Nu firar vi av 2023! Det har som vanligt varit svårt att besluta årets albumlista även om skivorna på den övre halvan varit givna ganska så länge. Vilka ska med, vilka ska bort? Som ofta blir det mycket svenskt och mycket nordiskt på min lista. Och inte mindre än tre albumdebuterande band bland de tio som gjort starkast intryck på mig i år. Detta ser bra ut för framtiden!
Topp 10 Album
10. Heimdal – ENSLAVED
I år tar sig ENSLAVED med knapp nöd in på listan efter att vanligtvis belamra någon av de högsta placeringarna varje gång de släpper album. Är detta inte en bra platta då? Jo, absolut men kanske inte lika spännande som tidigare alster. Eller så beror det helt på mig. Bra nog att knipa en tiondeplats på listan är i varje fall norrmännens ”Heimdal”.
9. Spellbinder – GYRDLEAH
Spännande debutalbum från engelska GYRDLEAH. Melodisk black metal med sin egna touch. Singeln Speak of the Devil från våren gav mersmak och albumet ”Spellbinder” visade sig ha mer spännande att ge, så pass att debuten tar sig ända upp på listan i år.
8. Goliath – KATAKLYSM
KATAKLYSM är tillbaka efter fem år och deras melodiska döds är igenkännlig på det trevligaste sätt. Jag har alltid varit svag för kanadensarnas version av ”göteborgsdöds” och som alltid levererar de med årets ”Goliath”,
7. Katharsis – KEEP OF KALESSIN
Åtta år sedan förra plattan som då var den första med grundaren och låtskrivaren Obsidian C. själv på sång. Då saknade jag ändå tidigare vokalisten Thebon. Årets album ”Katharsis” känns fräscht och rent av som något av en nytändning. Inte illa av ett band med nästan 30 år i branschen!
6. Foregone – IN FLAMES
Gammal kärlek… osv. Det är roligt att få skriva att ”Foregone” är kanske det bästa IN FLAMES kommit med sedan 2011 års ”Sounds Of A Playground Fading”. Bandet vågar återvända till sina rötter och samtidigt bejaka det bästa i sitt nyare sound. Inte en ”Clayman” men väl en platta som kan leva med länge i diskografin.
5. Egolution– BLACK OAK
Först på övre halvan av topplistan finner vi en svensk debut. BLACK OAK har som band funnits relativt länge och gett ut några singlar och en EP under åren. 2023 blev året då bandet äntligen släppte sin debutfullängdare. Inte alltför lättillgängligt utan tvärtom ganska krävande lyssning, men det ger också en oerhört stark upplevelse. Vokalisten Samuéla Burenstrand bidrar starkt till detta.
4. Deities Of Deathlike Sleep – GRAND CADAVER
“Supergruppen” som både känns tryggt bekant och som ändå med andra fullängdsalbumet lyfter ytterligare med sin grundmurade death metal. Jag ska inte förneka att Mikael Stanne på sång för mig är en stor del i detta. Inget revolutionerande med GRAND CADAVER men ack så njutbar lyssning.
3. Suffocated By The Sun – BLACKSCAPE
En svensk debutant tar sig in på topp tre! BLACKSCAPEs melodiska metal med doft av både death, black och thrash är tilltalande på alla sätt. Albumet ”Suffocated By The Sun” har fått en försvarlig mängd speltid sedan den landade i somras och är en prydnad för svenska modern metal.
2. Blackbraid II – BLACKBRAID
Mörkt, vackert, berörande och emellanåt upphov till rent meditativ lyssning. Ett för mig nytt band för i år och på köpet finns även bandets första albumet, också det med fantastisk musik. BLACKBRAIDs atmosfäriska och melodiska svartmetall landar precis i mitt musikaliska hjärtas centrum.
1. How It Ends – PRIMORDIAL
Jag hade noll koll på att PRIMORDIAL var på gång med nytt album innan det damp ner i oktober. Och vilket album det är! En skiva som upprör känslorna om och om igen när jag lyssnar på den. Och som jag aldrig tröttnar att lyssna till utan låter gå ett varv till så snart sista tonerna avslutat suveräna albumet ”How It Ends”.
Och en EP…
The Forgotten Inmates – ZORNHEYM
Topp tio-listan ska innehålla fullängdsalbum vilket gör att denna EP inte kommit på fråga i det avseendet. ZORNHEYM släppte 2021 albumet ”The Zornheim Sleep Experiment” som tog sig upp till plats sex på min topplista det året. I år kom så ”The Forgotten Inmates” med fem låtar från det tidigare albumet. Är det verkligen värt att nämna då? Jo, låtarna är desamma men på EP:n får vi både ett par akustiska versioner samt favoriten Keep The Devil Away på franska(!); Garde Le Diable Éloigné. Det som kunde känts som ”gammal skåpmat” blir istället en ny fin musikupplevelse.
