Omega Severer och avslutande monsterlåten Satuya, men faktum är att DVNE visar med förkrossande tydlighet att varenda låt på den här skivan fyller en funktion och håller sin plats med den äran. Detta är en majestätiskt bra platta som definitivt kan komma ifråga för en plats på årsbästalistan för min del. Kolla in den.