Etikettarkiv: 2026

Skivor

Gaerea – Loss

Lämna en kommentar

ARTIST: Gaerea
TITEL: Loss
RELEASE: 20/3 2026
BOLAG: Century Media

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Gaereas karriär har varit i stadigt uppåtgående, men här bryts trenden. Jag känner mig, ofrivilligt, som den grinige musikafficionadon som minsann hävdar att antingen var bandet bäst på demon, eller så har de sålt ut sig. Tro mig, jag unnar verkligen detta portugisiska känsloknippe till band all framgång de haft, och kommer att ha nu när de har hamnat på Century Media.

Men ”Loss” känns inte på långa vägar lika angelägna – ja, livsviktiga – som exempelvis ”Mirage” från 2022, eller ”Coma” från 2024 som åt sig in i hjärnbarken med sina känslostormar till låtar.

Därför vill jag tycka mer om ”Loss” än jag gör. Här finns väldiga toppar, stunder då bandet lyckas att leverera samma känslomässiga frenesi, men också där bandet visar att de kanske är på väg till aningens mer lättillgängliga, och mer arenavänliga(?) tongångar – jag tänker på fina Hellbound  som jag gillat sedan första genomlyssningen.

Eller varför inte Uncontrolled som har en underbar tyngd, och ack så snygga melodislingor som ger känslan av att sväva fram.

Men lika ofta så upplever jag att bandet vilar lite för mycket i mellanlägen, som i Phoenix som börjar rent förödande starkt, men där bandet under stora delar av låten väljer att alibispela, visserligen snyggt, men utan att matcha inledningen på låten. LBRNTH dyker upp som något sorts mellanspel och bryter helt rytmen på plattan, en ren utfyllnad, och totalt onödig.

”Loss” är trots mina ganska allvarliga reservationer en habil skiva – här finns tillräckligt med bra musik för att jag ska känna att det är lönt att kanske komma tillbaka till skivan senare under året. Men den där totala nerven som bandet uppvisade tidigare, ja den är som tidigare konstaterat, borta. Istället får vi en snyggt producerad skiva, påkostad, med en del bra låtar. Förväntar man sig mer än så kommer man gå bet.

Skivor

Leaves’ Eyes – Song Of Darkness

Lämna en kommentar

ARTIST: Leaves’ Eyes
TITEL: Song Of Darkness
RELEASE: 6/3 2026
BOLAG: Reigning Phoenix Music

BETYG: 6/10
SKRIBENT: Martin Bensch

Jag tog mig an att lyssna på Leaves’ Eyes senaste fullängdare innan  jag kastade mig över den här EP:n. ”Myths Of Fate” var kanske en alltför stor tugga att ta sig an, för den är 1 timme och 39 minuter!

Det är åt helvete för långt, om du inte kan backa upp det med musik av större verkshöjd än detta tyska band mäktade med.

Då kanske det blir lättare att ta sig an en fyralåtars-EP? Ja, både och skulle jag säga.

Leaves’ Eyes har varit igång länge. Tyskarnas symfoniska metal har i stort sett följt samma uppkörda spår under hela karriären. Det enda som egentligen ändrats är att bandet har befolkats av en hel massa musiker.

Gillar man kvinnlig sång i operatisk stil, då är ju det här ett band som det är lätt att tycka om. Lägg till detta att du får lite growl ibland så kanske anrättningen blir än mer aptitlig?

Jag gillar Elena Siirelas sång mycket. Den ligger på rätt nivå, och hon är en duktig sångerska. Värre är det när Alexander Krull kommer in med growl. Jag uppskattar inte alls hans röst, den sänker de flesta partier när den dyker upp som en illasinnad gubben i lådan.

Gitarrspelet är klart njutbart, och till stora delar så är detta en riktigt trevlig EP. Låt vara att den är aningens trygg, men jag vet inte om det är riktigt rättvist att förvänta sig en radikal kursändring av ett band som varit igång så pass länge som Leaves’ Eyes har?

Ibland känns det som om bandet slappnar av lite väl mycket, de symfoniska inslagen i exempelvis Until The Last Day känns lite väl fattiga och alibiartade. Ja, och så kommer Krull in och sabbar än mer stundtals.

Det blir ett halvljummet betyg av mig, det känns som om Leaves’ Eyes är kapabla till bättre grejer än så här, men helt oävet är det inte.

Skivor

Speglas – Endarkenment, Being & Death

Lämna en kommentar

ARTIST: Speglas
TITEL: Endarkenment, Being & Death
RELEASE: 27 februari 2026
BOLAG:  Trust No One

BETYG: 9/10
SKRIBENT:  Amelie

I november dök det upp ett stycke musik från ett för mig totalt okänt Stockholmsbaserat death/black metal-band. The Spirit Postmortem var den första singeln från Speglas kommande album ”Endarkenment, Being & Death” – och nu är albumet här. Bandet är dock inte kommet från ingenstans. Speglas bildades 2015 och har tidigare släppt två EP, ”Birth, Dream & Death” 2015 och ”Time, Futility & Death” 2022. Ett band som alltså skyndat långsamt mot fullängdsdebuten men resultatet är verkligen värt sin tid.

Två av medlemmarna i bandet, sångaren och gitarristen Isak Rosemarin samt trummisen Jesper Nyrelius, spelar även i bandet Sweven. Men medan Swevens metal är av det mer progressiva slaget drar sig Speglas mer mot svärtad döds. Övriga bandmedlemmar är gitarristen Alexi Hedlund och basisten Victor Berg.

Temat för ”Endarkenment, Being & Death” är mörkt och nedstämt. Grundstämningen är utan hopp och enligt Isak Rosemarin: ”med nietzscheanska termer… – alla svar på frågan ’varför’ saknas”. Detta gäller både individens känsla av livets meningslöshet, uttryckt bland annat i låten Dearth, och ur ett universellt, kosmiskt perspektiv som i spåret Incessant Severance. Vill man fördjupa sig ytterligare i Rosemarines tankar om Nietsche och metal finns dennes kandidatuppsats i musikvetenskap, ”The great truth is there isn’t one: Nihilism som inspiration i black metal med fokus på bandet Mgła” tillgänglig online. Men vi ska inte dröja mer vid det just här.

Musiken är även den mörk men också i hög grad melodisk. Här finns vibbar som minner om Paradise Lost och inslag som får mig att tänka på Tribulation i deras bästa stunder. ”Endarkenment, Being & Death” är ytterst välkomponerat och inte ens intro-spåret Woe känns överflödigt (vilket annars ofta är en käpphäst för mig) utan bygger snyggt upp en förväntan på vad som komma skall. Albumet innehåller alltifrån finstämda partier, som låten Ailing, intrikata kompositioner och även mer rak metal av det snabbare slaget, tex i Hitherto Awry. Rage upon the Dying Fire avslutar albumet storslaget och är en av favoriterna tillsammans med bland annat nämnda Deart.

”Endarkenment, Being & Death” är ett album som landar precis rätt i samtidens mörker och jag vågar spå en plats på årsbästalistan för Speglas redan nu.